Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sasyk-kul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han insattes 1866 i den historisk-geografiska
lärobokskommissionen, och hans Lärobok i gamla tidens
historia (1877, flere uppl.; omarb. af S. Boethius,
1894) nyttjas vid undervisningen i de flesta
läroverk. I årsprogram (1879, 1880) offentliggjorde
han Bidrag till Nyköpings allmänna läroverks historia.
I flere år var han folkskoleinspektör inom länet. 1885
valdes han för Södermanlands län till ledamot af
riksdagens Första kammare, som valde honom 1886–87
till suppleant och 1888 till led. af statsutskottet
samt 1887–88 till statsrevisor. Han afled i Stockholm
d. 15 April 1888.
Schoultz, Martin, d. ä. och d. y., friherrar,
militärer. Se Schultz von Ascheraden (äfven i
Suppl.).
*Schrader, J. A., tog 1892 afsked från professuren.
*Schram, P. L. N., dog d. 1 Juli 1895.
*Schrauf, A., dog i Wien 1897.
*Schrothska (diet-)kuren. jfr Törstkur.
*Schröder, L., lemnade 1890 sin plats i landstinget,
der han ej förmått utöfva något inflytande, samt
blef 1895 efter Dalgas medlem af Hedeselskabets
styrelse. Tidskriften »Danskeren» upphörde 1894. Han
har vidare utgifvit Danmarks hjelpekilder og
næringsveje (2 bd, 1894–97). E. Ebg.
Schröder, Gustaf, jägare, författare, f. på Edsvalla
bruk, Nors socken, Värmland, d. 6 Juni 1824,
hade anställning vid sågverk i Värmland 1847–63
och i Dalarna 1863–84, var sedermera bosatt å sin
egendom Edsfors i Värmland, men flyttade 1887 till
Stockholm för att idka literär verksamhet. S.,
som ända från tidigaste år fört ett rastlöst
skogs- och jägarelif, debuterade som författare
1867 med skildringen En björnjagt i Dalarna
(i »Sv. jägarförb:s Nya tidskr.»). Hans nästa
arbete, i bokform, Minnen från skogarna. Jakter,
framträdde först 1888, men sedermera hafva i rask
följd utkommit jagt- och fiskeskildringarna Minnen
från mitt jägarlif. Jakter och skogslif i Dalarna
(1889), Jaktminnen från skog, fjäll och sjö (1890),
Jaktminnen från skog och slätt (1891), Från pojk- och
gubbåren. Jakt- och fiskehistorier (1894), Från skilda
marker. Jakter af G. Schröder och hans jaktkamrater
(1897), vidare Svenska jakten. Praktisk hjälpreda för
unga jägare (1891), de ur kulturhistorisk synpunkt
intressanta arbetena En bruksbokhållares minnen
(1892), En timmermärkares minnen (1893), Gamla minnen
(1894), Tjugu år i Dalarna (1896) och Den gamle
fogdeskrifvarens berättelser (1898) samt de präktiga,
delvis af A. Malmström illustrerade ungdomsböckerna,
med motiv från de värmländska finnarnas lif, Orjan
Kajland och hans pojkar (1893), Pekka Huskoinen (1895)
och Pavo Makkran (1896). S. skrifver enkelt och varmt,
och allt hvad han berättar verkar äkta upplefvadt
och trovärdigt. Han har öppet öga för naturens
skönhet och skisserar emellanåt med mästarehand
små förtjusande genretaflor ur skogarnas djup.
H. Szs.
Schubin, Ossip. Se Kirschner. Suppl.
*Schulhoff, J., dog 1898.
Schulthess, Ferdinand Paul, lexikograf, född i
Paris d. 29 Jan. 1847, student i Lausanne och Zürich
1864–68, lärare i Moskva 1868–72,
i Upsala 1873–81, är sedan 1878 lärare i franska
språket vid Krigshögskolan och innehar sedan
1896 samma befattning vid Artilleri- och
ingeniörhögskolan. Han var 1892 föreståndare
för Svenska, pressbyrån och 1893–97 direktör för
Svenska, telegrambyrån. S. har utgifvit, utom flere
franska, undervisningsböcker, Svensk-fransk ordbok
för militärer och teknologer (2:dra uppl. 1880),
Svensk-fransk ordbok (1885; 2:dra uppl. 1890;
Skolupplaga, 1886), Biblisk konkordans. I. Nya
Testamentet (1 hft, 1889–90), Fransk-svensk
ordbok. Skolupplaga (1891), »Contes et récite
de différents auteurs avec notes explicatives»
(1–3,. 1891), Fransk-svensk fickordbok (1894).
Schultz, David och Karl Fredrik. Se Schulzenheim 1
och 2.
Schultzberg, Anshelm Leonard, landskapsmålare,
f. i Falun d. 28 Sept. 1862, studerade i Stockholm
vid Tekniska skolan och under Perséus 1881 samt
vid konstakademien 1882–86. Ett Höstlandskap
belönades 1886 med kungl. medaljen, hvarefter
S. såsom akademiens stipendiat vistades 1889–90
i Frankrike (Paris, Grès, Etaples), der han var
elev af bl. a. Ferd. Cormon, och 1891–92 i Italien
(Neapeltrakten). År 1895 gjorde S. en studieresa till
Tyskland, Italien, Belgien och Holland och har sedan
1896 varit bosatt i Stockholm. S. har behandlat
utländska motiv (från Frankrike, Corsica, Italien)
samt svenska (med förkärlek från Dalarna) och är en af
de mest framstående bland våra yngste landskapsmålare,
särskildt bekant för sina friska, soliga vinterbilder
från Dalarna (en från 1888 i Köpenhamns museum»
en annan, från 1893, i Nationalmuseum). Bland hans
öfriga arbeten märkas Skogsväg i höststämning och
Ekbacke (båda i Göteborg), Mot qvällen, motiv
från Picardie, Italienskt landskap m. fl. från
1891, samt Vintermorgon bland bergen, Vårqväll,
Snö i skogen och Valborgsmässoafton i Bergslagen
(Nationalmuseum), alla från 1897. S. erhöll mention
honorable å verldsutställningen i Paris 1889,
tredje klass medalj å Salonen 1891 samt medalj
på verldsutställningen i Chicago 1893. Två i
Barcelona 1898 exponerade taflor skänkte S. till
insamlingen för den spanska flottans stärkände.
J. K–e.
*Schultz von Ascheraden (Schoultz v. A.). — Martin
S. d. y. ledde såbom vice-guvernör Wismars tappra
försvar mot rysk-sachsisk-danska trupper från Juni
1715 till April 1716 (då staden kapitulerade) och
utnämndes med anledning deraf till gen. löjtnant
och guvernör, förde till krigets slut befäl i Skåne,
tog afsked 1721 och dog i Pommern d. 3 Nov. 1730.
*Schulz, Albert, dog 1893.
*Schulze. — 2. Hermann J. F. (S.-Gävernitz) von,
adlades 1888.
*2. Schumann, Klara J., dog i Frankfurt am Main d. 20
Maj 1896.
*Schuselka, F., dog 1889.
*Schuylkili är omkr. 230 km. lång och medelst kanal
och muddring segelbar 174 km. från mynningen till
stenkolsbäckenet kring dess källor.
*Schübeler, F. Chr., dog i Kristiania d. 20 Juni
1892.
*2. Schück, J. H. E., utnämndes 1890 till professor
i estetik, literatur- och konsthistoria i Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
