Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olai ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Ormsö. Slägten Stackelberg, som länge egt ön, sålde
den 1891 till ryska staten.
*Orne. 2. Departementet hade 339,162 innev. 1896.
*Ornunga. 3,006 har. 617 innev. (1897).
*Ornäs. Den s. k. Ornässtugan tillika med den bredvid
liggande vaktarebostaden, jordområde samt inventarier
inköptes 1897 af staten för 7,150 kr. och ställdes
under vård och inseende af Öfverintendentsämbetet.
*Ornö, socken (ej kapell). 7,255 har. 538
innev. (1897). Annex till Österhaninge. Sjelfva ön
Ornö har en areal af 4,778 har.
Orobena extimalis, zool. Se Piparemotten.
Orosháza [åråsjhāsa], köping i ungerska komitatet
Békés. Omkr. 20,000 innev. Spanmålsodling.
Orotjer, orotonger. Se Tunguserna.
*Orphei drängar företogo sångarfärder 1892 till
Tyskland, 1894 till Norrland, Finland (Vasa, Åbo,
Helsingfors) och Petersburg samt sjöngo för den
kejserliga familjen å Peterhof och sommaren 1898 en
färd genom Danmark och Tyskland, hvarest de sjöngo
i Hamburg, Berlin (bl. a. för kejserliga familjen på
slottet) och Dresden.
*Orrslägtet. Tjäder och orre äro för all jagt
fridlysta i Norrbottens och Vesterbottens län d. 16
Mars–20 Aug. och i öfriga delar af riket d. 15
Febr.–15 Aug.; jagt efter tjäder- och orrhönor är
(enl. k. kung. d. 31 Dec. 1895) utom i Kopparbergs
län och de norrländska länen, förbjuden d. 1 Jan.–15
Aug. och 15 Okt.–31 Dec.
*Orsa. 1. Socken. 1,783 qvkm. (med inräkning
af Skattunge kapell). 5,379 innev. (1897). —
2. Tingslag i Ofvan-Siljans domsaga. 1,783 qvkm. 6,593
innev. (1897).
Orsaksindikation, med. Se Indikation.
Orseolo. Se Urseolo.
*Orsova. Gamla O. hade 3,564 innev. 1890.
Orstensboll, geol., miner. Se Konkretion.
*Ortala såldes 1898 till K. F. Juhlin.
Orth, Johann. Se Johan, ärkehertig. Suppl.
Ortoderivat. Se Kolväte.
Ortogonal projektion. Se Klinografisk
projektion. Suppl.
Ortografisk horisontalprojektion. Se Kartprojektion.
Ortotropt, bot. Se Atropt. Suppl. och
Fröknopp. Suppl.
Ortsisomeri. Se Isomeri. Suppl.
Ortygion, zool. Se Vaktelslägtet.
Orusts och Tjörns domsaga, Göteborgs och Bohus län,
omfattar de tre häraden Orusts östra, Orusts vestra
och Tjörns härad. 55,994 har. 31,569 innev. (1897).
*Orusts och Tjörns kontrakt. 55,994 har. 31,569
innev. (1897).
*Orusts vestra härad. 21,557 har. 13,201
innev. (1897).
*Orusts östra härad. 18,471 har. 7,942 innev. (1897).
Oryzorictinae, oryzorictis, zool. Se
Borstigelkottarna. Suppl.
*Orzeszko, E. Hennes samlade noveller och romaner
utgåfvos 1884–88 i 44 bd. På svenska hafva utkommit
»Mirtala» (1894), »Två poler», »I de djupa dalarne»
(öfvers, af Meir
Esofowicz, 1895), »Vid Niemens stränder» (1897) och
»Ofrälse» (1898).
*Osaka har nu 500,000 innev. och är Japans största
fabriksstad.
*Osborne, G. A., dog 1894.
*Osby. 17,773 har. 4,424 innev. (1897). Vid det inom
socknen vid Södra stambanan belägna stationssamhället
O. tillämpas sedan 1887 byggnads- och brandstadgarna
för rikets städer.
*Oschersleben hade 12,258 innev. 1895.
Oscinis frit, zool. Se Fritflugan. Suppl.
Oselio, Gina, konstnärsnamn för Ingeborg Aas, norsk
operasångerska, f. i Kristiania d. 19 Nov. 1858, elev
af fru Stenhammar och Marchesi, debuterade i Stockholm
1880, i Padua 1883 och har sedan varit engagerad eller
gasterat flerstädes i Italien, England, Skandinavien
o. s. v. År 1893 ingick hon äktenskap med Björn
Björnson och har derefter mera sällan uppträdt. Till
hennes mest framstående roller torde kunna räknas
Margareta i »Mefistofeles», Elisabeth i »Tannhäuser»,
Desdemona i »Otello», Carmen, Leonora och
Valkyrian. A. L.
*O’Shaughnessy, A., föddes 1844.
*Oshkosh hade 22,836 innev. 1890.
Osjeba, folkstam. Se Fan. Suppl.
*Oskar, socken. 7,493 har. 1,621 innev. (1897).
*Oskar, konungar af Sverige och Norge:
*2. Oskar II. Vid 1892 års urtima riksdag fördes
»kompromissen» fram till definitiv lösning (se derom
Grundskatter. Suppl.). Redan förut hade man börjat
arbeta för sjöförsvarets stärkande genom minväsendets
utveckling samt byggandet af större pansarbåtar. Några
år före försvarsfrågans afgörande hade en stor
omhvälfning i landets handelspolitik försiggått. Den
tullpolitiska reaktion, som i början af 1880-talet
fått insteg i Sverige, lyckades vid 1888 års riksdag
genomdrifva en fullständig systemförändring genom
införandet af höga tullsatser å spanmål. Det »nya
systemet» kompletterades genom 1892 års tulltaxa, som
gjorde äfven industrien delaktig af tullskyddet. För
samfärdslifvets utveckling har O. II:s regering
varit af den största betydelse. Medan den enskilda
företagsamheten riktat sig på kompletterandet af
stambanesystemet i södra och mellersta Sverige, har
statens jernvägsbyggande väsentligen koncentrerats på
Norrland. Den norrländska längdbanan har sålunda redan
hunnit ofvan Lule elf på sin väg till finska gränsen,
lokalbanor hafva från hufvudlinien utdragits till de
flesta kuststäderna, och till de två mellanriksbanorna
i sydvest, af hvilka den ena fullbordats under O. II:s
regering, hafva kommit två norrländska tvärbanor, af
hvilka den nordligaste (se Luleå–Ofoten-jernvägen,
äfven i Suppl.) dock ännu ej hunnit längre än till
Gellivara. Inalles har rikets jernvägsnät under åren
1872–97 ökats från omkr. 1,900 till 10,000 km. Genom
de stora framstegen inom samfärdslifvet har trots de
ogynsamma konjunkturerna, med af dem härflytande stark
utvandring bland jordbrukareklassen, på de senaste
åren en kraftig utveckling framträdt i synnerhet inom
ladugårdsskötseln och mejerihandteringen samt inom
industrien. Inom lagstiftningen hafva de omfattande
förarbetena trots de årliga riksdagarna ej åtföljts
af motsvarande resultat. På författningsområdet märkes
dock 1894
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
