- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
2167-2168

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taaffe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har en qvinna ända till 7 män, alltid bröder. Språket
är en dialekt af det tibetiska.

Tanis (Egypt. Tān, Hebr. Zoan, Arab. Sān), en i
nordöstra Nildeltat belägen fornegyptisk stad, hvars
först af Mariette upptäckta, derefter af Flinders
Petrie 1883–84 närmare undersökta ruiner ligga vid
nuv. fiskarebyn San el Hager nära södra stranden af
Men salesjön. Staden fanns redan under 6:te dynastien
(omkr. midten af 3:dje årtusendet) och blef omkr. 2100
f. Kr. de semitiske Hyksoskonungarnas residens och
senare residens för de store herskarna af 19:de
dynastien. Ramses II byggde i T. ett stort tempel
åt krigsguden Set, i hvars ruiner icke mindre än 14
obelisker funnits. T. var före Alexandrias anläggning
säkerligen Egyptens största handelsstad. jtr Petrie:
»Tanis» (1885).

*Tannin. Se äfven Digallussyra. Suppl.

*Tannström hade förnamnen Nils Magnus.

*Tannåker. 3,092 har. 387 innev. (1897).

Tanska, Clementine. Se Hoffmann. 2. sp. 1369.

*Tanta hade 45,000 innev. 1894.

*Tanum. 1. Härad. 35,220 har. 9,177 innev. (1397). —
2. Socken. 24,720 har. 7,228 innev. (s. å.).

*Tapeter. Se J. Böttiger: »Svenska statens samling
af väfda tapeter» (3 bd, 1895–96).

*Taranto. Läs Taranto.

*Tarapaca, provins, genom Rio Loa skild från
Antofagasta i s., har en areal af omkr. 50,000 qvkm.

Taravai, en af Gambier-öarna (se d. o.).

Targoviste (Targovistea). Se Tirgoviste.

*Tarim (Östturk., »odladt fält»). Hufvudpulsådern
i Tarimsystemet är Jarkent-darja, som genomgår hela
bäckenet och behåller sitt namn ända till Lop-nor, der
den kallas Jarkent-Tarim. Kontsja-darja (Konstsje-d.),
som förr mynnade direkt ut i T., fortsätter nu
ensam mot ö. s. ö. för att falla ut i Maltak-köll
och dess fortsättningar Avullu-köll m. fl. rester af
gamla Lop-nor. Om förändringar i denna sjös läge se
Lob-noor. Suppl.

Tarimbäckenet. Se Hanhai. Suppl.

Tarmsjukdomar. Se Ileus, Tarmkatarr och Typhlitis.

*Tarn. 2. Departement, 5,780 qvkm., hade 339,827
innev. 1896.

*Tarn-et-Garonne hade 200,390 innev. 1896.

Tarsius spectrum. Se Vristdjur.

*Tarsled. 1,507 har. 483 innev. (1897).

*Tarsos, vid jernvägen mellan Adana och Mersina,
har enligt V. Cuinet 16–18 tusen, enl. Th. Bent (1890)
ända till 26,000 innev. (vintertiden).

*Tarudant beräknades af Gatell 1871 hafva 8,300 innev.
och anses nu hafva ännu mindre; 1882 bodde 300 judiska
familjer i ett särskildt qvarter.

Tasiusarsuak. Se Aulaitsivik-fjord. Suppl.

*Tasjkend hade 156,506 innev. 1897 och är genom
jernväg öfver Djisak förenadt med den transkaspiska
banan till Samarkand.

Tasjkurgan, stad i Chulm (se d. o. Suppl).

*Tasmanien. Hela koloniens areal med den obebodda
Macquarieön (440 qvkm.) och kringliggande småöar
beräknas nu till 68,350 qvkm., hvaraf hufvudön utgör
63,032. Folkmängden var
146,667 pers. 1891 och beräknades 1896 till
166,113. Införseln värderades 1896 till 1,2 och
utförseln till 1,5 mill. pd, deraf ull för 202,000,
guld för 232,000, silfver och silfvermalm för
223,000, tenn för 159,000 och frukt för 169,000
pd. Jernvägarna hade s. å. en längd af 764 km. I
Hobart finnes ett universitet (endast examensanstalt),
i Hobart och Launceston en teknisk skola. 1891
befunnes 25 proc. af befolkningen vara okunniga i
läsning och skrifning. Guvernörens kabinett består nu
af 6 ansvariga ministrar. House of assembly räknar
37 för 3 år valda medlemmar. Koloniens inkomster
1896 voro 798,000 och utgifter 750,000 pd; skulden
var 8,25 mill. pd, nästan uteslutande upptagen för
allmänna arbeten.

*Tastu, S. G. A, dog 1885.

Tata. Se Totis.

*Tatarer. Båda formerna tatarer och tartarer
voro i bruk i Asien, långt innan de voro kända i
Europa. Enligt Ab. de Rémusat uttalas tata i flere
kinesiska dialekter som tartar, och denna senare form
förekom såväl hos persiska och arabiska författare som
hos vesterländska före 1241, såsom hos dominikanmunken
Julianus och P. Garpini; det är snarare sannolikt,
att formen tartarer gett Ludvig IX anledning till den
i hufvudart. åsyftade ordleken (i bref till drottning
Blanche 1241).

Tattersall [ta’ttörsål l. -söl], Eng., anstalt för
idkande af ridning, velocipedridt, lekar och annan
idrott samt för försäljning af hästar. Namnet härrör
från den engelske tränaren T., som. 1777 i London
(se d. o., sp. 73) först öppnade en sådan anstalt,
hvilken blef en medelpunkt för sportverlden. I
Dec. 1898 öppnades i Stockholm en tattersall, som
kostat 1 1/2 mill. kr.

*5. Taube, E. V. — K. E. B. T., som 1893 valdes
till led. af Vitt. hist. o. ant. akad., utgaf
s. å. Svenska beskickningars berättelser om främmande
makter år 1793
(1. Preussen. 2. Polen) och 1894
Berättelse om Nordamerikas förenta stater 1784
af frih. S. G. Hermelin.
Han tog 1899 afsked från
arkivariebefattningen.

*Tauchnitz. 3. C. B. von T. dog d. 13 Aug.
1895, hvarefter firman eges af dennes son
frih. Christian Karl Bernhard v. T., f. 1841.

*Taupadel tillhörde en slägt, hvars stamgods låg i byn
T. vid Jena. Han trädde redan 1628 i svensk tjenst.

*Taurien, guvernement, hade 1,443,835 innev. 1897.

Tavastehus hade 5,322 innev. 1895. Sedan 1897 tillhör
församlingen Borgå stift.

*Tavaststjerna, K. A., afled i Björneborg d. 20 Mars
1898. — Sedan hufvudartikeln skrefs, författade
T. bl. a. Fyra dramatiska småstycken (1891),
noveller, berättelsen Hårda tider (1891), romanen
Kvinnoregemente (1894), Finska vikens hemlighet
(anonymt), i Jule Vernes genre, Dikter (1896), en
epopé Laureatus (1897), en versifierad skildring
af ett diktareöde, med inströdda lyriska stycken,
och Efter kvällsbrisen (1899).

Tavtomeri, kem. Se Desmotropi. Suppl.

Taxameter (af taxa, se d. o., och Grek. metron,
mått), en apparat (införd i Stockholm 1897) för
kontroll vid åkning i åkaredroskor. Den anger i
en summa hvad den åkande skall betala dels efter
väglängd, som tillryggalagts, dels efter den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/1092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free