Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Segelduk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sekret bihang. Se Sekret proposition. Suppl.
Sekret proposition kallas den framställning, som den
svenska regeringen en tid långt gjorde till ständerna
vid riksdagen i ämnen, som ansågos böra hållas
hemliga eller voro af en mera ömtålig natur. Den
gällde ursprungligen utrikes ärenden och afgafs
till sekreta utskottet, hvilket tillkommit af samma
behof att åt de ömtåligaste frågorna bereda skyddet
af en större diskretion, ett behof, som den svenska
riksdagens egendomliga sammansättning gjorde särskildt
kännbart. Redan från slutet af Gustaf II Adolfs
regering finnas bevarade sådana till sekreta utskottet
»in secreto» öfverlemnade »punkter». Först 1672 afgafs
en sådan proposition i inrikes ärenden. Sjelfva namnen
»sekret proposition», liksom »sekret utskott», börja
under Karl XI:s regering begagnas. Svaren uppsattes af
sekreta utskottet, och åt desamma brukade ständerna
i riksdagsbesluten gifva sitt godkännande.
Detta bruk öfvergick till Frihetstiden, då
»sekretessen» nådde sin högsta blomstring. Sekreta
propositioner afgåfvos icke blott i utrikes
ärenden, utan äfven i frågor rörande statsverket,
försvarsväsendet och banken. Omfångsrikast brukade
sekreta propositionen i utrikes ärenden vara och
svällde understundom ut till en tjock volym. Svaren på
densamma uppsattes af den Mindre sekreta deputationen
och undertecknades af talmännen för de tre högre
stånden. Men under en följd af riksdagar nöjde man
sig icke dermed. När de utrikes konjunkturerna voro
särdeles ömtåliga, uppsattes äfven ett sekret bihang
(det s. k. »testamentet») till svaret på den sekreta
propositionen. Detta uppdrag lemnades stundom åt
ett mindre antal personer, valda inom eller (såsom
1741) äfven utom sekreta utskottet, delgafs ej alltid
utskottet in pleno och öfverlemnades i ett försegladt
konvolut åt riddarhussekreteraren att förvaras. Det
innehöll föreskrifter, som regeringen vid vissa
inträffande eventualiteter hade att följa. Första
gången ett sådant bihang förekom var vid riksdagen
1726–27. Vid riksdagen 1740–41 uppsattes icke mindre
än tre eller till och med fyra sådana bihang, af
hvilka de tre innehålla olika föreskrifter i afseende
på fredsvillkoren med Ryssland, allteftersom de
politiska och militäriska konjunkturerna ställde
sig. Denna gång undertecknades de af alla de
för ändamålet deputerade; eljest brukade äfven
bihangen undertecknas af de tre talmännen. Efter 1756
förekommo de ej vidare. — Äfven efter Frihetstidens
slut förekommo skriftliga framställningar till
s. k. hemligt utskott (så t. ex. under Gustaf III:s
tid), men namnet sekret proposition användes icke.
Ehd.
Sekularister (Eng. Secularists, af Lat. seculum,
verlden i mots. till kyrkan) kallas den etiske
tänkaren George Jakob Holyoakes (f. 1817) anhängare,
fritänkare (agnostiker), men ej ateister, som
med förkastande af kyrkans dogmer arbeta för
mensklighetens sedliga utveckling på grund af lifvets
erfarenheter. Deras organ äro »Secular review»,
»The agnostic journal» m. fl. I vissa afseenden äro
utilisterna deras eftersägare. Jfr Holyoake: »English
secularism» (1896).
Sekulärisobaser, geol. Se Isobas. Suppl.
Sekyon. Se Sikyon.
Sela, namn på en del af floden Inn (se d. o.).
*Selachii, zool. Se äfven Hajfiskarna.
*Selangor, mellan Perak i n., Pahang och Djelebu
i ö. samt Sungei-Udjong i s., har en areal af
omkr. 7,800 qvkm., med 81,592 innev. 18,91
(endast 14,541 qvinnor), de flesta kineser
(endast 160 européer). Landet har synnerligen rika
tennmalmslager, hvilka jämte opium bilda statens
förnämsta inkomstkälla (1895 exporterades 25,520
tons). Den vigtigaste hamnen är Klang, belägen vid
en flod med samma namn, 22 km. från dess mynning och
genom en 32 km. lång jernväg förenad med hufvudstaden
Kuala-Lumpur, säte för den engelske residenten,
som sorterar under guvernören i Straits settlements.
*Selaön har en areal af 91,15 qvkm.
*Selbiz. Läs Seibig.
*Selborne, R. P., afled i Maj 1895.
*Selebo. 38,148 har. 7,386 innev. (1897). S. och
Åkers tingslag äro förenade till ett t:g, hvarigenom
fördelningen af socknar har upphört
*Selenga har sina källor i östra delen af
bergskedjan Tannu-Ola (ej Sajanska bergen), har en
längd af 1,205 km. och ett flodområde af 443,350
qvkm. (enl. Strelbitsky). En af bifloderna heter Uda
(ej Uba).
Selenit, miner., bladig gips, gipsspat.
*Seligersjön har enl. Strelbitsky en areal af 260
qvkm. Dess höjd öfver hafvet är 252 m.
Sellasia, stad i det forngrekiska landskapet
Lakonien, vid Oinos, 12 km. n. om Sparta, bekant
genom Kleomenes III:s (se denne) nederlag år 222
f. Kr.
Sellergren, Axel, operasångare, f. i Kristvalla,
Kalmar län, d. 6 Dec. 1861, engagerad vid k. operan
i Stockholm sedan 1884, har med framgång sjungit en
mängd baspartier, bland hvilka må nämnas Sulpice i
»Regementets dotter», Mefistofeles i »Faust», Alvise
i »Gioconda», Kasper i »Friskytten» och Generalen i
»Navarresiskan». A. L.
Sellman, Jean Rudolf, operasångare, f. i Stockholm
d. 8 Jan. 1841, debuterade å k. operan 1875 och
har sedan haft tillfälliga anställningar derstädes
samt vid Mindre och Djurgårdsteatrarna, vidare i
Kristiania, Göteborg m. m. Hans mest framstående
tenorpartier vid Operan voro Masaniello i »Den
stumma», Eleasar i »Judinnan» samt Ernani, Rienzi och
Tannhäuser. A. L.
Selmar, psevdonym för K. G. von Brinkman (se
denne).
Selmecz-Bánya [sjelmets banja], Magyar. Se Schemnitz.
Selun. Se Silo. Suppl.
Selvretta. Se Silvretta.
*Selånger. 1. 14,797 har. 2,637 innev. (1897). —
2. 36,410 har. 4,646 innev. (1897).
Semantik, detsamma som semasiologi (se d. o.).
*Sembrich (f. Kochanska), M., konserterade 1893
i Stockholm.
*Semendria. Fästningen har nu endast historiskt
intresse.
*Semennûd hade 11,550 innev. 1882. I närheten ligger
Behbit-el-Hagar (se d. o. Suppl.).
*Semenov [semjånåv], P. P., f. 1827, undersökte
1856–57 trakterna kring sjöarna Balkasj och Issik-kul
samt Alatau och Tiansjan från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
