Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Marc Girardin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Saloniki, vilajet i europeiska Turkiet, bildadt af
delar af Macedonien och Tracien, bl. a. hela halfön
Chalcidike, består af tre sandjak: S., Seres och
Drama, samt beräknas omfatta omkr. 50,400 qvkm.,
med 1–1,2 mill. innev., till större delen slaver (i
n.) och greker (i s.) med i spridda grupper boende
turkar. — Hufvudstadens folkmängd anses nu uppgå
till 150,000.
Salon kauppala. Se Salo. 2.
*Salorerna. Se vidare Turkmenerna, sp. 1023.
*Salpar. Läs Salpae.
*Salpeter-jäsning. Se Jäsning (äfven i
Suppl.).
*Salpetersjuderistaten, som efter 1832 hade
4 och 1842–67 3 direktörer samt sedermera endast 1
sådan, upphörde med 1895 att finnas till. Sedan
1897 har staten ingen skyldighet att inlösa
inom landet tillverkad salpeter. Fabrikationen
af densamma nedgick betydligt under 1800-talet,
t. ex. från 288,150 kg. 1835 till 5,200 kg. 1892.
Kbg.
Salpetersyrad ammoniak. Se Ammoniak-salter. 2.
Salpetersyradt natron. Se Chile-salpeter.
*Salpétrière. Läs Salpêtrière.
Salt (es-Salt), stad i turk. vilajetet Syrien, 12
km. ö. om Jordan, motsvarande bibelns Ramath
(R. Gilead). Omkr. 10,000 innev., hvilka idka jordbruk
samt vin- och tobaksodling.
*Salta. 1. Provins (ej stat) i Argentina, har en
areal af 128,266 qvkm. (enl Latzina), med 118,138
innev. (1895). — 2. Hufvudstaden, vid jernvägen, som
från Cordoba går norrut till Jujuy, hade s. å. 16,600
innev.
Saltatoria, zool. Se Gräshoppor och Syrsa.
Saltigradae, zool. Se Spindeldjur, sp. 253.
Salto grande, vattenfall. Se Paraná 1 och Rio Grande
do Belmonte.
Saltsjöbaden, villastad och badort vid Stockholm,
i Nacka socken, på den s. k. Neglingeön, en vid
Östersjön, mellan Baggensfjärden och Neglingeviken,
liggande halfö af omkr. 75 har, som genom ett näs vid
Rösunda är förenad med fastlandet. Våren 1891 inköptes
af bankdirektören K. Wallenberg från fideikommisset
Erstavik hemmanen Skogsö och Neglinge (2 mtl)
i Nacka socken samt 1/2 mtl Algö i Tyresö socken,
omfattande en areal af omkr. 900 har, till största
delen kuperad skogs- och hagmark, hvarefter bildades
jernvägsaktiebolaget Stockholm–Saltsjön, på hvilket
eganderätten till nämnda hemman öfverläts. Bolaget
uppdelade ofvannämnda halfö i byggnadstomter och
anlade på södra stranden ett storartadt hotell i
tre våningar och på en liten holme, några minuters
väg derifrån, en restaurant, äfven den en slottslik
byggnad (båda efter ritningar af E. Josephson). På
ett par holmar s. om hotellet ligga två stora
badhus. Vattnet vid S. är ovanligt saltrikt för att
vara inomskärs. Omgifningarna äro mycket natursköna
och besökas likasom hotellet och restauranten mycket
af Stockholmsbor. S. har vattenledning (dragen från
Dam- och Lunnsjöarna) och elektricitetsverk, hvilket
ombesörjer belysningen såväl å öppna platser och
vägar som inomhus. Vid S. finnas samskola, tillhörig
särskild förening, och ett sanatorium. Antalet å
S. året om, dels i egna, dels i bolagets villor,
bosatta personer är omkr. 450; sommartiden är det
flerdubbelt större. Taxeringsvärdet för fastigheterna
var 2,6 mill. kr. 1898 och den beskattade inkomsten
af kapital och arbete 179,000 kr.
Förbindelsen med hufvudstaden uppehålles dels
genom ångbåtar, dels genom en bolaget tillhörig
15 km. lång, normalspårig, d. 23 Dec. 1893 öppnad
jernväg, Stockholm–Saltsjöns jernväg, hvars byggande
har i förhållande till banans längd varit förenadt
med större kostnader och tekniska svårigheter än
någon annan svensk jernväg. Från Stadsgårdshamnen i
Stockholm, der den är ställd i samband med statens
spår, går den genom en 643 m. lång tunnel (den
längsta i Sverige) under Ersta till Södra varfvet,
derefter på tre viadukter, innan den når stadens
gräns, vid Henriksdal ytterligare genom en tunnel
(335 m.) och derefter nästan hela vägen på bankar
eller i skärningar. Den har kostat omkr. 3 mill. kr.,
inberäknadt den rullande materielen, och befordrade
746,772 pers. 1897. I samband med jernvägstågen
har S. ångbåtsförbindelse dagligen med Dalarö,
Nynäs, Gustafsberg, Tyresö, Runmarö och Sandhamn
m. fl. ställen.
Saltsjön, i Stockholm vanlig benämning på den del
af Östersjön, i hvilken Mälaren utfaller genom Norr-
och Söderström.
*Saltsjön, Stora, 125 km. lång och högst 80
km. bred, har en areal enligt Hayden (1883) af
6,136 qvkm. (4,921 enl. Colange 1882 och 5,500
enl. G. H. Gilbert 1880). Den är en återstod af
istidens stora Bonneville-sjö (se d. o. Suppl.).
Saltykov, rysk bojarslägt. Se Soltikov.
Saltzmann, Karl, tysk marinmålare, f. 1847, studerade
under Eschke i Berlin och i Düsseldorf samt blef
1894 lärare vid konstakademien i Berlin. Han har gjort
vidsträckta sjöresor, bl. a. en jordomsegling med
korvetten »Prins Adalbert» (1878-80) och, i kejsar
Vilhelm II:s följe, färder till Petersburg (1888)
och Norges kust (1889 o. f. å.), samt målat en mängd
taflor med motiv från dessa (t. ex. Kejsar Vilhelm
II:s ankomst till Kronstadt, 1889, Hohenzollern i
Sognefjorden, 1890, Kejsar Vilhelm II på hvalfångst
i Norge, 1894).
Salubrin (af Lat. salubris, helsosam), ett af kemisten
filos. doktor Per Håkansson i Eslöf framställdt och
sedan 1893 i handeln tillgängligt kemisk-tekniskt
preparat, är en färglös, syrligt luktande och smakande
vätska, som består af alkohol, ättiketer, ättiksyra
och vatten. Det brukas såsom toalettmedel, till
kylande omslag och baddningar och såsom antiseptiskt
medel vid yttre skador m. m., hvarjämte det anbefallts
mot åtskilliga invärtes sjukdomar, särskildt lungsot.
C. G. S.
*Saluen, stor flod i Tibet och Indo-Kina. Dess öfre
lopp är ännu ej säkert kändt och tecknas olika på
olika kartor, men säkert är, att floden har sina
källor i Tibet omkr. 32° n. br. Enligt T. Saunders
»Atlas of India» (1889) upprinner den under namnet
Gartsje-Thol under 32° 20’ n. br. och 83° ö. lgd. ur
en rad sjöar på öfver 4,000 m. höjd i tibetanska
prov. Ngari-korsum, rinner i östlig riktning in
i prov. Katsji genom den stora sjön Tsjargut-tso,
får derefter namnet Naptsju l. Naktsju, upptager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
