Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tottijärvi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillgångar voro 1896 bokförda till 910,325 kr.,
skulderna till 487,682 kr. För kommunala behof
uttaxerades 5,26 kr. pr bevillningskrona. 1896
funnos 13 fabriker, med 526 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 2,19 mill. kr., 75
handtverkare, med 263 arbetare och (1897) 82
handlande, med 105 biträden. I staden hemmahörande
fartyg voro 9, om 2,882 tons. Utom de hittillsvarande
jernvägarna till Lund, Malmö och Rydsgård (vid
Malmö–Ystads jernväg; förlängning af jernvägen till
Klagstorp) har byggts en ny 31,7 km. lång jernväg
till Malmö, beräknad för stor tåghastighet och
afsedd för den snabbare förbindelse med utlandet,
hvilken sedan April 1897 upprätthålles medelst
kontinentalrouten (se d. o. Suppl.). Ny telegrafkabel
med 4 ledningar har i st. f. en äldre 1898 nedlagts
från T. till Mukran på Rügen. Allmänna läroverket
är treklassigt. I staden utgifvas »Trelleborgs
Allehanda» och »Trelleborgs-Tidningen», bägge 3
ggr i veckan. Tillsammans med Simrishamn, Engelholm
och Skanör med Falsterbo utser T. en riksdagsman i
Andra kammaren.
Trelleborg–Rydsgårds jernväg, normalspårig (1,435
m.) med s. k. lätt öfverbyggnad, 34 km. lång,
öppnades för trafik: sträckan Trelleborg–S. Åby
d. 17 Okt. 1890, Åby–Klagstorp d. 16 Dec. s. å. och
Klagstorp–Rydsgård d. 20 April 1895.
J. L.
*Trelleborgs landsförsamling. 752 har. 3,475
innev. (1897).
*Tremblay. Jfr G. Fagniez: »Le Père Joseph et
Richelieu (1577–1638)», 2 bd, 1894.
*Tremiti-öarna. Ön heter Caprara (ej Capraja).
*Trenck. — 2. F. von der T. föddes i Königsberg
1726. Han undkom ur fängelset i Dec. 1746,
anställdes först i rysk och 1749 i österrikisk
krigstjenst. Häktningen i Danzig egde rum
1754. T. besökte Paris första gången 1788–89, före
revolutionens utbrott, och bosatte sig der 1791
såsom skriftställare.
*Trenkwald, J. M. von, dog 1897.
Trentepohl, Johann Friedrich, tysk botanist, f. i
Oldenburg 1748, d. der 1806, till yrket prest, gjorde
1805 den banbrytande upptäckten af svärmsporbildningen
hos fam. Vaucheriaceae.
Trentepohlia, bot. Se Violstens-alger.
*Trenton hade 57,458 innev. 1890. Sammanlagda
produktionsvärdet vid dess 885 fabriker var s. å. 25,6
mill. doll.
Treron abyssinica, zool. Se Papegojdufvan.
Tretton, trettontalet. Se Talsymbolik.
*Trevattna. 2,450 har. 501 innev. (1897).
*Trevelyan, Sir G. O., var minister för Skotland äfven
i Gladstones 4:de ministèr (1892–94) och i Roseberys
(1894–95).
Triana. Se Sevilla. 2. Suppl.
Triangelförbund, triangelplantering. Se Förbund,
skogsh.
*Trichiasis. Se äfven Ögonsjukdomar.
Trichius, zool. Se Osmoderma.
Trichoglossus, zool. Se Papegojor, sp. 716.
*Trient har på de sista åren genom anläggning af
yttre fort förvandlats till en lägerfåstning. 1896
restes på Piazza Dante en staty af Dante (af Zocchi).
*Trier. 1. Regeringsområdet hade 768,451
innev. 1895. — 2. Staden hade s. å. 40,026 innev. Om
den »heliga kjorteln» se Örvandel.
*Trieste hade 121,816 innev. 1890. i den egentliga
staden, 157,466 i hela området. Lloyds byråer hafva
flyttats till ett särskildt palats i närheten af
Tergesteo, vid hamnen. Denne besöktes 1896 af 8,728
fartyg, om 1,78 mill. tons, och trafiken synes
således icke hafva minskats, sedan staden med Juli
1891 indrogs inom det österrikisk-ungerska tullområdet
och frihamnsområdet inskränktes till de egentliga
hamnanläggningarna. I T. finnes en zoologisk-zootomisk
öfningsstation, med rikt bibliotek, typsamling
m. m., som förser monarkiens alla biologiska
universitetsinstitut med hafsfaunistiskt material.
Trieste-ved. Se Celtis. Suppl.
Triformol. Se Form-aldehyd. Suppl.
Trikrot puls. Se Pulslära, sp. 417.
*Trikupis. 2. Charilaos T. var Juni 1891–Maj 1893
och Nov. 1893–Jan. 1895 ånyo konseljpresident. Vid
valen i April sistn. år återvaldes han ej till
deputeradekammaren, men väl 1896. Död i Cannes d. 12
April 1896.
Trimetrisk (af Grek. tri-, tre, och metron, mått). Se
Axonometri. Suppl.
Trindhöj, arkeologisk fyndort i Vamdrups socken,
20 km. s. v. om Kolding i Danmark.
*Trinidad hade 237,934 innev. 1895. Inkomsterna
uppgingo till 552,300 och utgifterna till 549,800
pd. Verkställande rådet består nu af 7 (officiella)
och lagstiftande rådet af 20 (9 officiella)
medlemmar. På ön funnos 1895 187 folkskolor med
statsunderstöd (31,000 pd) samt för den högre
undervisningen ett Queen’s royal college och ett
Roman catholic college. En telegrafkabel förenar
ön med den sydamerikanska kontinenten och med
Antillerna. — 2. Ö i Atlantiska hafvet, tillhörig
brasilianska staten Espiritu Santo, omkr. 1,100
km. ö. om dess kust, under 20° 15’ s. br. och 29°
30’ v. lgd, besattes 1895 af England, men öfvergafs
på grund af Brasiliens protester. — 3. T. de Cuba,
stad på Cubas sydspets, 6 km. n. om sin hamn Puerto
Casilda, är en af öns äldsta och vigtigaste städer,
med 27,640 innev. (1887). Slätten Manicaragua mellan
T. och Cienfuegos producerar tobak, som föga står
efter den bästa från Vuelta de Abajo.
Trinitrofenol, kem. Se Pikrinsyra,
Triocala. Se Caltabellotta. Suppl.
*Tripolis. 2. Staden anses nu hafva 30–35 tusen
innev., af hvilka minst 8,000 judar och 4–5 tusen
européer (de fleste malteser och italienare). —
5. T. vid Svarta hafvet. Se Tarabulus. 1.
*Trippel, A., föddes d. 23 Sept. 1744.
*Trippelalliansen emellan Tyskland, Österrike och
Italien förnyades d. 6 Maj 1896 på ytterligare sex år.
Triton (Palus Tritonis). Se Djerid. Suppl.
Triumphus Mariae, birgittinkloster. Se
Marientriumf. Suppl.
*Trivanderam hade endast 27,887 innev. 1891. Katolsk
biskop. Garnison jämte arsenal något n. om staden.
*Trochu, L. J., dog i Tours d. 7
Okt. 1896. S. å. utkommo hans Oeuvres posthumes i
2 bd.
*Troger, P., var akademiens rektor 1754–57 och
dog 1762.
Troglodytes niger, zool. Se Chimpansen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
