Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sparre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är ännu oafgjordt huruvida dessa lager hvila
omedelbart på öfversta trias (rhät) eller om
några äldre juralager finnas emellan båda. — Till
växtverlden bör äfven räknas den röda och gröna
snö, som på åtskilliga ställen förekommer, och
som utgöres af mikroskopiska alger. Den uppträder
vanligen först under senare hälften af sommaren. —
Under 1898 års svenska polarexpedition upptäcktes
på S. (i Isfjorden) äfven två arter skalbaggar,
nämligen en staphylinid (Homalota) och en curculionid
(Orchestes). — S:s vestkust är nu indragen under den
regelbundna turisttrafiken, i det att norska ångbåtar
göra regelbundna turer dit, hvarjämte äfven tyska
turistfärder dit pläga arrangeras. Sedan 1896 finnes
i Advent Bay ett mindre turisthotell, der äfven
en norsk poststation inhyses. — S. tillhöra ingen
makt. (Sp. 243, r. 16, står redan bör vara sedan)
A. G. N.
Spetståiga, zool. Se Grod-djuren.
Speza, rigtigare form för Spezzia (se d. o.).
Sphacelus. Se Brand. 2.
Sphenops capistratus, zool. Se Kilslån. 2.
*Sphenopteris. Rad 5 står jämn läs jämnbred.
Spica (Axet), astron. Se Jungfrun.
Spica ceitica. Se Valeriana.
Spica indica, farmak. Se Nardostachys jatamansi.
*Spiegel, F. von, tog 1890 afsked från professuren.
Spielberg [spīlbergk], statsfängelse. Se Brünn. Suppl.
*Spielhagen, F., utgaf 1890–91 en sjelfbiografi,
Finder und erfinder, i 2 bd.
Spigelius’ lob. Se Lefvern, sp. 981.
*Spikgräshoppor, Phasmidas. Läs Spökgräshoppor,
Phasmidae.
Spilhammar, Johan Reinhold, skolman, tidningsman,
skriftställare, f. i Gefle d. 25 April 1836, blef
1854 student i Upsala, der han 1865 aflade filos.
kandidatexamen, och var 1868–72 adjunkt vid Nya
elementarskolan i Stockholm. Redan 1866 hade han
inträdt i »Nya dagligt allehandas» redaktion och
tillhörde denna, 1872–74 såsom tillf. redaktör, till
1878, med stilistisk talang förfäktande tidningens
politiska grundsatser eller bedömande literatur- och
konstföreteelser. Efter att i Mars 1878 hafva såsom
andre redaktör öfvergått till »Aftonbladet» var han
Juni 1879–Sept. 1884 denna tidnings hufvudredaktör
och ansvarige utgifvare samt gaf, såsom af hans
publicistiska föregåenden var att vänta, tidningen en
mera moderat hållning i inrikespolitiska frågor. 1887
antogs han till redaktör af »Läsning för folket» och i
Dec. 1894 derjämte till redaktör af »Post- och Inrikes
tidningar». S. har bl. a. öfversatt och bearbetat
Stackes Historisk läsebok för skolan och hemmet
(1871–79; ny uppl. 1881–89), utgifvit Fosterländska
minnen (1889) och Svenska hjältar under de sista
fyra hundra åren (2 bd, 1894–95) samt reviderat 2:dra
uppl. (1895) af A. F. Dalins »Dansk-norsk och svensk
ordbok» och »Svenska språkets synonymer».
Spiller von Hauenschild [-schilt]. Se Waldau, M.
Spinacidae, zool. Se Tagghajar.
Spinax, zool. Se Svarthå och Tagghajar.
Spinoza, B. Om honom såsom bibelkritiker se
Bibelkritik. Suppl,
*Spira, byggnadsk. Se Hjelm 4, Tak, Torn, Tälttak.
Spira, latinska namnet på Speier.
Spiralörten, bot. Se Vallisneria.
Spirem, bot. Se Celldelning. Suppl.
*Spirill. Se Bakteriologi. Suppl.
*Spitta, J. A. P., dog 1894.
*Spjutstorp. 1,565 har. 772 innev. (1897).
*Splitsa. Läs Splits.
*Splügen. Postvägen byggdes 1818–22.
Spokane [spokēin], stad i nord-amerik. staten
Washington, vid Columbias biflod S. och
Norra Pacificbanan m. fl. jernvägar. 19,922
innev. (1890). Staden ligger i ett rikt
hvetedistrikt. Flodens två fall (tills. 45 m.) lemna
drifkraft för industrien, den elektriska belysningen
och spårvägarna.
Spongiaria. Se Svampdjur.
Spongin. Se Albuminoider. Suppl.
*Spontan. — Spontana rörelser. Se Automatiska
rörelser. Suppl.
*Spor. Om sporbildningen hos bakterierna se
Bakteriologi. Suppl.
Sporfrukt. Se Sporocarpium.
Sporplättar. Se Sori.
Sprakfogel, zool. Se Agami.
*Sprenger, Aloys, dog 1893.
*1. Sprengtporten, J. V., drog sig efter 1772 års
statshvälfning ej från politiken. Han var nämligen
fortfarande (alltifrån 1761) envoyé i Köpenhamn, tills
han i Nov. 1787 aflemnade kreditiv såsom ambassadör
derstädes. I April 1791 fick han tjenstledighet
och återvände först på sommaren 1795 till sin post,
på hvilken han dog d. 25 Dec. s. å.
Spridningsanordning, frukt- l. fröspridning, bot.,
kallas de tillpassningar, som kunna anses underlätta
frukters och fröns utbredning till platser mer eller
mindre aflägsna från moderplantan. Spridningen sker
väsentligen genom fyra olika medel: genom frönas
kringkastande med tillhjelp af egendomlig byggnad hos
frön eller frukter, genom vinden, genom vatten och
genom djur. Det förstnämnda sättet åstadkommes genom
väfnadsspänning i frukten eller fröskalet. Exempel
på dylik fröspridning erbjuda bland svenska växter
Impatiens och Oxalis. Särdeles märkvärdig är den
s. k. spring- eller sprutgurkan (se Elaterium). —
De vanligaste inrättningarna afsedda för spridning
genom vinden äro: utomordentlig litenhet och lätthet,
såsom hos de lägre växternas sporer, orchidéernas frön
m. fl.; vinglika bildningar uppkomna af fröskalet
eller fruktväggen; hårbildningar på fröskalet
(t. ex. bomullsväxterna, Epilobium, Salix) eller
fruktväggen (de flesta Compositae), sprötlika
bildningar (t. ex. många gräs) med fjäderliknande
fjun eller ofta med ensidigt riktade hullingar
eller hår, genom hvilka fröna sättas i stånd att
med vindens hjelp »krypa» fram i en viss riktning,
stundom äfven borra sig ned i marken; ett egendomligt
uppspringningssätt hos många fröhus, i det öppningar
finnas i deras öfversta del, genom hvilka fröna af
starka vindstötar utskakas (t. ex. tulpaner, vallmo,
blåklockor). — Genom vatten sprides en mängd vid och
i vatten förekommande växter; dessas frön eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
