Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 2127-2128 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska nykterhetssällskapet ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vänern och sedan i östlig riktning genom södra
Värmland, genom Nerike och längs Mälarens norra
strand genom södra Roslagen. Tvänne temperaturminima
ligga i det sydsvenska höglandet, det ena (omkr. +
4°) på gränsen mellan Skaraborgs och Elfsborgs
län, det andra (på omkr. + 4,5°) i östra delen af
Jönköpings län, s. ö. om Nässjö. Isotermen för + 6°
går innanför östra gränsen af Bohus län och Halland,
genom nordligaste Skåne och Bleking samt upp genom
östra delen af Kalmar län till Vestervikstrakten;
7°-isotermen tillhör Sveriges fastland knappast mer
än i vestra kustremsan af Bohus län, Halland och
Skåne. Isotermerna för Januari månad mellan – 15°
(i nordvestra Lappland) och – 5° (genom Värmland,
Vestmanland och norra Upland samt östra Gestrikland)
följa samma allmänna riktning från s. v. mot n. ö.,
men ett köldområde af – 10°–11° ligger i Herjedalen
och norra Dalarna. I landets södra hälft antaga
Januariisotermerna en nästan nordsydlig riktning
på vestra och östra kusten, buktande sig omkring de
båda köldcentra af – 3° i Vestergötland och Småland;
0°-isoter-men berör Skånes vestkust. Om sommaren
(Juli) är temperaturskilnaden mycket obetydlig mellan
landets nordliga och sydliga delar. I Haparanda är
medeltemperaturen 15° eller blott 1 grad lägre än i
södra Skåne. I Lappland, utom dess nordligaste del
och fjälltrakterna, samt för öfrigt i Norrland i
dess helhet är den omkr. 14,5°, knappt lägre än i de
inre delarna af Götaland vid samma absoluta höjd. I
lägre trakter af mellersta och södra S., i städerna
samt vid vestkusten stiger den till 16,5°, stundom
till 17 eller möjligen något deröfver.

Näringar. Hela åkerarealen beräknas nu till 34,689
qvkm. (fullt 8 proc. af hela ytinnehållet), deraf 357
qvkm. träd- och kålgårdar; på de norrländska länen
komma 3,222 qvkm. eller 9 proc. Antalet brukningsdelar
är omkr. 330,000, af hvilka omkr. 280,000 brukas af
egarna sjelfva och 50,000 af arrendatorer. Af dessa
brukade 1896
egare arrendatorer

åker	till	vidd	af	högst 2	har	65,000	9,000
»	»	»	»	2–20	»	190,000	30,000
»	»	»	»	20–100	»	23,000	10,000
»	»	»	öfver 100		»	2,000	1,000

Dessutom funnos omkr. 170,000 jordtorp och andra
jordlägenheter, som innehafvas mot dagsverksskyldighet
till jordegaren. — Af den egentliga åkerarealen,
34,332 qvkm., användas omkr. 4,670 qvkm. (13,6
proc.) till höstsäd, 11,700 qvkm. (34 proc.) till
vårsäd, 507 qvkm. (1,5 proc.) till baljväxter,
1,580 qvkm. (4,6 proc.) till potates samt 11,200
qvkm. (33 proc.) till gräs och andra foderväxter. Af
säd odlades 1896 hvete (uteslutande i södra och
mellersta S.) på 71,300 har, råg på 407,700 har och
hafre på 818,700 har. Skörden, betydligt vexlande,
beroende på mer eller mindre gynsam väderlek, har
i medeltal föga ökats på 1890-talet utom i fråga om
potates, hvaraf 1890 års skörd var ovanligt klen (den
utgör i medeltal 19–20 mill. hl.) och sockerbetor,
af hvilka skörden ökats från 2,24 mill. dt. 1890 till
7,7 mill. (något för hög siffra) 1896 och 7,3
mill. dt. 1897. Enligt markegångsprisen i de olika
länen m. fl. uppgifter har hela skörden 1894–96 haft
ett medelvärde af 510,6 mill. kr., deraf spanmål
för omkr. 200 mill., hö för 176 mill., halm för 80
mill., potates för 32 mill., öfriga rotfrukter för 16
mill. och andra växter för 6,5 mill. kr. Införseln var
1896 omkr. 120 mill. kg. hvete, 12,5 mill. kg. korn
och malt, 91 mill. kg. råg samt 19 mill. kg. hvete-
och rågmjöl. Hafre, som förr var jordbrukets
vigtigaste exportartikel, förbrukas nu till större
delen hemma. Utom 3,3 mill. hl. till utsäde användas
omkr. 15 mill. hl. i ladugårdarna, och endast
omkr. 1,3 mill. hl. (62 mill. kg.) exporteras
(1896). — Ängsmarken anslås nu till endast 14,860
qvkm., d. v. s. 3,6 proc. af ytinnehållet, men
kreatursbesättningen är icke obetydligt större,
utom i fråga om oxar, får och getter. För 1897
uppgafs antalet till 516,800 hästar, 232,660 oxar,
52,450 tjurar, 1,725,400 kor, 547,700 ungnöt,
1,3 mill. får, 76,560 getter (hufvudsakligen i
Värmland, Kopparbergs och de norrländska länen) och
omkr. 800,000 svin. Med tillämpning af vedertagna
grunder för reduktion af hela kreatursstocken
till nötkreatur erhålles för år 1897 3,392,920
nötkreatursenheter mot 3,120,981 år 1888. Den ökade
kreatursbesättningen beror hufvudsakligen på den
stora utveckling mejerihandteringen fått, och denna
har verkat äfven på svinafveln, sedan man deri funnit
ett utmärkt medel att tillgodogöra sig mejeriernas
affallsprodukter. I nära anslutning till de många
smörmejerierna är svinskötseln starkast representerad
i Skåne. Då mejerihandteringen ej ännu ingår bland
de fabriksgrenar, som insända officiella uppgifter,
är antalet ej till fullo kändt; enligt uppgifter
från hushållningssällskapen funnos vid 1895 års slut
1,793 mejerier (624 herrgårds-, 302 andels-, 539
uppköps- samt 328 herrgårds- och uppköpsmejerier),
af hvilka 1,420 tillverka endast smör, 211 endast
helfet ost samt 162 både smör och fetost. Under
1895 tillverkades enligt samma uppgifter 24,9
mill. kg. smör, 2,12 mill. kg. helfet ost, 742,500
kg. halffet och 4 mill. kg. skummjölksost. Den
i mejerierna invägda mjölken uppgafs vara 741,44
mill. kg. eller omkr. 1/3 af den qvantitet mjölk
landets kor kunna beräknas gifva. Exporten af
smör har vuxit från 14,8 mill. kg. 1888 till 24,8
mill. kg. 1896, under hvilken tid införseln sjunkit
från 2,37 mill. kg. till 854,000 kg. Utförseln af ost
(146,000 kg. 1896) understiger deremot införseln med
omkr. 100,000 kg. Exporten af svin och fläsk har sedan
1888 nästan fördubblats (1896 omkr. 9 mill. kg.),
men införseln var sistn. år ännu större (öfver 12
mill. kg. fläsk). Se vidare Landtbruk. Suppl. Om
den undervisning, som meddelas i landtbruk och dess
binäringar, se Landtbruksinstitut och Landtbruksskolor
(äfven i Suppl.), Landtmannaskolor. Suppl.
och Mejeriundervisning. Suppl. —
Skogshandtering. Skogsarealen uppskattades
1896 till 195,300 qvkm., motsvarande 47,8
proc. af hela jordarealen, och hela ytan af
skogsegendomar till 361,670 qvkm., hvaraf de
allmänna skogarna upptogo 73,220 qvkm., uppskattade
i värde till 60 mill. kr. och afkastande (netto)
3 mill. kr. Tillverkningsvärdet vid sågverken och
hyflerierna, tändsticks- och trämassefabrikerna
etc. 1896 uppgafs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>