Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sibiriska kustprovinsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sierra de Aracena. Se Aracena. Suppl.
Sierra de Guadelupe. Se Guadelupe.
Sierra de las Villuercas. Se Guadelupe.
Sierra del monte diabolo. Se Coastrange. Suppl.
Sierra Parima. Se Parima.
Sie sollen ihn nicht haben, den freien deutschen Rhein (T.,
»De skola icke hafva den fria tyska Rhen»), tysk
patriotisk sång. Se Becker, N. (sp. 99).
Siestarjoki, finsk namnform. Se Systerbäck.
*Sievers, J. J. (r. 14) deltog i
utförandet af Polens andra (1793) och tredje (1795)
delning. Han lemnade statstjensten 1800.
*Sievers, G. E., blef professor 1887 i Halle och
1892 i Leipzig. Sedan 1892 utgifver han »Beiträge
zur geschichte der deutschen sprache und litteratur».
Sievi (förut Evijärvi), konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Kalajoki kontrakt, Kuopio
stift, Finland, Uleåborgs län, Salo härad
och domsaga. Areal 818 qvkm. Befolkningen,
finsktalande, 4,188 pers. (1895).
A. G. F.
Sievsk, stad i ryska guvern. Orel. Omkr. 8,500
innev. Ljus- och tvålfabriker m. m. Biskopssätet
flyttades 1819 till Orel, men biskopen bär ännu titeln
biskop af Orel och S.
*Sieyès, E. J., valdes 1804 till led. af Franska
akademien.
Si-fan, ett namn, som kineserna gifva åt folkstammar
(tanguter, kham, kolo l. golik, lolo och mupin) i
vestra Kina och östra Tibet, men som stundom omfattar
tibetaner i allmänhet. Kinesiska etnografier skildra
si-fan som bergsbor, klädda i skinn eller groft
ylle, barfota samt osnygga och baksluga. De hafva
en egen skrift, sannolikt lolos, odla jorden och
äro lamaister.
*Sifeno hade 3,851 innev. 1889.
*Siffra. Se Rättelser, bd 18, sp. 852.
Sifnos. Se Sifeno.
Siful Sifadda. Se Wergeland. 2.
Sigel (af Lat. singulae litterae, enstaka bokstäfver)
benämnes inom stenografien återgifvandet af ett
ord med endast en eller några af dess bokstäfver
(i motsats till monogram, då hela ordet återgifves
med ett enda godtyckligt valdt tecken).
*Sigel, F., flyttade från Baltimore till New York. Han
afled ej 1884 (det var en hans broder, som då dog i
S:t Louis).
*Sigfrid, S:t. 4,432 har. 888 innev. (1897).
*Sigfrid, S:t, missionär. Se H. Hildebrand: »S:t
Sigfrid och hans mission» (i »Hist. tidskr.», XI,
1891). S:s dag är d. 15 Febr. — Sigfridsmässan,
marknad i Vexiö, i midten af Febr.
*Sighvat Tordsson. Hans Bersöglivisor utkommo 1898
i sv. öfvers. af A. U. Bååth under titeln »Fria ord».
Sigma romanum, Lat., anat. Se S-tarm.
Signalbok. Se Signalbref.
Signalflagg. Se Signal.
Signesberg. Se Signildsberg (äfven i Suppl.).
Signia. Se Segni.
*Signildsberg heter numera Signesberg.
Signoria [sinjårīa], Ital. (af signore, herre),
herrlighet (i tilltal, t. ex. vostra s., »ers
herrlighet»); regeringskollegium i Venezia (se d. o.,
sp. 543).
*Sigtuna, med ett område af 459 har, hade 568
innev. 1897. Taxeringsvärdet var s. å. 665,100 kr.,
deraf 144,400 kr. för jordbruksfastighet. Stadens
bokförda tillgångar voro 1896 upptagna till 85,765
kr. och skulder till 11,730 kr. För kommunala ändamål
uttaxerades 5 kr. pr bevillningskrona. För vidtagande
af åtgärder till kyrkoruinernas i S. bevarande anslog
1895 års riksdag 5,000 kr.
Siguenza, stad i spanska prov. Guadalajara,
vid öfre Henares och vid jernvägen mellan
Madrid–Zaragoza. Omkr. 5,000 innev. Biskopssäte. På höjden
af den kulle, på hvars sluttning staden ligger,
står en gammal morisk borg.
Sihl, ett 65 km. långt vattendrag i Schweiz, har
sina källor vid Pragelpasset i östra delen af kantonen
Schwyz, strömmar i nordlig och nordvestlig riktning,
slutligen parallelt med Zürich-sjön och förenar sig
med Limmat vid staden Zürich. Dess öfversvämningar
anställa ofta stor skada.
Siikais [sīk-], konsistorielt pastorat af
3:dje kl., Björneborgs nedre kontrakt, Åbo
ärkestift, Finland, Åbo och Björneborgs län,
Ulfsby härad och domsaga. Areal 388 qvkm.
Befolkningen, finsktalande, 4,182 pers. (1895).
A. G. F.
Sikanderabad. Se Haidarabad 2.
Suppl.
Sikem. Se Sichem.
*Sikiang. Se närmare Tsjukiang. — S. öppnades 1896 för
Internationel handel upp till Wat-sjau, och Nanning
vid dess ena källflod Jukiang blef öppen hamn.
*Sikkim, med en beräknad areal af omkr. 7,300
qvkm., hade 30,458 innev. 1891. Det britiska
protektoratet öfver S. erkändes 1889
af Kina.
Sikoku. Se Sjikoku. Suppl.
Sikoro. Se Segu-Sikoro. Suppl.
*Sil, socken. 873 har. 266 innev. (1897).
*Silbodal. 25,943 har. 2,511 innev. (1897).
Silchar, hufvudstad i Cachar
(se d. o., äfven i Suppl.).
Sild, ö. Se Sylt.
*Silenaceae. Se äfven Caryophylleae. Suppl.
*Silfberg, socken. 1,753 innev. (1897).
*Silfver har
bearbetats sedan äldsta tider i Asien och Europa,
i sistnämnda verldsdel företrädesvis i Spanien och
nuv. Österrikiska monarkiens land, men efter Amerikas
upptäckt ökades produktionen ofantligt, sedan Mejicos
och Perus skatter började bringas i dagen och den vid
midten af 1500-talet upptäckta amalgameringsmetoden
allmänt kom till användning. I början af 19:de
årh. inträdde till följd af secessions-krigen i
spanska Amerika en minskning i silfver-produktionen,
som ökades, först sedan qvicksilfverfynden
i Kalifornien underlättade densamma. De stora
silfvermalmsupptäckterna i Förenta staterna (Nevada,
Utah, Colorado, Kalifornien, Arizona, Montana, Idaho,
New Mexico, Oregon och Washington) öfverträffade alla
dittills gjorda fynd, och produktionen har under de
sista 30 ären femdubblats. Äfven Japan (omkr. 70,000
kg.) och Australien deltaga i silfverproduktionen. Om
dennas storlek i äldre tider finnas inga samlade
uppgifter, men för tiden efter Amerikas upptäckt
hafva A. Soetbeer o. a. beräknat hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
