Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ting-hai ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Tjérnomorskij okrug hade 57,710 innev. 1897.
Tjerra Pundsji. Se Charapundji. Suppl.
Tjervonaja Rus, R., Röda Ryssland (se d. o.).
*Tjetjentserna uppgingo 1890 till omkr. 225,000 pers.,
af hvilka 28,000 ingusjer. Bergés citerade arbete är
skrifvet på ryska (Tiflis), ej på tyska.
Tjikakol. Se Chicacole. Suppl.
Tjilambaram. Se Chilambaram. Suppl.
Tjilka, sjö. Se Chilka. Suppl.
Tjingalpat. Se Chingaipat. Suppl.
Tjinuker, indianstam. Se Chinooks. Suppl.
Tjirkari, stat i Central-Indien. Se Chirkart. Suppl.
Tjitral, område i Jagistan. Se Chitral. Suppl.
Tjittor, stad i Udaipur. Se Chittor. Suppl.
Tjolgar (Tsjalkar), sjö i Turkestan (se d. o.).
Tjolöholm, gods i Hallands län, Fjärås socken, nära
Fjärås station å Vestkustbanan, omfattar sammanlagdt
7 1/2 mtl, taxer. till 300,000 kr. Hufvudbyggningen,
belägen på en i Kungsbackafjorden utskjutande halfö
mellan höga skogbevuxna berg och bestående af ett
tvåvåningshus med kupol och två fyrkantiga sidotorn i
tre våningar, uppfördes 1867, men skall ersättas af
ett storartadt corps de logis (efter L. J. Wahlmans
ritning) i skotsk renaissance-stil. Stuteri, inrättadt
af stallmästaren J. F. Dickson, som 1892–98 var egare
af T. Godset (i äldre tid kalladt Thiulfö) eges nu
af dennes enka Blanche, f. Dickson. Stuteriet har
öfvertagits af hans måg, grefve Karl Bonde.
Tjornobog. Se Tjernobog.
*Tjureda. 5,892 har. 764 innev. (1897).
*Tjurkö. 609 har. 1,417
innev. (1897). Kronoarbetsstationen indrogs
1894. Firman F. H. Wolff (svensk, ej tysk), hvilken
innehafves af tyske konsuln G. Winter i Karlskrona,
eger på i hufvudart. nämnda vilkor sysselsätta
manskapet vid tvångsarbetsanstalten i Karlskrona.
Tjusts domsaga, i Kalmar län, omfattar Norra Tjusts
härad och Södra Tjusts härad. 2,701 qvkm. 41,264
innev. (1897).
Tjutta Nagpur. Se Chota Nagpur. Suppl.
*Tjällmo. 20,288 har. 3,136 innev. (1897).
*Tjängvidestenen. Det öfre fältet, med den på en
åttafotad häst sittande ryttare, åt hvilken en qvinna
räcker ett horn, kan möjligen vara en framställning
ur Sigurdssagan. Sigurds häst Grane stammade från
Sleipner och kan måhända derför hafva framstälts
åttafotad liksom denne.
*Tjärby. 1,888 har. 734 innev. (1897).
*Tjärnö. 4,846 har. 2,199 innev. (1897).
*Tjärstad. 14,041 har. 2,026 innev. (1897).
*Tjörn. Härad och pastorat. 15,966 har. 10,426
innev. (1897).
*Tjörnarp. 4,129 har. 1,025 innev. (1897).
*Tlaxcala. 1. Staten hade 166,800 innev. 1895. —
2. Hufvudstaden hade s. å. endast 2,874 innev.
*Tlemsen hade 29,544 innev. 1891.
*Toarp. 8,791 har. 2,114 innev. (1897).
Tobler, A. — Ludvig T. afled i Aug. 1895.
*Tobol är endast omkr. 1,300 km. lång.
*Tobolsk. 1. Guvernementet hade 1,438,655 innev. 1897.
*Tocqueville, A. C. H. C. de, författade i förening
med G. de Beaumont Du systéme
pénitentiaire aux États-Unis (1833). Författareskapet
till Histoire philosophique du règne de Louis XV
tillhör T:s fader.
*Tocusso är det abessiniska namnet på växten. Dess
latinska är Eleusine Tocussa Fresen.
*Toffelblomman. Se äfven Vandeae.
*Tofta, socknar. 1. 3,827 har. 637 innev. (1897). —
2. 940 har. 478 innev. (s. å.).
Tofta-ätten. Se Sparre. Suppl.
*Tofteryd. 12,567 har. 1,952 innev. (1897).
Toftvägare. Se Tofter.
*Toga. Se fig. 2 i art. Tunika.
*Togoland gränsar i ö. till franska kolonien
Dahome. Gränserna bestämdes i Juli 1897. Östra
gränsen börjar vid vestra änden af ön Bayol, går
derifrån rakt mot n. till 7° n. br., följer derefter
2:dra meridianen till 9° 10’ n. br. och går sedan mot
n. v. till 11:te breddgraden, som den träffar under 1°
ö. lgd och som sedan bildar nordgräns, tills den skär
Hvita Volta, hvarefter denna bildar gräns till 10:de
breddgraden, hvilken den sedan följer, tills den skär
meridianen 1° 32’ ö. lgd; jämte den sistnämnda utgör
sedan Volta i allmänhet gräns i v. Arealen beräknas
till 82,300 qvkm. och folkmängden (af v. François)
till 2 mill, deraf (1897) 107 européer, de fleste
i hamnplatserna Lome och Klein-Popo. Den inhemska
negerbefolkningen sysselsätter sig vid kusten nästan
uteslutande med handel; längre in drifves mycket
jordbruk jämte boskapsskötsel. Flera missionssällskap
äro verksamma, med ett 20-tal missionärer. Klimatet,
ehuru ansedt att vara det bästa på hela Guineakusten,
är dock vissa tider ganska osundt, åtminstone på
kusten, der årstemperaturen är öfver 26°. Oljepalmen
växer i stora skogar långt in i landet och lemnar
koloniens vigtigaste exportartiklar (kärnor och olja),
deremot går den af portugiserna införda kokospalmen
ej långt från kusten. Införseln (mest bränvin och
bomullstyger) värderades 1896 till 1,89 mill. mk,
utförseln till 1,65 mill. Koloniens inkomster och
utgifter för 1898–99 beräknades till 550,000 mk
(tullar 500,000, direkta skatter 27,000), så att
kolonien numera ej behöfver tillskott ur rikskassan.
*Tohmajärvi tillhör sedan 1897 Nyslotts stift.
Toivo, psevdonym. Se Elmblad. Suppl.
Tojama, stad i japanska prov. Etsiu, mellersta
delen af ön Nippon, vid Jinzugava, 12 km. från dess
utlopp i Tojama-viken af Japanska hafvet. 58,327
innev. (1895). Tillverkning af och handel med
läkemedel.
*Tokat l. Tokad uppgafs 1888 hafva 30,000 innev.,
deraf 18,000 muhammedaner, 10,500 armenier, 750
greker, 400 judar o. s. v. Det är säte för en armenisk
ärkebiskop och har ett stort antal skolor.
Tokelau-öarna (Union-öarna), ögrupp i Polynesien,
mellan Phoenix-öarna i n. och Samoa-öarna i s.,
mellan 8° 30’ och 11° s. br. samt mellan 171° och
172° v. lgd, består af öarna Oatafu (Duke of York),
Nukunono (Duke of Clarence), Fakaafo (Bowditch),
Olosenga, Nassau och Danger, tillsammans 19
qvkm. Omkr. 1,050 innev, (dels protestanter, dels
katoliker), hvilka härstamma från Samoa-öarna, äro
skickliga fiskare och sjömän, men odla ej jorden. Alla
öarna äro korallbildningar, bevuxna nästan endast med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
