Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tottijärvi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trånghof, veterinärv. Se Hoflidanden, sp. 1377.
*Tråvad. 2,002 har. 778 innev. (1897).
Träborrare, zool. Se Xylophaga.
Trädgårdsbalsamin, bot. Se Impatiens.
*Trädgårdsföreningar. Sedan 1892 har bildats ett
antal föreningar, bland hvilka såsom de mest betydande
förtjena omnämnas Jönköpings trädgårdsmästaresällskap
(1894), Blekinge läns (1895) och Hallands
(s. å.) trädgårdsföreningar, Norra Kalmar läns
(s. å.), Strengnästraktens (s. å.), Helsinglands
(1896), Nyköpingstraktens (s. å.) och Gotlands
(s. å.) trädgårdsodlareförbund, Vestra Södermanlands
gartnersällskap (1896), Sundsvalls (s. å.) och
Köpings (1897) trädgårdsodlaresällskap. »Svenska
trädgårdsodlareförbundets» kretsafdelningar
i Södertelje och Vesterås hafva ombildats till
sjelfständiga föreningar. Alla dessa sällskap eller
föreningar utgöras blott af för trädgårdsskötseln
intresserade personer, hvilka sammanträda en
eller flere gånger årligen för att diskutera
frågor, som beröra trädgårdsskötseln. Nästan
årligen uppstå för öfrigt nya sådana föreningar,
af hvilka flere efter kortare tids tillvaro åter
upphöra. Trädgårdar ega dessa föreningar icke.
E. L.
Träd-ödare, zool. Se Vedborrare.
Träfjäril, zool. Se Vedborrare.
*Träkumla. 1,525 har. 236 innev. (1897).
*Träldom. Jfr I. S. Landtmanson: »Träldomens sista
skede i Sverige» (i »Skr. utg. af Hum. vet. samf. i
Upsala», 1897).
*Trämassa. Vid de svenska trämassefabrikerna, hvilka
1896 voro 128, uppgick årsproduktionen till 267,7
mill. kg. diverse slags trämassa, med ett angifvet
värde af 18,7 mill. kr., hvaraf 46 mill. kg. med ett
värde af 3,3 mill. kr. tillverkades vid anläggningar,
som voro förenade med pappersbruk.
*Träne. 4,454 har. 1,430 innev. (1897).
*Träng. 2. Krigsv. Genom de 1892 beslutade
förbättringarna i Sveriges härordning ombildades
trängen så, att den nu utgöres af 4 bataljoner,
nämligen två större, Svea och Vendes, afsedda den
förra för Fjerde och Femte, den senare för Första
och Andra arméfördelningarna, och två mindre; Göta och
Norrlands, afsedda den ena för Tredje, den andra för
Sjette arméfördelningarna. Se artiklarna om de olika
bataljonerna i Suppl.
*Träslöf. 3,079 har. 2,029 innev. (1897).
*Trässberg. 2,008 har. 801 innev. (1897).
*Trästena. 3,280 har. 593 innev. (1897).
Träsåg. Se Sågning.
Trätungga. Se Aktinomykos. Suppl.
*Trögds härad. 36,830 har. 8,523 innev. (1897).
*Trögds kontrakt. 34,976 har. 8,060 innev. (1897).
Tröggö kloster. Se Enköping.
*Trökörna. 4,256 har. 959 innev. (1897).
*Trönninge. 1,200 har. 561 innev. (1897).
*Trönö. 17,495 har. 1,677 innev. (1897).
*Tröst, Svend. Se Drachmann. 2. Suppl.
Trötthetskurva. Se Ergograf. Suppl.
*Tsad. Af den ofantliga vattenmassa sjön mottager genom
sina tillflöden afdunsta enligt
Nachtigals beräkning omkr. 70 proc., och återstående
30 proc. afflyta underjordiskt åt n. ö. Detta
underjordiska aflopp är utan tvifvel orsaken till
att sjöns vatten är sött. Enligt fördrag af 1893
och 1895 tillhör den vestra stranden af T. Englands
intressesfer, den södra, intill Sjari, Tysklands och
återstoden Frankrikes. Enligt fransk-engelsk traktat
af d. 21 Mars 1899 tillerkändes Frankrike rätt till
Wadai med Bagirmi samt landen n. och s. om T.
*Tsaritsyn hade 55,967 innev. 1897.
*Tschaggeny, C. P., dog i Bruxelles 1894.
Tschebyschew, P. L. Se Tjebisjev (äfven i Suppl.).
2. Tscherning, Anthonore, den föregåendes dotter,
målarinna. Se Christensen, A. Suppl.
Tschudi, Clara, norsk författarinna, f. i Tonsberg
1859, tillhörande en från Schweiz inflyttad familj,
har med framgång behandlat qvinliga historiska
personligheter. Hennes bästa skrifter äro Tre
nutidskvinder (1887), Keiserinde Eugenie (1889),
Keiserinde Augusta (1892), Marie Antoinette
(I–III, 1894–96), Silhuetter (1898), Reiseminder
og skizzer (s. å.) och Napoleons moder (s. å.).
O. A. Ö.
Tseu-tung. Se Tsiuan-tsjeu. Suppl.
Tsiam (tsjam, tjam), ett på spridda håll i franska
Indo-Kina bosatt folk (af annamiterna kalladt hoi,
»barbarer»), något öfver 100,000 individer, innehade
fordom hela östra och sydöstra Indo-Kina och bildade
der ett stort rike, Tsiampa, hvars sista
konung 1822 besegrades af annamiterna. T. kallades
af Marco Polo Cyamba och af kineserna Tsjen-ching,
hvaraf européerna gjort Kochinkina. T:s civilisation
är otvifvelaktigt af hinduiskt ursprung. De
flesta inskrifterna äro samtidigt på sanskrit och
tsiamspråket, som intager en mellanställning mellan
khmer och malajiska.
*Tsi-nan ligger 6–7 km. från Hoang-hos flodbädd,
hvilken floden öfvergaf 1887, och anses nu hafva
omkr. 200,000 innev., deraf omkr. 12,000 kinesiska
katoliker. Sidenindustri.
Tsing-hai. Se Kuku-nor.
Tsing-ling (»Blå bergen»), bergskedja i kinesiska
prov. Sjensi s. om Singan-fu och Hoeihos dal, hvilken
den skiljer från Kialing och Han-kiang, tillhör
Kuenluns bergssystem och har en medelhöjd af 2,500 m.,
men den centrala delen, Ta-pei, är omkr. 3,500 m.
Tsin-tsjeu, stad i kinesiska prov. Kan-su, vid
öfre Tsingho, biflod till Hoang-ho. Omkr. 160,000
innev. Liflig väfnads- och metallindustri. I trakten
brytas silfver-, jern- och blymalmer samt salt.
Tsiragia (Tsiragolika). Se Othrys. Suppl.
Tsiuan-tsjeu (Tsuan-tsjeu, Tseu-tung), en vacker,
muromgifven stad i kines. prov. Fukian, 150
km. s. v. om Fu-tsjau, vid en vik af Formosasundet,
identifieras med Marco Polos och de arabiske
geografernas Zaiton l. Zaitun, enligt Ibn-Batutah
den största af alla sjöstäder, besökt af araber,
armenier och genueser; en italiensk biskop fanns
der 1318–22. Handeln drog sig med tiden till Amoi,
som också tyckes hafva burit namnet Zaitun. Några
forskare vilja söka Zaitun i Tsjang-tsjeu.
Tsjabdara. Se Alai-bergen. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
