Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjögren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Armenien, Persien o. s. v. Han utnämndes 1888 till
professor i mineralogi och geologi i Upsala,
men erhöll redan 1894 på begäran afsked. Han
kallades 1892 till led. af Vet. soc. i Upsala och
kreerades vid jubelfesten derstädes 1893 till filos.
hedersdoktor. Under den korta tid S. innehade
piofessuren sattes den mineralogisk-geologiska
institutionen i ett fullt tidsenligt skick,
hvilket möjliggjorde utförandet af ett betydande
antal vetenskapliga undersökningar, hvilka sedan
1892 offentliggjordes i den på S:s bekostnad
utgifna tidskriften »Bulletin of the geological
institution of the university of Upsala». S. har
offentliggjort i in- och utländska facktidskrifter
ett stort antal afhandlingar i mineralogi
och geologi samt bearbetat 3:dje uppl. af
sin faders »Lärobok i mineralogi» (1880).
P. T. C.
*Sjögren, K. A. O., har vidare utgifvit Det nittonde
århundradets historia i öfversigtligt sammandrag (2
dlr, 1891), fortsättning af A. Fryxells »Berättelser
ur svenska historien» (del. 47–48, Gustaf III:s
regering, 1891–92, del 49, Gustaf IV Adolf, 1893)
samt Gustaf Vasa. Ett 400-årsminne (1896).
Sjögång. Se Sjöhäfning.
Sjöholm, 1 mtl frälse säteri i Östra Vingåkers socken,
Södermanlands län, med omkr. 8 mtl underlydande
inom Östra och Vestra Vingåkers samt Stora Malms
socknar, taxeradt (1898) till 276,000 kr. S. är ett
gammalt herresäte, naturskönt beläget på en numera
landfast holme i sjön Näsnaren, omkr. 5 km. från
Katrineholms jernvägsstation. Parken är känd för
sina ovanligt höga träd. Godset egdes i början af
1500-talet af riksrådet Johan Arendsson Ulf samt
gick sedan i arf genom slägterna Bese, Gyllenhorn,
Gyllenstierna, Hastfer, Fleming och Wrede till
rikskansleren grefve F. Sparre, hvilken sålde
S. till grefvinnan Ribbing (f. Löwen), som sålde det
till grefve J. H. Gyllenborg, hvilken ärfdes af
grefve E. G. Oxenstierna. Genom köp öfvergick godset
till grefve G. Wachtmeister och 1859 (ej 1853) till
öfverkammarherren grefve Adam Lewenhaupt (d. 1895),
hvilken uppförde den nuvarande af tre torn prydda
hufvudbyggnaden i holländsk renaissance samt der
hopbragte vackra samlingar af porträtt, taflor,
konstföremål, fornsaker, böcker, mineralogiska och
entomologiska föremål, autografer samt ett arkiv,
som är ett af de största enskilda i landet. S. eges nu
(1899) af hans sterbhus.
Sjökocken, zool. Se Kungsfiskslägtet.
Sjokrigshögskolan, Kungl., som inrättades genom
regl. af d. 11 Mars 1898, afser att förskaffa
flottans officerare ökade insigter i såväl
sjökrigsvetenskapen som andra kunskapsämnen. Ämnena
äro: sjökrigshistoria, marinorganisationslära,
strategi, taktik, landkrigskonst, militärkustgeografi,
artilleri med ritning, torpedlära med ritning,
sprängämneslära, min- och belysningslära,
skeppsbyggnadskonst, maskinlära, fysik, matematik
och mekanik. Undervisningen är delad i tvänne kurser:
den ena, tvåårig, för subalternofficerare, den andra,
ettårig, för regementsofficerare och kaptener. Till
den tvååriga, allmänna kursen kommenderas officerare,
som tjenstgjort vid flottan minst 4 år. Till den
ettåriga, högre kursen lemnas tillträde
efter anmälan och utrymme. Dessutom kunna officerare,
tillhörande såväl flottan som armén få, om utrymmet
sådant medgifver, åhöra föreläsningarna i vissa
ämnen. Skolan är förlagd till Stockholm. Kurserna
börja på hösten och sluta på våren samt skola
fortgå 6 1/2 månader hvarje år. Lärarepersonalen
består f. n. (1899) af 13 personer, af
hvilka en är lärare uti Internationel rätt.
L. H.
*Sjökrigsskolan. Elev vid Sjökrigsskolan, som aflagt
sjöofficersexamen samt för uppförande har minst betyg
6, anses kompetent att föreslås till underlöjtnant vid
truppförband af fästningsartilleri, om han fullgör
de prof och aflägger den tjenstgöringsexamen,
som föreskrifvas. L. H.
Sjökål, bot. Se Strandkål.
*Sjölag. Den nu gällande sjölagen utfärdades d. 12
Juni 1891 och trädde i kraft d. 1 Jan. 1892. Den är
resultatet af ett flerårigt samarbete mellan svenska
samt danska och norska komiterade, och den är äfven
i allt väsentligt öfverensstämmande med den danska
af d. 1 April 1892 och den norska af d. 20 Juli
1893. I. Afz.
Sjölejonet, zool. Se Själdjur.
*Sjömanshus. Om sättet och ordningen for sjöfolks på-
och afmönstring har K. M:t utgifvit nådig kung. af
d. 31 Dec. 1891. L. H.
*Sjömanskåren. Enligt k. kung. af d. 20 Maj 1898
antagas numera sjömän vid flottans sjömanskårs
värfvade stam medelst kontrakt, vid matros-, ekonomi-
och handtverksafdelningarna på 2 år och 8 månader
samt vid eldare- och minörafdelningen på 3 år och
8 månader. Fordringarna för antagning vid kåren
äro: att vara svensk undersåte, välfrejdad, känd
för nykterhet och pålitligt uppförande, frisk och
färdig, att ega god syn och normalt färgsinne samt
att hafva fyllt 18, men ej 25 år. Antagningen sker
i allmänhet till 3:dje sjömansklassen med aflöning i
4:de lönegraden. Den, som under tjenstetiden aflägger
examen i underbefälsskolans allmänna klass, skall
qvarstå i tjenst 2 år öfver kontrakterad tid samt
derutöfver 2 år för hvarje examen. Löneförmånerna
äro, utom fri bostad, föda, beklädnad och sjukvård,
50 kr. i lega (hvaraf 30 utbetalas vid kontraktets
underskrifvande och 20 insättas i postsparbank),
10 kr. för inställelse vid tjenstgöringens början
och 20 kr. för hemskaffning vid dess slut, för
1:sta klassens sjömän 30 kr. i månadslön och
80 öre i daglön samt för 2:dra, 3:dje och 4:de
kl. resp. 20 kr., 50 öre; 10 kr., 40 öre; 5 kr., 20
öre. Om vid ankomst till stationen antagen sjöman
befinnes behäftad med sjukdom eller kroppsskada,
som yppats efter antagningen, kan kontraktet
upphäfvas, hvarvid kronan lemnar reseersättning
till hemorten. Den, som blifvit antagen, men ej
inställer sig till tjenstgöring, anses såsom rymmare.
L. H.
Sjömålare, marinmålare. Se Marinmålning.
Sjöormen, hafsormen (»stora sjöormen», »stora
hafsormen») en fabelaktig ormvarelse af kolossal
storlek (ända till 30 m.), försedd med ett långt,
smalt, manomgifvet hufvud med röda ögon. Ehuru ännu
intet djur af detta slag verkligen fångats eller
dödats, eller ens en del af ett sådant vidunder
påträffats, så torde man dock ej hafva rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
