Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tesnar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af andra skäl ej kunna uppföras på de vanliga
teatrarna. Jfr Freie bühnen. Suppl.
Théâtre tintamaresque. Se Tintamarre.
*Thebe (Thive) är biskopssäte. I Maj 1893 anställde en
jordbäfning stor ödeläggelse. I närheten utgräfdes
1887–88 af tyska arkeologiska institutet resterna af
det af Pausanias beskrifna kabirtemplet.
Thebeste. Se Tebessa. Suppl.
*Thedenius, K. F., dog d. 4 Mars 1894.
*Théel, J. H., utnämndes 1892
till intendent vid Naturhistoriska riksmuseets
evertebratafdelning och professor. Han är sedan
1896 led. af Fysiogr. sällsk. i Lund. Han har vidare
utgifvit bl. a. On the development on Echinocyamus
pusillus (i »Nova acta r. soc. scient. Upsal.»,
XV, 1892; af Vet. akad. belönt med halfva
Letterstedtska priset 1893). (Rättelse. I
hufvudart., r. 7, står prorektorsbefattn. bör vara
prosektorsbefattn.).
*1. Thegerström, K. F., lemnade scenen 1898.
Thekla, psevdonym. Se Düringsfeld, I. von.
*Themptander, O. R.. tog af privata skäl
d. 7 Aug. 1896 afsked från landshöfdingeplatsen,
på hvilken han utvecklat en erkännansvärd drift,
och inträdde såsom verkställande direktör i det
stora trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösund. Han
afled i Stockholm d. 30 Jan. 1897. Äfven sedan han
lemnat konungens råd, intog T. en betydande plats i
det politiska lifvet. Han valdes på initiativ från
radikalt håll 1893 och 1896 till en af Stockholms
stads representanter i Andra kammaren, der
bl. a. hans stora tal mot inskränkning i städernas
representationsrätt må särskildt framhållas. Han
kallades 1895 till led. af unionskomitén, der han —
en uppriktig unionsvän — vann det största erkännande
från både svensk och norsk sida. Såsom exempel på
huru hans arbetsförmåga för öfrigt togs i anspråk
må nämnas, att han var ordförande i bankkomitén
1889–90, jordbrukslägenhetskomitén 1891–92, Nya
elementarskolans direktion (1888–96), i direktionen
öfver Civilstatens pensionsinrättning, i styrelsen
för Städernas allm. brandstodsbolag (1890–96) och
i direktionen öfver Institutet för blinda
(1892–96). Han blef 1893 hedersled. af Landtbruksakad.
och 1897 af Stockholms läns hushållningssällskap,
hvars ordförande han varit.
Théophile [-fil], fransk författare. Se Viau.
Theophilus, psevdonym. Se Raaslöff. 1.
*Thérésa lemnade teatern 1893.
*Theresienstadt. 1. Upphörde 1882 att vara
fästning.
Theresiopolis, sedan 1892 hufvudstad i brasilianska
staten Rio de Janeiro, 60 km. n. om den gamla
hufvudstaden Nictheroy, i en högdal i Serra dos
Orgaos.
*Therkildsen, H. M., var 1893–97 medlem af
akademirådet, men lemnade detta för att kunna odeladt
egna sig åt sin konst. Statens konstmuseum har
förvärfvat flere af hans taflor. Ph. W.
*Theuriet, C. A. A., blef 1896 led. af Franska akademien.
*Thibaudin, Jean, föddes 1822.
<b>*Thibault</B> [-bå]. Se France, J. A. Suppl.
*Thibaut, A. F. J., föddes 1772, blef 1798 e. o. och 1801
ord. professor i Kiel och 1806 i Heidelberg.
Thibå, konung i Birma (se d. o. Suppl.).
*Thiele (sp. 168). 1. J. M. T. Jfr Th. Stein:
»J. M. Th., hans forhold til kunstakademiet,
Thorvaldsens museum og kobberstiksamlingen»
(1897).
*Thiersch. — 3. K. T. dog i Leipzig 1895.
Thierwolff [tir-]. Se Wolff, tyska
bildhuggare 3.
Thirlmere [thörlmir], en 132 har stor sjö i engelska
grefsk. Cumberland, 1877 inköpt af staden Manchester,
som förvandlat den till reservoar för sin 1886–94
anlagda vattenledning, hvarvid sjöns yta utvidgats
till 322 har.
Thiset, Anders, dansk historiker, f. i Köpenhamn
d. 25 Febr. 1850, blef redan 1864 assistent i
intendenturen för den k. civillistan, 1883 assistent
i Geheimearkivet, 1889 arkivsekreterare och 1897
arkivarie i Rigsarkivet. Sedan 1873 har han egnat
sig åt studiet af den äldre danska adelns historia
och förvärfvat en ovanligt noggrann kännedom i
denna. Frukten af dessa studier har han framlagt i
dels mindre afhandlingar (Niels Ebbesen, 1880, 1890,
och Den danske adels saakaläte forfald, 1898), dels
i en mängd stamtaflor öfver gamla adelsslägter i de
hittills utgifna 16 arg. af »Danmarks adels aarbog»
(1884–99). T. har ock afslutat H. Petersens »Danske
adelige sigiller» och (1898) börjat en fortsättning
deraf från 15:de till 17:de årh. E. Ebg.
Thiva (Thive). Se Thebe.
Thizy [tisī], stad
i franska depart. Rhône. nära gränsen till
Loire. Omkr. 5,000 innev. Tillverkning af
bomulls-, linne- och ylleväfnader samt maskiner.
Thlinket, indianstam. Se Koloscher.
Thoma, Hans,
tysk målare, f. i Bernau 1839, har tagit intryck
af Schirmer, Courbet och V. Müller. Han är numera
bosatt i Frankfurt a. M. och hedersledamot af
akademien i München (1890). T:s stora rykte grundar
sig framförallt på hans enkla, trohjertade, mildt
idylliska skildringar af Schwarzwalds natur och
folk, men han har lyckligt behandlat äfven religiösa
och allegoriska motiv. Äfven som svartkonstgravör
är T. en mästare. Hans många taflor, bland hvilka
Apollo och Marsyas (1893; tillhörig redaktör Fr. Vult
v. Steyern) 1896 var utställd i Nationalmuseum,
finnas i enskilda och offentliga samlingar. Nämnda
museum inköpte 1897 ett Schwarzwaldlandskap. Jfr
H. Thode: »Hans Thoma» (1891).
J. K–e.
Thomar, stad i portugis. distr. Santarem
(Estremadura), nära jernvägen mellan
Lissabon och Porto. 6,600 innev. Bomulls-
och sidenindustri, papperstillverkning.
Vinodling. Kloster, grundadt 1320 och förr
tillhörigt Kristiorden.
Thomar, grefve af. Se Cabral.
*Thomas, G. L. A., dog d. 12 Febr. 1896.
*Thomas, Alexandre, född 1810, dog 1898.
*Thomas, G. J., föddes 1824.
*Thomas, W. W., återkallades 1894 från ministerplatsen i Stockholm,
men återkom dit 1898 såsom envoyé.
*Thompson, Th. Perronet. Rad 16 står
1824 läs 1842.
*Thompson, C., dog 1888.
Thoms, W. J. Se Folklore. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
