Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutljud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Soini, kapell. Se Alajärvi. Suppl.
*Soissons upphörde 1872 att vara fästning. Det
är ovisst huruvida S. ligger på samma plats som
Noviodunum, suessionernas hufvudstad, som belägrades
och intogs af Caesar 57 f. Kr., men säkert är
det en efterträdare till Augusta Suessionum
l. Suessiones. Först 1734 tillföll staden franska
kronan.
Sojaro, il. Se Gatti, B.
Sokna, hufvudort i oasen Djofra (se d. o. Suppl).
*Sokoto. — 2. Sultanen, som utöfvar en direkt
jurisdiktion öfver en jämförelsevis liten del af
sina besittningar, af hvilka de flesta innehafvas
af vasaller med kungliga prerogativ, ingick 1885
och 1890 mot en årlig subvention fördrag med det
engelska Nigerkompaniet, till hvilket han afstått
fulla suveränitetsrättigheter öfver en del af sitt
land, fullständig domsrätt öfver icke-infödingar i
återstoden samt handelsmonopol och rätt till brytning
af malmer vid Binue. Den nuv. hufvudstaden är Vurno
(se d. o.).
*Sokotora. Arealen, som officielt (af England)
uppgifves till 3,579 qvkm., uppskattas mycket olika
af andra: af Reclus till 2,800, af Schweinfurth
till 6,000 qvkm. Den senare uppgaf(1881) folkmängden
till 12,000 pers., tillhörande tre olika folkgrupper:
de s. k. beduinerna i det inre berglandet, tydligen
den äldsta befolkningen, araber, rena eller blandade
med negrer på norra kusten, samt negrer. Språket är
arabiska. Klimatet är vida angenämare än man kan vänta
af det nära granskapet till jordens hetaste trakter,
och vegetationen är synnerligen rik; ungefär 1/4 af
kända växtarter finnes ej annanstädes.
Sok-pa, folk i norra Tibet. Se Hor-sok.
*Solanum. — S. lycopersicum. Se Kärleksäpple.
*Solario. Art. beriktigas genom art. Zingaro.
*Solberga, socknar. 1. 1,369 har. 198 innev. (1897). —
2. 6,070 har. 2,421 innev. (s. å.). — 3. 932 har. 319
innev. (s. å.). — 4. Norra S. 10,935 har. 2,366
innev. (s. å.). — 5. Södra S. 5,099 har. 779
innev. (s. å.).
*Solberga, nunnekloster, låg ursprungligen utanför
Visby, ungefär der nuvarande begrafnings-
platsen är belägen. Troligen blef klostret i början
af 1400-talet flyttadt innanför stadens murar till
närheten af S:t Jakobs kyrka.
Sólea, zool. Se Tungslägtet.
*Solen. Sp. 42, r. 8 uppifr., läs 694,000 km.
Solf. Se Väfnad, tekn.
Solfjäderknippe, bot. Se Blomställning. Suppl.
*Solger hade förnamnen Karl Wilhelm Ferdinand
(ej Friedrich).
*Solidus. Benämningen solidus infördes under
Konstantins regering (306–337). Omkr.
400–450 började solidi genom Europa föras upp till
Skandinavien. Antalet sådana der funna uppgick 1893
till 486 (i 231 fynd), af hvilka 282 i Sverige.
Solifugae, zool. Se Spindeldjur, sp. 254.
*Solikamsk har endast omkr. 5,000 innev.
*Solingen, stad (stadskrets), hade 40,843 innev. 1895,
deraf 9,600 katoliker.
*Sollefteå. 1. Socken. 21,114 har. 3,627
innev. (1897). — 2. Tingslag. 1,083 qvkm.
10,432 innev. (1897). — 3. Byn är nu
municipalsamhälle (öfver 1,200 innev.) och
byggnads- och brandstadgarna för rikets städer samt
hälsovårdsstadgan i hvad den afser stad tillämpas
der. S. är utgångspunkt för jernväg till Hernösand
samt har högre skola för qvinlig ungdom, folkbank och
afdelningskontor af Hernösands enskilda bank. Dit är
ock (sedan 1898) förlagd Norrlands trängbataljon. (De
i art. nämnda »niporna» äro ej utskjutande sandåsar,
utan branta åbräddar, bildade genom elfvens
nedskärning i sanden). — Det vid S. belägna
Bruksmon, sedan 1896 Vesternorrlands regementes mötesplats,
benämnes från 1898 Sollefteå läger.
*Sollentuna. 1. Härad. 21,812 har. 7,956
innev. (1897). — 2. Socken. 5,235 har. 1,298
innev. (1897).
*Sollerön, socken i Mora tingslag. Namnet Sofia
Magdalena användes ej vidare. 49,605 har. 1,806
innev. (1897).
Solms-Laubach, Hermann, grefve zu, tysk botanist,
f. 1842, 1872 e. o. professor i Strassburg, 1879
professor i Göttingen och sedan 1888 professor i
Strassburg, har skrifvit bl. a. Über den bau und
die entwicklung der ernährungsorgane parasitischer
phanerogamen (1868), Das haustorium der Loranthaceen
und der thallus der Rafflesiaceen und Balanophoreen
(1875), Die korallinenalgen des golfs von Neapel
(1881) och Einleitung in die paläophytologie
(1887). S.-L. är led. af sv. Vet.-akad. (1894).
*Solna. 1,820 har. 3,682 innev. (1897).
Solna sjukhem. Se Hospital. Suppl.
Solo, stad. Se Surakarta.
Solombala, före 1862 krigshamn i ryska
guvern. Archangel, n. v. om staden Archangel, från
hvilken den är skild genom en arm af Dvina, bildar nu
en förstad till Archangel med skeppsvarf, handelshamn,
navigationsskola och omkr. 10,000 innev.
*Solon. Jfr Aristoteles. Suppl.
*Solothurn. 1. Kanton. Författningen af d. 12
Dec. 1875 har genomgått partiella revisioner 1887 och
1895. För alla lagar och statsfördrag äfvensom för
alla nya utgifter af större belopp och alla statslån
å mer än 1/2 mill. frcs fordras referendum,
och för andra ärenden, om 2,000 medborgare begära
det. Folket kan afsätta medlemmar såväl i kantons-
som regeringsrådet, hvilka väljas för 4 (ej 5) år,
och om afsättning yrkas af 4,000 medborgare, eger
omröstning om de misshagliga rum. Proportionella
val äro obligatoriska vid utseende af kantonsrådets
medlemmar och af kommunalråd, som bestå af mer än 7
medlemmar, vid val af öfriga ämbetsmän tillåtna. —
2. Hufvudstaden S., 8,460 innev. (1888), är säte för
biskopen af Basel och Lugano.
Solovetsk (Solovetskije), ögrupp i Hvita hafvet,
ryska guvern. Archangel, vid mynningen af Onegaviken,
omfattar 6 öar, med en areal af omkr. 305 qvkm.,
hvaraf den största, Solovetskij, är 226 qvkm. På
Sydvestra sidan af denna ligger det ryktbara och
rika Solovetskij-klostret (Solovki), hvilket haft
ofantligt stort inflytande på nordligaste Rysslands
kultur. Det är omgifvet af en hög mur, som omsluter
flere kyrkor, bl. a. Förklaringskatedralen (från
1558) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
