Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryssland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sympatier kunde påräknas. Derpå utarbetades ett förslag
till rättstafningslära af ordföranden i sällskapets
till Upsala förlagda öfverstyrelse (A. Noreen),
och detta förslag granskades sedan af en dertill
utsedd komité.
Sällskapet vann genast en stark
anslutning. Kretsforeningar bildades i Upsala,
Göteborg, Lund, Stockholm, Burträsk, Vänersborg,
Delsbo, Edsberg, Helsingfors. De stora framgångarna
väckte oro inom det ortografiskt konservativa
lägret. En farlig motståndare fick sällskapet
uti prof. Es. Tegnér, som i skriften »Natur och
onatur i fråga om svensk rättstavning» (1886),
kastade löjets skimmer öfver sällskapets program
och åtgöranden samt vann lifligt bifall hos den
reformfientliga allmänheten. Rörelsen gick dock
framåt. Uti sällskapets publikation Nystavaren,
tidskrift för rättskrivningsfragor (4 bd, 1886–98,
under redaktion af O. Hoppe) gendrefvo medlemmar af
sällskapet framförallt prof. Tegnérs anmärkningar, och
der (i 2:dra bandets första häfte, 1887) fastslogs,
genom Rättstavningslära ock ordlista, utjivna av
Rättstavningssällskapet jenom Adolf Noreen ock
Rolf Arpi, sällskapets stafsätt, hvilket sedermera
ej undergått några förändringar. De förändringar
i ljudenlig riktning, som 6:te uppl. af Sv. akad:s
ordlista (1889) innehöll, torde få anses föranledda
af sällskapets verksamhet. Dittills kunde således
detsamma vara nöjdt med de vunna resultaten. Men
mot det maktspråk, som gjorde sig gällande i det
d. 16 Nov. 1889 utsända kungl. cirkulär, hvilket
påbjöd nämnda upplaga af Sv. akad:s ordlista till
efterrättelse vid rikets allmänna läroverk och
seminarier samt för alla vid dem använda läroböcker,
måste alla försök att på öfvertygelsens väg
vinna några framgångar stranda. Rörelsen aftynade
småningom, och till det af sällskapet anordnade
allmänna rättstafningsmötet i Stockholm d. 17–18
Aug. 1892 infunno sig endast 65 deltagare. 1898
blef rörelsen åter lifligare, stödd af elementar-
och folkskolelärarnas i form af und. masspetitioner
om förenklingar i ortografien framträdande protester
mot den af regeringen påbjudna ortografien, hvars
verkningar man då hunnit lära känna.
»Nystavaren», hvars spalter stå öppna för sakliga
bidrag från hvilket läger som hälst och hvars
redaktion nu är förlagd till Upsala, har innehållit
bidrag af E. Brate, I. Flodström, F. Läffler,
A. Noreen, A. Schagerström, F. Tamm, Es. Tegnér m. fl.
O. H.
Rättstitel, det faktum (den sammanfattning af fakta),
hvarpå en viss rättighets uppkomst grundar sig. Så
t. ex. kan köp, gåfva, arf vara rättstitel för förvärf
af eganderätt till en sak. Rättstitel är sålunda i
svensk rätt liktydig med rättsgrund för förvärf af
rättighet. Efter äldre romanistisk teori skilde
man mellan titulus acquirendi och modus acq. samt
förstod med det förra den föregående rättsgrund,
i kraft hvaraf en viss efterföljande handling eller
tilldragelse kunde gifva upphof åt en sakrätt.
Hj. H–d.
*Rättvik. 1. Socken i Rättviks tingslag. 8,056
innev. (1897). På en kulle mellan kyrkan och
Siljan aftäcktes d. 1 Dec. 1893 ett monument i
form af en bautasten till minne af Gustaf Vasa. —
2. Kontrakt. 3,953 qvkm. 20,738 innev. (1897).
*Rättviks tingslag. 2,169 qvkm. 14,145 innev.
(1897).
Rääkkylä [räkk-], F. Se Bräkylä. Suppl.
*Rö. 4,717 har. 789 innev. (1897).
*Röda hafvet har en areal af 449,000 qvkm. Största
djupet (2,190 m.) fann den österrik. Polaexpeditionen
under 22° 7’ n. br. och 38° ö. lgd. Medan Akabaviken är
öfver 1,000 m. (på det djupaste lodade stället 1,287
m.), är Sues-viken tämligen grund (vid mynningen
endast 79 m.). Vattnets specifika vigt är störst i
n. och aftager mot s. I norra delen af Sues-viken
fann Pola en specifik vigt af 1,03203, motsvarande
en salthalt af 4,27 proc. Vattnets färg är ej så
intensivt blå som i de flesta tropiska vatten och
Medelhafsvattnet, utan är snarare grönaktig, och
genomskinligheten är likaledes mindre. Den röda
färgen, som förskaffat hafvet dess namn, iakttages
sällan. Se Luksch: »Die forschungsfahrt S. M. Schiffes
Pola im Roten meere 1895–96» (i »Mitteilungen aus dem
gebiete des seewesens», 1897). — Rättelse: Sp. 245,
r. 17 nedifr., läs Trichodesmium.
Röda halfmånen. Se Frivillig sjukvård i fält. Suppl.
Röda hvetemyggan, zool. Se Hvetemyggan. Suppl.
*Röda korset. 1. Se Frivillig sjukvård i fält. Suppl.
Rödalger, bot. Se Florideae.
Röda rummet, en roman af J. A. Strindberg (se denne).
Rödarv, bot. Se Anagalis. Suppl.
Röda örns orden. Se Örnsordnar.
*Rödbo. 2,079 har. 565 innev. (1897).
Rödeby, socken i Medelsta kontrakt. 13,235 har. 4,091
innev. (1897).
*Rödene. 1,772 har. 260 innev. (1897).
*Rödinge. 2,236 har. 604 innev. (1897).
Röd mangankisel, miner. Se Rhodonit.
Rödpors, bot. Se Andromeda. Suppl.
*Rödsjuka. Se vidare Bakteriologi. Suppl., sp. 528. —
Jfr Antoniuseld. Suppl.
Rödvedsträdet, bot.. Se Sequoia.
Rödvira, bot. Se Vira.
*Rödön. 1. Socken. 19,798 har. 1,882 innev. (1897). —
2. Tingslag. 65,198 har. 5,256 innev. (1897).
Röfvarekräfta, zool. Se Birgus. Suppl.
Röhss, Johan August Anders, kommunalman,
konstfrämjare, f. i Göteborg d. 20 Juli 1836,
genomgick Chalmersska institutet och bergsskolan
i Falun, egnade sig åt bergsbruk och inträdde
efter faderns död i grosshandelsfirman »Wilhelm
Röhss & comp.», hvilken utvecklat sig till en af
de allra förnämsta i Göteborg. R. har deltagit
äfven i andra större affärsföretag derstädes,
hvarjämte han varit stadsfullmäktig, ordförande i
styrelserna för Göteborgs sparbank samt Ränte-
och kapitalförsäkringsanstalt, i handels-
och sjöfartsnämnden och hos handelsföreningens
fullmäktige samt i styrelserna för Göteborgs
museum, arbetareinstitutet, hamn- och elfstyrelsen,
konstföreningen m. m. Han har äfven egnat verksamt
intresse åt konst och vetenskap, frikostigt
understödjande dess utöfvare. Göteborgs museum och
Nationalmuseum hafva af honom mottagit stora gåfvor
(det senare Forsbergs »En hjeltes död» och två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
