Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyskland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tåsjön och Tåsjöberget. Se Ångermanland.
*Täby. 1. 6,281 har. 1,336 innev. (1897). — 2. 2,275
har. 789 innev. (s. å.).
Täckfärgpennor. Se Blyertspennor. Suppl.
*Täfvelsås. 5,898 har. 1,214 innev. (1897).
*Tämta. 3,274 har. 498 innev. (1897).
*Tändstickor. Jfr Elddon. Suppl.
*Täng. 1,233 har. 355 innev. (1897).
*Tärby. 1,458 har. 326 innev. (1897).
*Tärendö, kapell i Korpilombolo tingslag. 1,684
qvkm. 1,252 innev. (1897).
*Tärna. 1. 1,117 innev. (1897). — 2. 5,494 har. 1,106
innev. (s. å.).
Täyssinä, finsk namnform. Se Teusina.
*Töcksfors har underlydande äfven i Blomskogs
socken. Det hela, 2 3/8 mtl, omkr. 1,600 har, är
taxeradt till 98,500 kr. Inrättningarna äro taxerade
till 143,500 kr. Vid T. finnas 1 mek. trämassefabrik
med tillhörande träkokeri, 1 ångsåg med hyfleri,
1 mjökqvarn, 1 täljstensverk och — vid Hånsfors —
pappersbruk med elektrisk belysning. Största delen af
tillverkningen, hvars årliga värde är omkr. 200,000
kr., går öfver Kristiania och Fredrikshald. T. eges af
J. C. N. Biesért och hans barn, hvilka ega äfven det
20 km. från T., vid vattenfallen emellan Stora Lee
och Lelången belägna Lennartsfors (till början af
1840-talet kalladt Ränkefors), 371/900 mtl, tax. till
31,000 kr., med mekanisk trämassefabrik, mjölqvarn,
husbehofs-såg och mek. reparationsverkstad (tax. till
157,000 kr., med ett årligt tillverkningsvärde af
250,000 kr.).
*Töcksmark. 13,337 har. 1,773 innev. (1897).
*Töftedal. 14,827 har. 1,065 innev. (1897).
*Töllesjö. 10,556 har. 1,487 innev. (1897).
*Tölö. 7,236 har. 1,590 innev. (1897).
*Tönnersjö. 1. Härad. 70,339 har. 11,563
innev. (1897). — 2. Socken. 12,262 har. 923
innev. (s. å.).
*Töreboda bildar ej egen kommun.
*Törefors eges sedan 1892 af Tore aktiebolag. Redan
under Gellivaretiden nedlades bruksrörelsen och
efterträddes af sågverksrörelse. Skeppningen omfattar
omkr. 7,000 standard.
*2. Törnebladh, H. R., är led. af Direktionen
för Stockholms stads undervisningsverk (1885), af
Postsparbankens styrelse (1893) och af styrelsen för
Stockholms hypotekskassa (1895) samt ordf. i komitén
för riksbyggnaderna å Helgeandsholmen (1888). 1892
lemnade han platsen i Drätselnämndens 2:dra
afdelning. Hösten 1898 omvaldes han af Stockholms
stadsfullmäktige till led. af Första kammaren, som
1897 gaf honom en plats i särskilda utskottet för
banklagstiftningen. Han har författat ytterligare
bl. a. Läroverksfrågan inför svenska riksdagen (i
»Nord. tidskr.», 1896), Bankfrågan inför svenska
riksdagen (derst. 1897) och Anteckningar om praxis
vid gemensamma voteringar inom riksdagens kamrar
(i »Statsv. tidskr.», 1898–99).
*Törnebohm, A. E., förordnades 1897 till chef för
Sveriges geologiska undersökning och erhöll samtidigt
professors n. h. o. v.
*Törnevalla. 3,081 har. 799 innev. (1897).
*Törnqvist, H. A., afled i Stockholm d. 25 Aug. 1898.
*Törnsfall. 10,017 har. 1,433 innev. (1897).
Törnwall, Jonas Fredrik, musiker, f. i Törnsfall,
Kalmar län, d. 5 Maj 1819, död i Linköping d. 16
Mars 1898, blef domkyrkoorganist och musiklärare
vid högre allmänna läroverket i Linköping 1859. Han
komponerade symfonier, kammarmusik, kantater,
sånger och pianostycken samt utgaf flere läroböcker
i sång, Harmonilära (1864), Orgelskola (1868),
Snabbskrifningssystem (s. å.) samt, i förening med
Chr. L. Anjou, en mycket omtvistad Koralbok (1882),
hvari, med förkastande
af taktstreck utom mellan versraderna, förordas
ett recitativmässigt föredrag af koralerna. A. L.
*Törnå, O., dog i Stockholm d. 3 Juni 1894.
*Törringe. 712 har. 223 innev. (1897).
*Tössbo härad. 50,712 har. 8,646 innev. (1897).
Tössbo och Vedbo domsaga, i Elfsborgs län, omfattar
två härad, Tössbo och Vedbo. 2,389 cpkm. 32,601
innev. (1897).
*Tössö med Tydie. 8,701 har. 1,973 innev. (1897).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
