Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjögren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skiðusýsla. Se Grenafylke.
*Skien [sjēen] hade 8,979 innev. 1891.
*Skiens-elfven [sjēens-].
*Skiernewice. Läs Skierniewice [skjernjevi’tse],
*Skifarp. 1,600 har. 1,691 innev. (1897).
Skiffinger-geckon, zool. So Gecko-ödlorna.
Skifkultur. Se Bakteriologi. Suppl., sp. 518.
Skiftesbruk, landtbr., detsamma som vexelbruk (se
d. o.).
*Skildkönad. Se vidare Enkönad. Suppl.
Skilfingarna. Se vidare Ynglingaätten.
Skiljebåge. Se Gördelbåge.
*Skiljedomstol. Den 11 Jan. 1897 undertecknades
den första allmänna skiljedomstraktaten, nämligen
emellan Storbritannien och Nord-Amerikas förenta
stater. Redan d. 1 Nov. 1887 öfverlemnades en
af 234 underhusledamöter undertecknad adress till
Förenta staternas president och kongress om en sådan
traktat. Kongressens senat resolverade 1890, att
presidenten borde söka förverkliga skiljedomsidén. Den
16 Juni 1893 fattade engelska underhuset ett beslut i
öfverensstämmelse med senatens resolution, och efter
diplomatiska underhandlingar afslöts traktaten i
Washington 1897. Traktaten, som skulle gälla för fem
år och derutöfver, om ej uppsägning skedde, bestämde,
att alla emellan Storbritannien och Förenta staterna
uppkommande tvistefrågor, som ej kunde biläggas genom
diplomatiska underhandlingar, skulle hänskjutas till
en skiljedomstol af 3, 5 eller 6 ledamöter. Gällde
tvisten penningkraf, skulle de resp. staternas
regeringar utse hvar sin ledamot (en ansedd jurist)
och, efter vissa detaljerade bestämmelser, en
tredje skiljedomare, hvilken skulle vara domstolens
president. Enades man ej om denna tredje, skulle han
tillsättas af konungen af Sverige-Norge. Blefve
skiljedomstolens utslag ej enhälligt, skulle
tvistefrågan hänskjutas (om penningkrafvet öfverstege
100,000 pd st.) till en domstol af 5 jurister, af
hvilka de resp. regeringarna skulle utse två hvardera
och den femte (president) väljas af de öfriga fyra
eller, om de ej komme öfverens vid valet, af konungen
af Sverige-Norge. Gällde tvisten landområde, skulle
skiljedomstolen bestå af 3 nord-amerikanske domare,
utsedda af presidenten, och 3 engelska, tillsatta
af Storbritanniens suverän. Deras utslag, om det
fälldes enhälligt eller med 5 röster mot 1, skulle
vara definitivt. Stannade 4 röster mot 2 eller 3 mot
3, skulle inga fientliga åtgärder tillgripas, förrän
en eller flere vänligt sinnade makters bemedling
anlitats. Enligt kongressutskottets förslag röstade
senaten emellertid i Mars 1897 emot bestämmelsen, att
konungen af Sverige-Norge skulle utse skiljedomare,
och d. 6 Maj s. å. förkastades hela traktaten af
senaten, i det att 43 röster afgåfvos för, men 26 mot
densamma (den för godkännande nödiga majoriteten af
2/3 vanns ej).
Skiljenämnder. Se Förliknings- och
skiljenämnder. Suppl. och Stockholms skiljenämnd för
handel, industri och sjöfart. Suppl.
*Skillinge, fiskeläge. Der tillämpas byggnads- och
brandstadgarna för rikets städer samt
helsovårdsstadgans bestämmelser för stad.
*Skillingemark. 12,929 har. 1,017 innev. (1897).
Skillrande asbest. Se Krysotil.
*Skinberga. 5,550 har. 1,198 innev. (1897).
Skinnarböl [hårdt k], gård i Vingers socken,
Hedemarkens amt, Norge, en af landets större
egendomar, med en »revidered matrikulskyld» af 75,83
mark. Hufvudbyggnaden, som innehåller omkr. 40 rum,
har ett hänförande läge nära
Vingersjön, med utsigt öfver Kongsvingers fästning,
och har under flere år användts som sommarbostad af
drottning Sofia. S. eges f. n. af A. O. Haneborg. Den
nära gården flytande Skinnarbölån l. Austbölån
är bekant från gränsfejdernas tid, särskildt 1808.
O. A. Ö.
Skinnaremålet. Se Dalarna, sp. 787.
*Skinskatteberg. 1. 71,715 har. 8,185 innev. (1897). —
2. 35,701 har. 3,918 innev. (1897).
*Skipton hade 16,376 innev. 1891.
*Skirö. 5,837 har. 892 innev. (1897).
*Skiss. Se Handteckning, sp. 691.
*Skjelsör. Läs Skjelskör... Skjelskör Nor.
Skjöns- og taxationsmænd [-män], benämnas i Norge de
män, som, inkallade af fogden, skola i rättstvister
under underdomarens ledning bedöma en saks värde
och egenskaper. Anser den ena af parterna den gjorda
förrättningen oriktig, kan han begära tillsättandet
af overskjön. För detta fall tillsättes dubbelt antal
skjönsmænd. O. A. Ö.
Skoftebyvatten, svenskt naturligt läskevatten, 1893 i
marknaden infördt under benämningen Sekularis, kommer
från en källa vid Skofteby, i Norra Härene socken,
Skaraborgs län, vid ån Flian nära dess förening med
Lidan. Det kan ej hänföras till helsovattnen, men
försvarar väl sin plats bland sådana läskevatten som
bilin-, selters-, apollinaris-, giesshübler-vatten
m. fl. och liknar närmast selters samt intager tredje
rummet bland de ofvan uppräknade genom sin salt-
och klormängd och sin halt af soda.
*Skog. 1. 45,144 har. 3,729 innev. (1897). — 2. 6,208
har. 930 innev. (1897).
Skogaholm, bruks- och landtegendom i Svennevads
socken, Örebro län, vid Svennevadsån, som förenar
Tisaren med Sottern, eges med underlydande i
Svennevads, Sköllersta, Hallsbergs och Lerbäcks
socknar, tillsammans 15 77/180 mtl tax. till
1,073,400 kr, af det 1893 bildade Aktiebolaget
Skogaholms bruk. Vid S. finnes jernbruk med
franche-comté-smälthärd och stångjernshammare,
vid Östra Å i Hallsbergs socken masugn samt såg och
snickerifabrik. Jernbruket anlades 1641 och tillhörde
jämte S:s landtegendom slägten Vennerstedt till 1815,
hvarefter det öfvergick till slägten Armfelt.
*Skogman. 1. K. D. S. Öfver honom lät Vet. akad. 1895
prägla sin medalj, och i sammanhang dermed
författade R. Cronstedt en minnesteckning öfver
honom. Han var från 1847–48 års riksdag till sin
död bankofullmäktig. — 2. C. J. A. S. deltog
i de fyra sista ståndsriksdagarna (1856–66)
såsom ledamot af ridd. o. adeln och var vid de
tre sista led. af statsutskottet. Han var led. af
myntkomitén 1869–70. Sedan 1871 är han hedersled.
af Örlogsmannasällskapet. Han har länge verkat såsom
led. af Direktionen öfver Trollhätte kanalverk och
af styrelsen öfver Skandinaviska kreditaktiebolaget.
Skogsfrier, bot. Se Pedicularis.
*Skogshumle. Se vidare Prunella. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
