Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm-Rimbo jernväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
docenten O. Levertin afsedd personlig) professur
i literaturhistoria. — Utom de förut omnämnda
institutionerna har jämväl upprättats en institution
för mekanik och matematisk fysik. (Se Redogörelsen
för Stockholms högskola 1878–98). L–e.
Stockholms lyceum, högre fullständigt läroverk,
öppnades 1839 af akademiadjunkten K. O. Ramström
(se denne), som af 1844 års riksdag uppmuntrades
med en gratifikation af 3,500 rdr bko. Ramström
öfverlät d. 1 Jan. 1851 ledningen åt doktorerna
C. J. Bohman (se denne. Suppl.) och O. von Feilitzen
(se denne), hvilka innehade densamma till 1875. Under
deras tid åtnjöto 1,426 lärjungar undervisning
derstädes, af hvilka 265 sedermera afgingo till
universitetet och 191, efter aflagd examen, till
krigsskolan på Karlberg från den s. k. Förberedande
kadettafdelningen. Enl. k. br. d. 23 Okt 1863 erhöllo
föreståndarna dimissionsrätt till universitetet,
hvilken rätt förnyades för Bohman genom k. br. d. 8
Maj 1868 och d. 12 April 1873. Läroverket sammanslogs
höstterminen 1875 med Stockholms ateneum under dess
rektor och efter dess läroplan.
*Stockholms län. Ytinnehållet är 7,811,72
qvkm., fördelade å 7,443,81 qvkm. land och 367,91
qvkm. vatten. Folkmängden vid 1897 års slut utgjorde
160,999 pers. (79,122 mankön och 81,877 qvinkön),
af hvilka 148,474 å landsbygden och 12,525
i städerna. Tillväxten har under de
sista tio åren varit nära 6 proc. — Vestra
fögderiet har numera blott 4 länsmansdistrikt. —
De extra provinsialläkaredistrikten äro 8. —
I medeltal skördades 1893–97 128,500 hl.
hvete, 401,400 hl. råg, 123,500 hl. korn,
721,000 hl. hafre, 166,800 hl. blandsäd och
789,400 hl. potates. Vid 1896 års slut uppgafs
kreatursbesättningen vara 25,827 hästar, 106,600
nötkreatur (deraf 76,940 kor), 41,950 får och
lam samt 23,115 svin. Bränvinsbränningen uppgick
1896–97 till 1,9 mill. liter (vid 2 brännerier).
Ur 9 grufvor uppfordrades 1896 21,859 ton jernmalm,
och vid 2 masugnar (Edsbro och Länna) nedsmältes 4,725 t.
tackjern, hvarjämte vid Schebo bruk erhöllos
42 t. gjutgods genom tackjerns omsmältning.
Af smältstycken och råskenor tillverkades 960 t.,
af martingöt 2,435 t. och af stångjern 780 t.
I Österåkers socken brötos 7,859 t. fältspat.
Fabriksnäring (som nu i statistiken omfattar flere
grupper än förut) drefs 1896 vid 263 fabriker
(218 å landsbygden), med 7,004 arbetare (5,659 å
landsbygden) och ett tillverkningsvärde af 30,36
mill. kr. (26,6 å landsbygden), motsvarande
nära 4,4 proc. af tillverkningsvärdet i riket.
Handtverkarna voro 900, med 723 arbetare, och de
handlande 504, med 378 betjente och en bevillning
för rörelsen af 5,127 kr. Sjöfart drefs af 271
segelfartyg, om 32,702 tons, och 22 ångfartyg, om
1,554 tons och 913 hästkrafter, deraf sammanlagdt
111 fartyg om 25,127 tons i utrikes fart. De enskilda
jernvägarna hafva en längd af 208,6 km.; nya linier
äro Stockholm–Saltsjöns jernväg (1893), 15,3 km.,
och Norra Södermanlands jernväg (1895), 24,3 km.
inom länet. — Hemmantalet var 1895 4,080,9 mtl,
deraf 28,25 för städerna. Taxeringsvärdet var 1898
för jordbruksfastighet 96,040,000 kr. å landsbygden
och 1,016,800 kr. i städerna samt för annan fastighet
49,265,600 kr. å den förra och 13,003,000 kr. i de senare,
hvartill kommer värdet å bevillningsfria fastigheter,
14,521,100 kr. å landsbygden och 6,964,100 kr. i
städerna. Fastigheter af fideikommissnatur med ett
taxeringsvärde af nära 10 mill. kr. innehades af 36
pers. Inhemska aktiebolag egde s. å. fast egendom
med ett taxeringsvärde af 13,6 mill. kr.
Stockholms läns vestra domsaga omfattar de fyra
till ett tingslag förenade häraden Långhundra,
Erlinghundra, Seminghundra, Vallentuna härad. 1,135
qvkm. 21,177 innev. (1897).
Stockholms missionsförening. Se Mission. Suppl.
*Stockholms sjukhem. Se P. J. Wising: »Om Stockholms
sjukhem» (1897).
Stockholms skiljenämnd för handel, industri
och sjöfart bildades 1897 af Sveriges allmänna
handelsförening efter en af hr E. Öhman j:r vid
dess årsmöte i Malmö 1896 väckt motion, i ändamål att
afgöra sådana tvister inom handelns, industriens och
sjöfartens områden, som vederbörande parter enas att
till nämndens afgörande öfverlemna. Nämnden utgöres
af 48 ledamöter, hvilka för tre år i sänder utses
af Stockholms stads Handels- och sjöfartsnämnd
och sammanträder till ordinarie möte i Dec. och
April. Det står hvarje köpman i riket fritt att i
skriftligt köpeaftal med inom eller utom landet boende
person intaga bestämmelse derom att tilläfventyrs
uppkommande tvist om aftalets fullgörande skall
hänskjutas till denna nämnd. Nämndens löpande
ärenden handhafvas af en styrelse, som bl. a. till
skiljedomare i anhängiggjord tvist utser tre af
nämndens ledamöter. Enas dessa ej om samma dom eller
anse de, att flere skiljedomare böra inkallas, utser
styrelsen ytterligare två skiljedomare. Blifva ej
fyra af dessa fem ense om domen, utser styrelsen
ytterligare fyra, och det domslut, om hvilket de
fleste af dessa nio enas, blir skiljenämndens beslut,
hvilket skall vara för parterna ovilkorligen bindande
och icke kan öfverklagas. Det åligger skiljedomarna
tystnadspligt. — Efter mönstret af ofvannämnda
skiljenämnd bildades i slutet af 1898 en sådan i
Halmstad (med 18, högst 48 ledamöter), den första
af sitt slag i landsorten, och i Dec. 1898 beslöts
i Lund vidtagande af åtgärder för inrättande af en
sådan nämnd, omfattande prov. Skåne.
*Stockholms slott undergår f. n. restaurering. Med
anledning af anmärkta bristfälligheter å såväl
murverket med dess puts som sandstensbeklädnaden
företogos 1894–96 med medel af anslaget till
slottets underhåll restaureringsförsök. Bland annat
rengjordes midtpartiet å södra fasaden, hvarvid
i de dittills tomma stora nischerna anbringades
de af konung Oskar II bekostade, i brons utförda
s. k. enleveringsgrupperna efter J. J. Bouchardons
modeller. Sedermera (1897) beviljade riksdagen
till en fullständig restaurering (som ledes af
slottsintendenten Jacobsson och slottsarkitekten
Sandels) 500,000 kr. att utgå med 100,000 kr. om
året under åren 1898–1902. Södra fasaden och
sydvestra flygeln äro nu (1899) färdiga. All gammal
puts har nedhuggits och ersatts med ny sådan, färgad
i en med den ursprungliga öfverensstämmande ton; alla
bristfälliga sandstenar å listverk och omfattningar
hafva borttagits, och nya hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
