Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oskar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krona af silfver. Det bäres (till höger om alla
andra ordnar) af svenskar i Serafimerordens blå band
(af »livréet» i högblått band), af norrmän i rödt,
vattradt band med blå och hvita strimmor.
Oskar II:s professur i jämförande språkforskning med
sanskrit inrättades vid Göteborgs högskola 1898 af
medel, som donerats af hrr O. Ekman och J. Carnegie.
Oskar Fredriks kyrka. Se Göteborg. Suppl. och
Luleå. Suppl.
*Oskarshamn hade 5,831 innev. 1897 och enligt 1898 års
mantalsskrifning 6,665. Antalet bebyggda tomter
1898 var 522, obebyggda 408. Taxeringsvärdet var
s. å. 5,250,400 kr., deraf fastigheter för 430,400
kr. bevillningsfria. 1891 inköpte staden för 346,000
kr. säteriet Fredriksberg med tillydande hemman,
tills. 2 1/4 mtl. i Döderhults socken, och genom
k. br. d. 30 April 1897 förordnades, att dessa hemman skulle med
1898 års ingång införlifvas med staden
för genomförande af den 1891 fastställda
regleringsplanen. Stadsplanen omfattar nu (1898)
201,1 har. Hamnen besöktes 1896 af 3,108 ankomna
och afgångna fartyg, om 493,875 tons. Stadens egen
handelsflotta bestod s. å. af 60 segel- och 5
ångfartyg om tills. 10,615 tons. De handlande
voro s. å. 92, med 104 biträden, handtverkarna 40,
med 121 arbetare. Vid 14 fabriker voro anställda 205
arb., och tillverkningsvärdet uppgick till 654,650 kr.
O:s enskilda bank och Kalmarbankens afdelningskontor
i O. indrogos 1889, och O:s sparbank har förändrats
till folkbank. Med Vimmerby och Borgholm bildar
O. en valkrets för riksdagsmannaval till Andra
kammaren. I O. finnes ock en mosaisk församling,
80 pers. (1896).
Oskars kyrka. Se Lådugårdslandet. Suppl.
Oskarström, juteväfveri och spinneri i Slättåkra
socken, Hallands län, vid Nissaån och Halmstad–Nässjö
jernväg, anlades 1889 och tillhör Skandinaviska
jutespinneri- och väfveriaktiebolaget (1,2
mill. kr. aktiekapital). Tillverkningen uppgick 1897
till 2,9 mill. kg. jutegarn, 7,16 mill. meter juteväf,
2 mill. st. jutesäckar, 152,600 kg. linnegarn,
423,000 m. linneväf och 5,000 st. linnesäckar
med ett sammanlagdt värde af 2,35 mill. kr. Den
bevillningstaxerade inkomsten var 122,000 kr. Antalet
arbetare var 850, af hvilka 535 qvinnor. Verket
drifves af 3 turbiner, om 950 hästkrafter.
Oskrifven rätt. Se Sedvanerätt.
*Oslättfors. 1. Kapell. Hille pastorat tillhör
Gestriklands östra kontrakt.
Osman Digna, mahdins fältherre, f. i Rouen af
franska föräldrar 1836, heter egentligen George
Nisbet, men antog namnet O. efter sin styffader, en
muhammedansk köpman och slafhandlare i Sauakin,
uppfostrades i islam, besökte krigsskolan i Kairo
och öfvertog 1865 styffaderns affär. Han slöt sig
1882 till sin studiekamrat Arabis uppror, valdes af
sjeicherna i östra Sudan till anförare och bekämpade
med vexlande lycka de engelsk-egyptiska trupperna
samt var oinskränkt herre i kuststräckan, så långt
engelsmännens förskansningar och befästningar ej
räckte, tills han d. 20 Dec. 1888 blef fullständigt
slågen af general Grenfell. Han delade 1898 med
mahdin nederlaget vid Omderman.
*Osman-Nuri pascha gahsi [läs ghasi] beklädde
krigsministerplatsen till 1888. Han är nu
palatsmarskalk och generaladjutant.
*Osmium, kem. Enligt nyare bestämningar är osmiums
atomvigt 190,5. P. T. C.
Osmotiskt tryck (se Osmos), fys., kem., fysiol. I
naturen förekomma åtskilliga s. k. semipermeabla
membraner, d. v. s. sådana skiljeväggar, som släppa
igenom en del af en blandning, men ej andra delar
deraf. Så släpper t. ex. den lefvande cellens vägg
igenom vatten ur en omgifvande lösning, men ej deri
upplöst salt; ej häller släpper den ut de i cellsaften
lösta salter, syror eller ägghvitekroppar, men stundom
dess vatten till den omgifvande lösningen. Den tyske
fysiologen Traube lyckades att åstadkomma oorganiska
semipermeabla membraner af liknande egenskap,
d. v. s. med förmåga att släppa igenom vatten, men
ej deri lösta kroppar. Till detta ändamål lämpar
sig bäst en hinna af ferrocyankoppar, som bildas
vid gränsytan mellan en lösning af ett kopparsalt
(t. ex. kopparvitriol) och ferrocyankalium (gult
blodlutsalt). För att hinnan skall få ett stöd och
derigenom tåla yttre tryck, brukar man fälla ut
densamma ini en porös lerplatta. Ett kärl, hvars
vägg delvis består af en dylik hinna (den öfriga
delen består af glas eller annat ogenomträngligt
material), är en artificiel cell. Fylles denna med
en lösning, exempelvis af 1 proc. rörsocker i vatten,
och nedsättes i vatten, så sträfvar sockret att blanda
sig med vattnet (se Diffusion). Men detta kan icke
ske derigenom att sockermolekylerna gå genom hinnan
ut i det omgifvande vattnet, ty hinnan släpper ej
igenom sockermolekyler, utan vattnet måste intränga
utifrån i cellen (osmos). Nu kan man å andra sidan
genom att använda tillräckligt tryck ini cellen
(som till detta ändamål är försedd med en manometer)
pressa ut vatten ur dess sockerlösning. Ett visst
tryck (som afläses på manometern) är tillräckligt
att hålla jämvigten mot vattnets inträngande,
och detta kallas den ifrågavarande lösningens
osmotiska tryck. Botanisten Pfeffer fann på detta
sätt, att 1-procentig sockerlösnings osmotiska
tryck är 0,67 atmosferer. För 2-procentig
lösning är osmotiska trycket nära dubbelt så
stort. Växtfysiologen De Vries i Amsterdam och
djurfysiologerna Donders och Hamburger i Utrecht
gjorde med hjelp af lefvande celler talrika mätningar
å storleken af osmotiska trycket hos lösningar. Ur
det sålunda samlade materialet härledde van’t Hoff
den ytterst vigtiga lagen, att en lösnings osmotiska
tryck är precis så stort som gastrycket af den gas,
som innehölle den lösta kroppen uti gasform i samma
volym, som lösningen intager. Denna sats ledde
van’t Hoff till ytterst vidtgående konseqvenser,
hvarigenom osmotiska tryckets proportionalitet mot
lösningens fryspunkt m. m. fastställdes och blef
sålunda grundvalen för hans teori om lösningars
natur, hvilken tillsammans med den elektrolytiska
dissociationsteorien omgestaltat den fysikaliska
kemien. Äfven den fysiologiska forskningen har haft
ett ovärderligt gagn af denna teori, hvarigenom det
osmotiska tryckets betydelse blifvit förherskande å
detta område. S. A–s.
*Osnabrück. 1. Regeringsområdet hade 312,322
innev. 1895. — 2. Hufvudstaden hade s. å. 45,137
innev.
Ossein (af Lat. os, ben), kem., den
limgifvande organiska substansen i ben.
P. T. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
