Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sparre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter Gustaf III:s död en varm befordrare af de
förbindelser, som Sverige knöt med det revolterade
Frankrike. I hemlighet inledde han s. å. i Paris
underhandlingar med republiken, hvilka ledde till
defensivförbundet af d. 17 Maj 1793 (som dock ej
ratificerades af Välfärdsutskottet), genomdref i
Köpenhamn fördraget om väpnad neutralitet (d. 21
Mars 1794), återvände till Frankrike med karakter
af ambassadör och afslöt, efter att på svenska
regeringens vägnar, på eget bevåg, högtidligen
inför konventet d. 23 April 1795 hafva erkänt
republiken — först bland de europeiska makterna — det
preliminära hemliga förbundet af d. 14 Sept. 1795. Han
rappellerades 1796 och dog i Poligny d. 9 Maj 1802. En
del af hans officiella brefvexling, hvilken »bland
utländska aktstycken rörande franska revolutionen
intager ett af de främsta rummen», har utgifvits
af Léouzon le Duc (»Correspondance diplomatique du
baron de Staël-Holstein» etc., 1881). Jfr S. Boëthius:
»Gustaf IV Adolfs förmyndareregering och den franska
revolutionen» (i »Hist. tidskr.», VIII, IX, 1888–89).
*6. Staël von Holstein, A. L. G., var hustru till
S. 4. Septembermorden (sp. 331) egde rum 1792.
8. Staël von Holstein, Otto Vilhelm, friherre, jurist,
den föregåendes son, f. i Stockholm d. 1 Nov. 1834,
blef student i Upsala 1852, der han aflade 1858 filos.
kandidat- och 1860 hofrättsexamen, ingick 1860 i
Svea hofrätt samt vardt 1862 vice häradshöfding, 1873
assessor i nämnda hofrätt, 1879 tillf. byråchef för
lagärenden i Justitiedepartementet och 1883 president
i Göta hofrätt. 1893 kreerades han till hedersdoktor
i juridiska fakulteten i Upsala. S. var sekreterare
i vattenrättskomitén 1863–65, led. af sjölagskomitén
1877–78 och af Förstärkta lagberedningen 1884–87 samt
ordf. i komitén för jordbrukskreditlagstiftningen
1886. Han intager genom sin stil, sitt skarpsinne och
sin moderna rättsuppfattning en framstående plats
bland Sveriges jurister. Bland hans skrifter må
nämnas Fastighetsböcker eller icke? Betänkligheter
vid Kongl. Maj:ts proposition till 1815 års riksdag
(1875), Om rättegångsformen i de nordiska länderna
(i »Nord. tidskr.», 1892), Om dödsstraffets afskaffande
(derst, 1893).
*Stafbakterier. Se äfven Bakteriologi. Suppl., sp. 516.
*Stafby. 6,625 har. 945 innev. (1897).
Staffan, psevdonym. Se Widmark. 1.
Staffeltariff (af T. staffel, afsats), är en
tariff, vid hvilkens uppställning man för en viss
transportlängd inräknar en lägre afgift pr vägenhet
än för en viss föregående. Om t. ex. enhetspriset
för de första 100 km. är 5 öre, för de följande 100
km. 4 öre och för hvarje derpå följande 100 km. 3
öre, blir afgiften för exempelvis 310 km. 100 ⨯ 5
öre + 100 ⨯ 4 öre + 110 ⨯ 3 öre eller 12 kr. 30 öre.
J. L.
*Stafford. 1. Grefskapet hade 1,087,161 innev. 1891,
men såsom förvaltningsområde (d. v. s. frånräknadt
städerna Hanley; Walsall? West Bromwich och
Wolverhampton) endast 818,290 innev, och en areal af
2,958 qvkm.
*Stafkyrkor. Under de senare åren har d:r E. Ekhoff i
Sverige påträffat rester af åtskilliga stafkyrkor
af en specifikt svensk typ. Med anledning deraf har
han utarbetat en beskrifning
öfver »Svenska stafkyrkor». Se vidare Hemse. Suppl,
och Träkyrkor.
*Stafnäs. 22,050 har. 3,184 innev. (1897).
*Stafsinge. 4,331 har. 2,505 innev. (1897).
Stafylokocker. Se Bakteriologi. Suppl.
Stafyloplastik (af Grek. stafyle, uppsvälld
tungspen. Se Stafylorafi.
*Stag. Fockstagets hjelpstag heter fockeborgstag
(ej fockebogstag, hvilket stöttar bogsprötet).
*Stagnation. Se äfven Blodstockning. Suppl.
*Stagnelius, E. J. Jfr W–t: »Biografiska
underrättelser om skalden E. J. S.» (i
»Nord. tidskrift», 1894).
Stagstycke, sjöv. Se Skägg. 2.
Stahre, Nils Ludvig, kemist, f. i Stockholm d. 18
Jan. 1843, aflade 1866 apotekareexamen, blef 1873
laborator och 1877 derjämte lärare i kemi vid
Farmaceutiska institutet samt utnämndes 1883 till
professor och 1894 till inspektor för detsamma. S. har
åstadkommit genomgripande förändringar vid nämnda
läroanstalt och förstått att med små anslag åstadkomma
det mesta möjliga. Han har tagit verksam del äfven i
behandlingen af en del af apotekarekårens vigtigaste
frågor under de senaste årtiondena.
*Staika. Se Kölen (äfven i Suppl.),
*Stainer, John, blef 1889 professor i musik vid
Oxfords universitet.
*Stake, H., räddade ej konungen från att blifva fången
vid Werben. I en af S. egenhändigt undertecknad
skrifvelse till Karl XI berättar han saken så, att
Gustaf II Adolf »åskådade» huru S. med endast ett
kompani vid Burgstall angrep och nedgjorde Bernsteins
regemente och dödade dess öfverste samt att konungen
med anledning af denna bragd lofvat »förbättra S:s
vilkor». – Karlstens fästning (hvilken med Bohus
län kommit till Sverige) ombyggdes af Wärnschöldh,
Dahlberg och C. G. Frölich. Gustafsborg (ej
Gustafsberg) var en mindre skans nedanför Karlsten.
*Stala. 5,088 har. 1,688 innev. (1897).
Staleybridge [stēlibridj]. Se Stalybridge.
Stalheim, Norges största hotell på landsbygden,
S. Bergenhus amt, Oppeims socken, är bekant som en af
de praktfullaste utsigtspunkter i Norge, beläget som
det är på Stalheimskleven ofvanför den djupa och mörka
Nærödalen, som man har framför sig i hela dess längd
mellan nästan lodräta, öfver 1,000 m. höga fjäll,
och de båda höga fallen Stalheimsfossen (bildad af
Næröelfven, som faller ut i en arm af Sognefjord)
och Sivlefossen (bildad af Næröelfvens tillflöde
Brækkedalselfven), hvilka mötas ett stycke nedanför
stupet. Kejsar Vilhelm II har flere somrar uppehållit
sig någon tid på S.
Stambok. 1. En längd, afsedd för anteckning af
frivilliga gåfvor till uppförande af ny kyrka
inom församling, som erhållit K. M:ts. tillstånd
att genom »kollekt och stambok» samla bidrag
dertill. Stamboksförmån beviljas att utgå öfver hela
riket, utom Gotland, som är befriadt från stamböcker
från de öfriga stiften. — 2. Bok, innehållande
anteckning om en slägts härstamning; dess stamtafla
eller stamträd. — 3. Bok (till en början antagligen
en stambok i den under 2 angifna bet.), i hvilken
slägtingar, vänner och andra till minne af sig
teckna sina namn, vanligen föregångna af ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
