Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Projektör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1819» (1879) och S. Cavallin: »Förslag till revision
af svenska kyrkopsalmboken. Ett försök» (1882). — Jfr
H. Schück: »Våra äldsta psalmböcker» (i »Samlaren»,
XII, 1891).
Pseudo-Ambrosius. Se Ambrosius.
Psevdoparenkym (af Grek. psevdes, falsk, och parenkym,
se d. o,), bot. Se Ascomycetes. Suppl.
Psyko-fysiska parallelteorien. Se
Parallel-teorien. Suppl.
Psykrolusi (af Grek. psychros, kall, och louein,
bada). Se Vattenkur.
Pteridophyta, detsamma som kärlkryptogamer (se
d. o.).
*Ptomain. Jfr Bakteriologi. Suppl.
Ptychozoon homalocephalum. Se Gecko-ödlorna.
*Publicistklubben, som enl. beslut d. 27 Mars
1896 definitivt anslöt sig till »Internationella
pressassociationen» (se Publicistmöten. Suppl.),
har genom de d. 5 Febr. 1897 antagna nya stadgarna
med bibehållande af sitt gamla namn utvidgats till
en allmän svensk tidningsmannaförening. Utanför
Stockholm ega nämligen klubbens medlemmar inom ett
län eller inom två eller flere närliggande län bilda
kretsföreningar, som för sin lokala verksamhet
visserligen antaga särskilda stadgar, men dessa
få ej stå i strid med klubbens. Medlemmarna i
dessa kretsföreningar deltaga i valet af klubbens
ordförande, sekreterare oeh revisorer, och hvarje
kretsförening eger utse en ledamot af styrelsen. 1891
inrättade klubben en platsförmedlingsbyrå för
tidningsmän. Af den i hufvudart. nämnda bibliografien
hafva 1895–96 utkommit, med understöd af statsmedel
(1,000 kr.) och »Stiftelsen Lars Hiertas minne»
(1,000 kr.) samt direktör Fr. Hellberg (som
bekostat tryckningen), 2 bd med titel »Sveriges
periodiska litteratur. Bibliografi», utarbetade
af dr B. Lundstedt. Enligt beslut af d. 27
Nov. 1897 utgifver klubben fr. o. m. 1898
»Pressen, Publicistklubbens facktidning»
(20–25 n:r årligen). »Julqvällen», som
1881–97 utkom på dr J. Selig-manns förlag,
utgifves fr. o. m. 1898 af C. & E. Gernandts
förlagsaktiebolag. Klubben räknar f. n. (1898) 374
medlemmar, af hvilka 21 qvinliga. Dess kassatillgång
var vid 1897 års slut 11,767 kr. — Jfr Svenska
tidningsutgifvareföreningen. Suppl.
*Publicistmöten. Det 11:te publicistmötet hölls
i Helsingborg 1892, det 12:e i Gefle 1895,
det 13:de i Visby 1898. — Den »Internationella
pressassociationen», hvilken omfattar de olika landens
organiserade tidningsmannaforeningar, har sedan 1894
årligen hållit internationella journalistkongresser,
i hvilka deltaga delegerade från de olika landens till
associationen hörande pressföreningar. Den 1:sta hölls
i Antwerpen 1894, den 2:dra i Bordeaux 1895, den 3:dje
i Budapest 1896 och den 4:de i Stockholm d. 24–28
Juni 1897. Konung Oskar beredde den sistnämnda ett
lysande mottagande på Drottningholm, och för grupper
af densamma bereddes tillfälle att under ledning af
svenska tidningsmän bese olika delar af vårt land,
der de på det gästvänligaste sätt mottogos. Den 5:te
kongressen hölls i Lissabon 1898, den 6:te skall
hållas i Rom 1899.
*Publikation. 2. I »Svensk författningssamling»
införd lag eller allmän författning, i hvilken icke
blifvit utsatt viss tid, hvarifrån den kommer att
gälla, eller af hvars lydelse icke framgår, att den
genast efter utfärdandet länder till efterrättelse,
skall, enligt lag d. 1 Juni 1894, träda i kraft
fyra veckor efter den dag, då den utkommit från
trycket. Denna dag finnes uppgifven i det nummer af
författningssamlingen, hvari författningen intagits.
L. A.
Puddelklämma. Se Puddling.
Pudukota, vasallstat i södra Indien, presidentskapet
Madras, 2,851 qvkm., 373,096 innev. (1891), af hvilka
13,813 kristna (katoliker). Hufvudstaden P. hade
16,855 innev. 1891.
*Puebla. 1. Staten hade 979,723 innev. 1895. —
2. Hufvudstaden hade s. å. 91,917 innev.
Pueblo, stad i nord-amerik. staten Colorado,
vid Arkansas och flere vigtiga jernvägslinier
(bl. a. Atchison–Topeka–Santa Fé-jernvägen
och Missouri Pacificbanan), i en på stenkol och
jernmalm rik trakt. 24,558 innev. (1890). Jern-
och stålindustri.
Pueblo-indianer, uppbyggarna af de s. k. pueblos i
Arizona och New Mexico, d. v. s. stora, af sten eller
soltorkadt tegel uppförda fästningslika byggnader
af flere våningars höjd, belägna antingen på öppna
slätten eller på svårtillgängliga klipp-platåer. De
enskilda våningarna uppstiga terrassformigt från
den runda eller fyrkantiga gårdssidan, hvaremot
yttersidan bildar en lodrät vägg. Stegar förmedla
tillträdet till de öfre våningarna. Liknande karakter
visa de nu öfvergifna cave dwellings (i branta
kalkklippor urhålkade grottor med vallar framför) och
cliff dwellings (klippboningar, se d. o. Suppl.). En
ryktbar ruinstad är Casas grandes (se d. o. Suppl.) i
Rio Pedros dal i Arizona. Till pueblofolken höra pima
(omkr. 4,500 pers.), moqui (af shoshonestammen),
kera (omkr. 3,500 individer), tehua l. tano (3,200
pers.) i Rio Grandes öfre bäcken och zuni (omkr. 1,600
pers.), som bebor pueblon med samma namn i vestra New
Mexico. Långt före européernas ankomst till Amerika
idkade pueblosindianerna jordbruk, vattnade med
omsorg sina fält, höllo hundar och höns som husdjur
och förarbetade metaller till prydnader.
Pueblo nuevo del Mar, stad i spanska prov. Valencia,
6 km. n. ö. om Valencia, vid Medelhafvet och jernvägen
Valencia–Tarragona. 11,300 innev. (1887). Hafsbad.
Pueblo Viejo [viä’chå]. Se Comayagua. Suppl.
Puerto de Campos. Se Campos. 1. Suppl.
Puerto de Isabel. Se Fernando Po.
Puerto de Ruiz. Se Gualeguay. Suppl.
Puerto Mahon. Se Mahon.
*Puerto Rico hade 813,937 innev. 1887. Jernvägarna
hafva en längd af 220 km., och ytterligare 270
km. äro under byggnad. Ön har hittills saknat all
sjelfstyrelse, men under trycket af det kubanska
upproret utfärdade moderlandet i slutet af 1897 en
författning såväl för P. som för Cuba, med en landtdag
på två kamrar med lika myndighet såsom innehafvare af
den lagstiftande makten. Spanien kunde dock lika litet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
