Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm-Rimbo jernväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Stora Kopparbergs bergslag. Se den utförliga
art. Falu bergslag. Suppl.
*Stora Kopparbergs församling, delad å Falu domsagas
norra tingslag med 28,146 har, 4,805 innev., och å
Falu stad, med 2,000 innev. (1897).
Stora Le, insjö i Dalsland. Se Le.
*Stora Malm. 20,263 har. 5,581 innev. (1897).
Stora Nefud. Se Dehna. Suppl.
Stora schismen. Se Påfve, sp. 492.
Stora sjöfallet (Lappska Ädna muorki kortje) i Stora
Lulevattnen, uppstår derigenom att sjön Kårtjejaur
(415 m. öfver hafvet) störtar sig ned i den 40,1
m. lägre liggande sjön Langasjaure. Fallet, är deladt
i två afeatser, af hvilka den öfre har två parallella
fall (Hermelins och Laestadius’), af omkr. 35 m. höjd,
och den nedre tre fall (v. Dübens, Petterssons
och Widmarks).
*Stora Skedvi. 1. Socken. 21,385 har. 3,419
innev. (1897).
Stora sällskapet. Se Sällskapet.
*Stora Tuna. 1. Socken. Se Tuna. 7. —
2. Kontrakt. Omkr. 96,500 har. 22,224 innev. (1897).
*Stora Tuna och Gustafs tingslag. Se Falu
cjomsaga. Till tingslaget hör numera ingen del af
Grangärde.
*Stora Uppåkra. 2,198 har. 1,010 innev. (1897).
Stora året. Se under Platonisk.
Storberget. Se Ödmorden.
Storbofallet. Se Mörsill. Suppl.
*Storbritannien (se Rättelser, bd 18,
sp. 854). Befolkningsförhållanden. Vid folkräkningen
1891 hade det förenade konungariket 38,104,975 innev.,
nämligen England 27,483,490, Wales 1,519,035, Skotland
4,025,647, Irland 4,704,750, Man 55,608, Kanalöarna
92,234, hvartill kommo utevarande soldater och sjömän
224,211. Ökningen under årtiondet 1881–91 var för
riket i dess helhet 8,17 proc. (mindre än under de
båda närmast föregående årtiondena), för England och
Wales 11,65, för Skotland 7,76, för öarna 4,7 proc.,
hvaremot Irland företedde en minskning af 9,1 proc. Af
konungarikets olika delar hade England
72,2 proc., Wales 3,8 proc. (som det haft sedan
1861), Skotland 10,7, Irland 12,5, öarna 0,3 proc. och
de bortavarande sjömännen och soldaterna utgjorde 0,5
proc. af hela folkmängden. Qvinkönet utgjorde 51,17
proc. (1881: 50,83 proc.). Folkmängdstätheten var
i England 208,72 pr qvkm., i Wales 78,52, i Skotland
52,18, i Irland 55,75. År 1898 beräknadas S:s och
Irlands folkmängd (utom bortavarande sjömän etc.) till
40,336,769 pers., deraf 35,646,024 i S. Under åren
1815–96 hafva utvandrat omkr. 12 proc., deraf under
åren 1853–96 8,26 mill., af hvilka 5,5 mill. gått
till Förenta staterna. Stadsbefolkningen utgjorde
i England och Wales 71,7, i Skotland 65,3 proc.,
och den hade under årtiondet vuxit med
15,3 proc. i England och Wales och med 14,06
proc. i Skotland. Med afseende på sysselsättning
var befolkningen i England och Wales 1891 fördelad
som följer: ämbets- och tjenstemän m. fl. 926,132,
i huslig tjenst 1,900,328, af handel lefde
1,399,735, af jordbrak och fiske 1,336,945, af
industri 7,336,344, af obestämdt yrke eller icke
produktivt 9,154,373 pers., tills. 22,053,857. Antalet
understödstagare var vid 1897 års början 824,362,
d. v. s. omkr. 2,6 proc. af befolkningen.
Näringar. Odlingen af säd har ytterligare
minskats på 1890-talet; skörden i medeltal
1892–96 var i S. 19 mill. hl. hvete, 24,8
mill. hl. korn, 43,7 mill. hl. hafre och 3,3 mill. ton
potates. Kreatursbesättningen var i S. 1897 1,526,400
hästar, 6,500,000 nötkreatur, 26,34 mill. får och 2,34
mill. svin. – Bergsbruket sysselsatte 1896 i S. och
Irland 725,833 pers., hvilka bröto bl. a. 195,36
mill. ton stenkol (värde 57,2 mill. pd) och
13,7 mill. ton jernmalm (3,26 mill. pd), hvarjämte
upptogos 6,650 t. myrmalm och importerades 5,44
mill. t. jernmalm, hvaremot af stenkol exporterades
34,26 mill. ton. Värdet af hela den britiska
bergverksproduktionen i oförädladt skick uppskattades
1896 till 69 mill. pd (mot 77,9 mill. pd 1894),
deraf 3,8 mill. för metalliska mineral. —
Industri. 1890 funnos i S. och Irland 7,190
textilfabriker, med 53,64 mill. spindlar, 822,489
ångväfstolar och 1,084,631 arbetare, af
hvilka 88,696 barn under 13 år, hvilka arbetade
endast half tid. Af dessa fabriker voro
2,538 bomulls-, 1,793 ylle-, 125 shoddy-,
753 kamgarns-, 357 linne-, 105 hamp-, 116
jute-, 42 gethårs-, 24 kokosfiber-, 623 siden-,
403 spets- och 257 strumpvarufabriker samt 54
fabriker för tillverkning af elastiska gummiväfnader.
Den årliga förbrukningen af bomull var 1798–1800
i medeltal 18,760 ton, af ull 49,713 t. och af
lin 43,260 t., tillsammans 111,913 t., 1896 hade
denna förbrukning vuxit till 1,133,974 t., näml.
745,702 t. bomull, 279,411 t. ull och 108,861 t. lin.
Sistn. år exporterades 4,773,2 mill. meter
bomulls-, 202,2 mill. m. ylle- och 159,1
mill. m. linneväfnader samt 112,037 t. bomulls-,
28,123 t. ull- och 8,609 t. lingarn med ett sammanlagdt
värde af 99,3 mill. pd, hvaraf 69,4 för bomulls-,
23,9 för ylle- och 6 mill. för linnevaror. Af jern
och stål exporterades för 23,8, af smide för 2,1
och af maskiner för 17 mill. pd. — Handel. S. står
nära nog fritt öppet för utlandets produkter, ty
endast å cikoria, kakao, kaffe, torkad frukt, vin
och andra spirituösa drycker, té och tobak erläggas
införseltullar, och dessa varor utgöra i värde
knappt 7 proc. af hela införseln. Det förenade
konungarikets varuutbyte med utlandet hade
1890 ett värde af 748,94 mill. pd, deraf 420,69
mill. i import, 263,53 mill. i export af britiska
varor och 64,72 i export af utländska och
kolonialvaror; 1897 voro siffrorna resp. 745,4, 451,2,
234,35 och och 59,83. Af hela varuomsättningens
värde komma omkr. 91 proc. på England och Wales,
7,8 proc. på Skotland och 1,2 proc. på Irland.
Sistnämnda år infördes guld för 30,8 och silfver
för 18 mill. pd samt utfördes guld för 30,8 och
silfver för 18,8 mill. pd. På olika varugrupper fördelade
sig 1897 utrikeshandeln på följande sätt:
| import | export | |||||
| konsumtionsartiklar | 193,794,401 | pd | st. | 13,271,657 | pd | st. |
| råvaror | 157,261,651 | » | » | 20,140,090 | » | » |
| manufakturvaror | 85,038,387 | » | » | 189,002,878 | » | » |
| diverse | 15,144,244 | » | » | 11,935,378 | » | » |
| ――――――――――――――――――――――――― | ||||||
| 451,238,683 | pd | st. | 234,350,003 | pd | st. | |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
