Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sundt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Svartvik, som eges af »Trävarubolaget Svartvik»,
har 2 ångsågar med 16 ramar och hyfleri med 5
stora hyflar samt är sannolikt landets störste
exportör af hyflade bräder. Taxeringsvärde 600,000
kr. (1899). Lastageplatsen har nu (1899) omkr. 1,600
innev.
*2. Swartz, Edvard Maurits, afled i Stockholm d. 14
Dec. 1897.
*1. Swartz, John, fabriksidkare, var kusins son till
naturforskaren Olof S. (se 1. Swartz, O., sp. 956).
*Svartå, bruksegendom, tillhör det 1894 bildade
Svartå bruks aktiebolag, som i Qvistbro,
Nysunds och Skagershults socknar eger 16,085
mtl, med verk och inrättningar taxerade till
1,369,100 kr. (1895).
*Svartån. 1. Vattendragets längd
från sjön Toften är omkr. 60 km. — 2. Vattendraget
har en längd af 125 km. och ett vattenområde af
3,330 qvkm. — 3. Ån är omkr. 62 km. lång och har
ett vattenområde af 730 qvkm.
Svartön, vid Luleå. Der började 1897 »Norrbottens
malmförädlingsaktiebolag» anlägga ett verk för att
tillgodogöra sig Gellivaramalmen, till en början dess
apatit. Jfr Luleå. Suppl.
Swasiland, kafferkonungarike i Syd-Afrika, mellan
Transvaal i v. samt Portugisiska Öst-Afrika och
Tongaland i ö., har en areal af omkr. 18,000 qvkm.,
med omkr. 60,000 innev, (kaffrer och ett tusental
hvita). Det är ett bergigt, men bördigt, för
boskapsskötsel lämpligt land och rikt på guld och
stenkol. Genom fördrag mellan England och Transvaal
d. 10 Dec. 1894 och d. 14 Febr. 1895 ställdes
landet under Transvaals skydd och förvaltning,
med bibehållen rätt att styras efter sina egna
lagar och plägseder. Transvaals regering utnämner
en generalkommissarie och andra ämbetsmän. 1890
erhöll Transvaal en högst 4,8 km. bred landremsa
genom S. till Kosiviken för att der bygga en jernväg
till hafvet, men förvärfvet blef af intet värde,
sedan England införlifvat Tongaland och Sululand med
sina besittningar.
*Svea artilleriregemente. Den
del af regementet, som återstår, sedan det enligt
1892 års organisation afgifvit bidrag till bildande
af Norrlands och Andra Svea artilleriregementen,
kallas numera Första Svea artilleriregemente (se
d. o. Suppl.). Jfr »Anteckningar om k. Svea art. reg.»
(1899). C. O. N.
Svea ingeniörbataljon (n:r 1) kallas sedan 1893 den
förra Pontonierbataljonen. Bataljonen utgöres numera
af 3 ingeniörkompanier, om 100 man, 1 parkkompani,
om 60 man samt 1 fälttelegrafkompani, med 120 man.
C. O. N.
*Svea lifgarde. Jfr E. L[agercrantz]: »Ett
bidrag till frågan om Svea lifgardes traditioner (i
»Hist. tidskr.», 13, 1893) och W. Ridderstad: »Tvenne
härledningskedjor» (1898), hvari med stöd af
arkivhandlingar visas, att S. »leder sitt ursprung
icke blott från Gustaf II Adolfs ’lifguardia’,
utan ända från den drabantkår, som omgaf den förste
Wasa-konungens person», nämligen från 1526. Under
utgifning äro Ridderstads »Bidrag till Kongl. Svea
lifgardes historia» i 2 bd.
Sveateatern. Se Stockholms teatrar. Suppl.
*Sweating-systemet. Läs [soä’tting-].
Svea trängbataljon kallas numera
den första, år 1885 uppsatta trängbataljonen, som
är förlagd vid Mariebcrg, invid Stockholm. Den utgöres af ett
träng- och ett sjukvårdskompani med en sammanlagd
personal af 21 officerare, 45 underofficerare och
musikunderofficerare, 8 civilmilitärer, 180 manskap
(hvaraf 72 underbefäl och 6 trumpetare) samt 36
stamhästar. C. O. N.
*Svedala. 4,654 har. 4,473 innev. (1897).
Swede islands [soīd e’jlönds], Eng. Se Svens-köarna.
2. Svedelius, Axel Gabriel Johan, ingeniör,
bruksidkare, ämbetsman, den föregåendes kusin,
f. i Norrköping d. 14 Okt. 1836, genomgick
1857–60 Mariebergs högre artilleriläroverk,
blef 1861 löjtnant och 1871 kapten vid Väg-
och vattenbyggnadskåren samt erhöll 1892 majors
afsked. Utom vid arbeten med jernvägs- och
kanalbyggnader, sjösänkningar, väganläggningar
o. d. visade S. sin betydande praktiska duglighet
företrädesvis såsom affärsdisponent (1881–93) för
de stora Uddeholmsverken, hvilka under hans ledning
trots ogynsamma konjunkturer i flere afseenden gingo
framåt, bl. a. genom trämassefabrikationens införande,
manufaktureringens ombildning och utveckling och
egendomskomplexens utvidgning. 1893 utnämndes
S. till landshöfding i Örebro län. I det politiska
lifvet har han deltagit såsom ledamot af Första
kammaren, vald 1888 för Värmlands och 1895 för Örebro
län. Han har varit ledamot af stats- (1892–93), lag-
(1895), särskildt (s. å.), tillfälligt (1896) och
bevillningsutskott (1897) samt ordf. i särskildt
utskott (1898).
*Svedenstjerna. Näst sista raden
läs 1807–11.
Svedjebruk, svedjeland, landtbr. Se
Bränning. Suppl.
*Svedvi. 7,749 har. 2,092 innev. (1897).
Sweet [soīt], Henry, engelsk språkforskare, f. 1845,
grundlade sina vetenskapliga studier vid Oxfords
universitet, blef filos. hedersdoktor vid Heidelbergs
och juris hedersdoktor vid Glasgows universitet,
men har i sitt eget fädernesland aldrig rönt
något officielt erkännande eller innehaft någon
offentlig befattning, förrän han 1899 utnämndes till
professor i Liverpool. Och dock är S. utan allt
tvifvel f. n. Englands förnämste och så godt som
ende fullt moderne lingvist och såsom sådan ryktbar
öfverallt i den lärda verlden — utom England. S. är en
mycket mångsidig och en alldeles ovanligt produktiv
författare. Sin styrka har han mindre i forskningens
grundlighet eller originalitet än i sin stora
mottaglighet för nya synpunkter, sin absoluta frihet
från all slentrianmässighet och framförallt uti sitt i
eminent mening pedagogiska framställningssätt. Också
är han först och främst läroboksförfattare och
har såsom sådan verkat reformerande på flere
af språkforskningens och språkundervisningens
områden. Sin europeiska berömmelse grundlade han
genom arbeten i fonetik, hvari han visserligen är en
lärjunge af A. M. Bell (se d. o. Suppl.), för hvars
»visible speech» han ifrigt gjort propaganda. Men
sjelf har han uteslutande förtjensten af att hafva
skaffat »den engelska skolan» erkännande af och
inflytande på den allmänna europeiska (fonetiska)
forskningen. Hit höra hans Handbook of phonetics
(1877), Sound notation (1881), Primer of phonetics
(1890), vidare Danish pronunciation (1874), Russian
pronunciation (1879), The elementary sounds of english
(1881),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
