- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1987-1988

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sercq ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Battambang höllos tills vidare besatta af Frankrike
såsom pant på fredsvilkorens uppfyllande. Enligt en
öfverenskommelse d. 15 Jan. 1896 mellan franska och
engelska regeringarna garanterades S. integritet för
dess territorium, omfattande Petsjaburis, Meklongs,
Menams och Bang-Pakongs flodområden äfvensom kusten
från Muong-Bang-Tapan till Muong-Pase samt området
n. om Menams bäcken mellan engelsk-siamesiska gränsen,
Mekongfloden och östra vattenskilnaden till floden
Meing. Efter dessa öfverenskommelser återstår för
S. knappt mer än Menams flodområde, hvilket de båda
stormakterna garanterat, så att de förbundit sig att
ej der förvärfva rättigheter och fördelar, som ej äro
gemensamma för båda; de hafva dock ej åtagit sig att
skydda detta område mot en tredje makt, endast att
icke understödja denna. Under engelskt beskydd hafva
genom ofvannämnda gränsregleringar kommit hela halfön
Malakka och Saluens flodområde, under franskt de till
Kambodja gränsande och dit förr hörande provinserna
Tsjantabon och Battambang samt den del af laos
område, som ligger höger om Mekong. I dessa områden
behåller S. alla suveränitetsrättigheter, men de båda
stormakterna ega att, när anledning dertill gifves,
militäriskt ingripa, hvilket efter omständigheterna
kan hafva till föijd ett besättande såsom pant eller
en annektering. Det garanterade S. beräknas hafva en
areal af 229,500 qvkm., med omkr. 4 mill. innev.,
den engelska intressesferen 113,000 qvkm., med
1 mill., och den franska 226,000 qvkm., med 3,5
mill. innev. I det nuvar. S. består befolkningen
nästan uteslutande af siameser, hvilka kalla sitt
land Muong-thaï l. Muang-thaï (»de frias land»). —
Handeln med utlandet går till största delen genom
Bangkok till och från Singapore och Hongkong. In-
och utförseln genom Bangkok har de senare åren haft
ett värde af resp. omkr. 40 och 60 mill. kr. En 22,5
km. lång jernväg från Bangkok till Pak-nam närmare
mynningen öppnades 1893, och i hufvudstaden finnes
elektrisk spårväg. Af den 265 km. långa jernvägen
från Bangkok till Korat, som påbörjades 1891, äro
endast 122 km. fullbordade. Flere andra linier äro
koncessionerade, bl. a. en öfver halfön Malakka
från Singora på östkusten. Telegraflinierna
från Bangkok till olika delar af landet hafva
en längd af omkr. 3,000 km. 1885 ingick S. i
verldspostföreningen. Postkontorens antal 1896 var
165. Landets vapen är en genom ett gaffelkors i tre
fält delad sköld: upptill tre hvita elefanthufvud
i silfver, till höger i rödt en hvit elefant, till
venster i hvitt en dolk och en fackla korsade. Flaggan
är röd med en hvit elefant. Ministèren räknar 9
ledamöter, »statsrådet» (conseii d’état) 55. Ett 1895
inrättadt »lagstiftande råd», bestående af forna
och i tjenst varande ministrar samt minst 12 af
konungen särskildt utnämnde medlemmar, förbereder
och diskuterar lagförslag. Hären, i fredstid
omkr. 3,600 man, säges i krigstid kunna uppbringas
till 10,000 man, på europeiskt sätt exercerade samt
väpnade med Mannlicher- och Mausergevär. Konungen,
Chulalongkorn (född d. 20 Sept. 1853, regerande sedan
d. 1 Okt. 1868), företog 1897 en resa till Europa och
besökte derunder flere hof, bl. a. det i Stockholm.

Siang-jang, stad i kinesiska prov. Hu-pe, vid
Jang-tse-kiangs biflod Han-kiang. Omkr. 400,000
innev. tills. med förstaden Fang-tsjing,
som är folkrikare än den egentliga staden och
handelns egentliga medelpunkt.

Siang-than, stad i kinesiska prov. Hu-nan vid
Jang-tse-kiangs biflod Siang-kiang-ho, 32 km. s. om
provinsens hufvudstad, Tjang-sja. Med förstäderna
omkr. 1 mill. innev. S. är samlingsplatsen för varor
till och från de centrala och södra provinserna och
särskildt för medicinalväxter och droger för hela
Kina. Dess läge i närheten af stora stenkolsfält
innebär löftet om en stor framtid som industristad.

Siantan. Se Anamba. Suppl.

*Sibbarp. 4,987 har. 1,050 innev. (1897).

Sibbo, imperielt pastorat af 3:dje kl., Helsingfors
kontrakt, Borgå stift, Finland, Nylands län, Helsinge
härad, Borgå domsaga. Areal 365 qvkm. Befolkningen,
till allra största delen svensktalande, 6,456
pers. (1895). A. G. F.

Sibelius, Jean, finsk tonsättare, f. 1865, studerade
vid musikinstitutet i Helsingfors, sedermera i Berlin
och Wien samt bemödade sig efter hemkomsten att
fullfölja »det af Kajanus framgångsrikt upptagna
försöket att med anslutning till folkmusikens
skaplynne och vid behof vid användande af dess
motiv återgifva ämnen ur finska folkpoesien. I
likhet med v. Schantz och Kajanus inspirerad af
Kullervomytens sublima patos, bar S. uti en stort
anlagd Kullervosymfoni (1892) med rik fantasi och
anmärkningsvärd originalitet, som dock ej sällan
gränsar till godtycke, sökt
gifva den härliga dikten en karakteristisk och
specifikt nationel musikalisk drägt»
(R. F. v. Willebrand). S. har komponerat bl. a. visor,
pianostycken, pianoqvintett, stråkqvartett, Scène de
ballet
och Saga för orkester samt en orkestersvit
till historiska motiv. Bland de yngre finska
tonsättarna torde han vara den mest egenartade
— äfven egensinnige —, och hans behandling af
Runebergs poesi tycks hafva påverkat V. Stenhammar.
A. L.

Šibenik. Se Sebenico. Suppl.

Sibiriakov, en af Nordenskiöld 1876 upptäckt och efter
Alexander S. (se denne) uppkallad ö i Norra ishafvet,
utanför Jenisejs mynning, omkr. 60 km. från kusten,
har en längd i n. och s. af 50 km. och en maximibredd
i n. af 30 km. Arealen utgör enligt Strelbitsky
1,442 qvkm.

*Sibirien, som har en areal af 12,518,489 qvkm. och
en befolkning (1897) af 5,731,732 pers., indelas
i guvernementen Tobolsk (1,438,655 innev.) och
Tomsk (1,917,527 innev.), hvilka före 1893 bildade
generalguv. Vest-Sibirien, samt generalguvernementen
Irkutsk (1,352,998 innev., omfattande guvern. Irkutsk,
prov. Jakutsk och guvern. Jeniseisk) och Amur
(1,022,552 innev.; omfattande distriktet Sachalin,
Sibiriska kustprovinsen, prov. Amur, prov. Anadyr och
prov. Transbajkalien). Den manliga befolkningen (51,6
proc.) är öfvervägande öfverallt utom i Tobolsk, der
mot 100 män komma 102 qvinnor, medan i Kustprovinsen,
komma 45,4 och i Sachalin 27,8 qvinnor mot 100 män. Af
hela befolkningen i Vest-Sibirien (Tobolsk och Tomsk)
äro 90 proc. ryssar; äfven i Jeniseisk och Irkutsk
är det ryska elementet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/1002.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free