Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Székes fehérvár ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upprätthållande Stockholms läns landsting beviljade
ett årligt anslag af 1,800 kr. År 1896 beslöt
emellertid sällskapet att omorganisera hela sin
läroanstalt till en högre folkskola, som trädde
i verksamhet höstterminen 1897. Dess uppgift
är att åt flickor, som genomgått folkskolan,
meddela dels en fortsatt undervisning, dels en
fullständigare utbildning för qvinnans praktiska
lifsuppgifter. Skolan omfattar två ettåriga klasser,
i hvilka tillsammans omkr. 40 lärjungar emottagas. I
teoretiska ämnen meddelas undervisning högst 16 timmar
i veckan; den öfriga skoltiden egnas åt öfningsämnen
samt i främsta rummet åt öfning och undervisning
i hushållsgöromål och qvinliga handarbeten,
hvarför också skolkök och slöjdrum inrättats i
sällskapets hus. I de af K. M:t d. 13 Nov. 1896
stadfästa nya stadgar för sällskapet göres ingen
skillnad mellan röstegande och korresponderande
ledamöter. Sällskapet åtnjuter delaktighet i
folkskolelärarnas pensionsinrättning för två
ord. lärarinnetjenster vid läroanstalten. B–gh.
Sällskapet M[musis] A[mici]. Se Auroraförbundet.
*Sällskapsöarna. Leeward islands uppgifvas nu
hafva en areal af 471 qvkm. och Windward islands af
1,179. Utom infödingar och européer finnas, såsom
arbetare, kineser, enär tahitierna äro alltför
lata. Det var endast Windward-öarna, som 1842
ställdes under franskt protektorat; först 1887 togo
fransmännen med Englands medgifvande Leeward-öarna
i besittning. S. ingå nu i kolonien Oceaniska
besittningar (se Frankrike. Suppl., sp. 822) med
gemensam guvernör i Papeete på Tahiti, biträdd af ett
»conseil privé». Der samlas ock ett »conseil general»,
18 genom allmän omröstning valda ombud. Den lokala
budgeten för kolonien steg 1895 till 1,1 mill. frcs;
Frankrikes utgifter 1897 voro 487,000 frcs.
*Sällstorp. 2,377 har. 465 innev. (1897).
*Särestad. 2,242 har. 827 innev. (1897).
*Särna. 4,353 qvkm. med inräkning af Idre
kapell. 1,206 innev. (1897). — Socknen intogs i
Mars 1644 af en flock dalkarlar under anförande
af kapellanen i Elfdalen, D. Buskovius (se denne),
men någon afträdelse af S. från dansk sida omnämnes
ej i Brömsebrofreden (1645). Först genom 1751 års
gränstraktat kan trakten sägas hafva blifvit formligt
tillerkänd svenska kronan.
*Särna och Idre tingslag. 4,353 qvkm. 1,965
innev. (1897).
*Särslöf. 537 har. 247 innev. (1897).
Särtan, zool. Se Vimba.
Saräisniemi, imp. pastorat af 3:dje kl., Kajana
kontrakt, Kuopio stift, Uleåborgs län, Kajana härad
och domsaga, Finland. Areal 1,925 qvkm. Befolkningen,
finsktalande, 3,762 pers. (1895). A. G. F.
*Särö eges nu af ett aktiebolag.
Säsongindustri. Se Söndagshvila. Suppl.
*Säter. 1. Socken. 2,591 har. 668 innev. (1897). —
2. Landsförs. 11,762 har. 1,786 innev. (1897).
*Säter hade 675 innev. 1897. Taxeringsvärdet
var s. å. 568,358 kr., deraf 79,800 kr. för
jordbruksfastighet. 1896 uppgafs antalet fabriker
till 5, med 33 arbetare och ett tillverkningsvärde af
25,100 kr. Stadens tillgångar voro s. å. bokförda till
221,768 kr., skulderna till 48,533 kr. Kommunalskatten
var 7 kr. pr bevillningskrona.
Pedagogien indrogs 1891. Ljusterån (Sätersån) flyter
från Ljustern till Dalelfven. Staden har station vid
Södra Dalarnes jernväg.
*Säterbo. 5,131 har. 931 innev. (1897).
*Sätersta. 2,994 har. 482 innev. (1897).
*Sätherberg, C. H., som 1896 utgaf sina
Lefnådsminnen, afled i Stockholm d. 9 Jan. 1897.
*Sätila. 14,677 har. 2,990 innev. (1897).
Sättgarnsfiske. Se Sillfiske, sp. 1071.
*Sättna tillhör Medelpads vestra kontrakt. 21,613
har. 2,009 innev. (1897).
*Sättung. Sättungen försvinner ur jordeböckerna på
1630-talet.
*Sätuna, socken. 1,119 har. 232 innev. (1897).
*5. Säve, T. A., lemnade rektoratet 1895. Han valdes
1892 till led. af Första kammaren för Värmlands län
och har af kammaren hedrats med plats i tillfälligt
utskott (1894–96) och konstitutionsutskottet
(1897-99). 1898 var han statsrevisor. Till
sina politiska åsigter är han tullskyddsvän och
unionsvänlig, med fasthållande af status quo.
Söborg (Syöborg, Siöburgh), en redan i Valdemar I:s
tid (1154–82) omtalad borg på Själland, ofta använd
som statsfängelse. Kring borgen uppväxte staden
S., som i midten af 1500-talet upphörde att räknas
för stad.
Södama, folkstam. Se Enarea. Suppl.
*Söderala (med Ljusne kapell). 27,913 har. 9,545
innev. (1897), deraf 4,090 i Ljusne kapell, som
fr. o. m. år 1896 omfattar bland annat äfven Maråkers
kapellag.
Söderberg, John, donator. Se Stockholms
högskola. Suppl.
*Söderby-Karl, socken i Lyhundra härad. 11,852
har. 1,885 innev. (1897).
*Söderbärke. 1. Socken. 43,005 har. 4,656
innev. (1897). — 2. Tingslag. 56,730 har. 5,513
innev. (s. å.).
*Söderfors, socken i dels Upsala län, 8,739 har,
1,656 innev. (1897), dels Gefleborgs län, 795 har,
369 innev. (s. å.).
*Söderfors bruk är nu med verk och inrättningar
(qvarn finnes ej mer) taxeradt till 502,400 kr.,
med underlydande hemman och lägenheter (sådana har
det ej längre i Enåkers socken) till 1,940,500
kr. Söderfors bruks aktiebolag eger egendomar,
utom i de i art. nämnda socknarna, äfven i Valbo
(Gefleborgs län), Möklinta (Vestmanlands län),
By och Husby (Kopparbergs län) socknar.
*Söderhamn hade 10,775 innev. 1897. Taxeringsvärdet
var s. å. 9,119,400 kr., hvaraf kr. 445,000 för
jordbruksfastighet. Stadens bokförda tillgångar
upptogos 1896 till 2,166,435 kr., dess skulder
till 1,265,656 kr. Pr bevillningskrona uttaxerades
kr. 6,20 för kommunala behof. 1897 var handlandenas
antal 118, med 88 biträden och en bevillning för
rörelsen af 3,330 kr.; handtverkarna 1896 voro 96,
med 130 arbetare, och fabrikerna 19, med 769 arbetare
och 2,9 mill. kr. tillverkningsvärde, deraf 2,34
mill. vid 5 sågverk och hyflerier. Hamnen besöktes
1897 af 1,466 ankommande och afgående fartyg, om
586,462 tons. Hamnafgifterna stego till 78,800 kr. och
tulluppbörden till 67,117 kr. Stadens handelsflotta
bestod af 1 segelfartyg, om 548 tons, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
