Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Ungern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2237
Ungern.
2238
ångfartyg, om 63,025 tons, och 855 pråmar, om 325,770
tons. Från 1867 till 1896 har U. utgifvit omkr. 175
mill. kr. på förbättring af sina vattenvägar. Ett
ofantligt framsteg i detta hänseende är undanrödjandet
af de hinder, som Jern-porten i Donau lade i vägen
(se Donau. Suppl.). Bland de många marknader, som
förmedla den inländska handeln, förtjenar nämnas de i
Köbanya (T. Steinbfuch), nu införlifvadt med Budapest,
som har den största omsättning af svin i Europa (500 -
600 tusen om året). Jernvägarna i konungariket hade
1897 en längd af 14,916 km. 1889 infördes å dem,
först i Europa, persontariff byggd på zonberäkning
(se Zontariff).
Befolkningsförhållanden. Af konungarikets
civilbefolkning, 17,349,398 pers. (15,133,494 i
U.-Siebenbtirgen) voro 7,426,730 magyarer (7,356,874
i U-.Siebenbilrgen), 2,107,577 tyskar (1,988,589
i U.-Siebenbtlrgen), 1,910,279 slovaker (1,896,641
i U.-Siebenbttrgen), 2,591,905 rumäner (2,589,066
i U.-Siebenbtlrgen), 383,392 rutener (379,782
i U.-Siebenbtlrgen), 1,554,000 kroater (183,642
i U.-Siebenbllrgen), 1,057,264 serber (495,105
i U.-Siebenbtlrgen), 94,079 slö-vener (70,912 i
U.-Siebenbttrgen) och 223,572 andra (zigenare m. fl.;
172,883 i U.-Siebenburgen). I procent var antalet
för hela konungariket följande: magyarer 42,si,
serbokroater 15,os (6,09 proc. serber, 8.90 kroater),
rumäner 14,94, tyskar 12,i5, slovaker ll,oi, rutener
2,21, andra 1,83 proc. och för U.-Siebenburgen ensamt:
magyarer 48,6i, rumäner 17,n, tyskar 13,i4, slovaker
12,5s, serbo-kroater 4,48, (serber 3,2?, kroater
l,2i), rutener 2,si och andra l.c-2. Magyarerna, ehuru
i antal öfverträffande hvarje annan nationalitet,
bilda dock långt ifrån majoritet bland befolkningen;
i hela konungariket äro de föga mer
än 2/6’ ocn,
egentliga U. (med
,
Siebenburgen) utgöra de ej hälften. Den officiella
statistiken innehåller en redogörelse för de
olika nationaliteternas tillväxt under det halfva
århundradet 1840 - 90. Det magyariska elementet har
under denna tid ökats från 38, n till 42,si proc.,
tyskarna likaledes ökats från ll,os till 12,js
proc. (ehuru de minskats under sista årtiondet,
ty 1 880 utgjorde de 12,49 proc.). Alla andra
nationaliteter hafva minskats: serbo-kroaterna
från 16.65 till 15,05, rumänerna från 17,jo till
14,94, slovakerna från 13,io till ll,oi, rutenerna
från 3,44 till 2,2i proc. Under samma tid har den
absoluta tillväxten varit för magyarerna 51,25 proc.,
för tyskarna 48,43 proc., för serbokroaternä 21,
?s, för rumänerna 17,68 och för slovakerna 13,22
proc» ; rutenerna hafva deremot minskats, ej blott
relativt, utan äfven absolut, från 442,903 år 1840
till 383,392 år 1890 eller med 13,44 proc. Enligt 1890
års folkräkning talades det magyariska språket, utom
af magyarerna, af 24,48 proc. tystar i konungariket
och af 25,ie proc. tyskar i U.-Siébenbllrgen,
af 12 proc. slovaker, 6,90 proc. rumäner, 3,95
proc. serbo-kroater, 13,45 proc. slovener samt
af 18,86 proc. af andra folk. - Med afseende på
kulten voro 1890 i konungariket 50,84 proc. (i
U.-Siebenburgen 47,84 proc.) rom katoliker, 9,63
(resp. 10,9e) proc. grek. och armeniska katoliker
(rutener och rumäner), 15,i? (resp. 13,64)
proc. orientaliska greker (serber och ru-
mäner), 6,94 (resp. 7,so) proc. lutheraner (slovaker
och tyskar), 12,83 (resp. 14,62) proc. reformerta
och 3,36 (resp. 0,4i) proc. unitarier (i
några siebenbtlrg-ska komitat) samt 4,is
(resp. 4,e?) proc. israeliter. - S. å. voro af
konungarikets befolkning öfver 6 år 57,5 proc. af
mankön och 43,s proc. af qvinkön (i egentliga
U. och Siebenburgen resp. 60,2 och 46,4 proc.;
i Kroatien 39,s och 25,2 proc.) kunniga i läsning
och skrifning; kunniga endast i Läsning voro i hela
U. 1,7 proc. bland män och 5,9 proc. bland qvinnor
(i egentl. U. och S. resp. 1,9 och 6,6; i Kroatien
0,4 och l proc.).
Historia. Under de senaste åren har det
politiska lifvet i U. fått sin förg hufvudsakligen
af en kyrkopolitisk strid. Tisza (se denne),
som i femton år (1875-90) varit ministérens chef,
efterträddes af grefve Szapåry (Mars 1890-Nov. 1892),
hvilken genomdref zon-tariff för statsbanorna och
slöt handelsfördrag med Tyskland, Italien, Belgien
och Schweiz. Redan en i Febr. 1890 utfärdad
förordning, att prest, som döpt barn, födt i blandadt
äktenskap, skulle meddela presten af den andra
bekännelsen detta för att af honom antecknas, hade
mötts af det häftigaste anfall från det katolska
presterskapets sida, Szapåry vidhöll den och ämnade
framlägga förslag till obligatoriskt civiläktenskap,
men _då kejsaren uttryckte sitt ogillande,
afgick han. Hans efterträdare Wekerle
(Nov. 1892-Dec. 1894) framlade emellertid 1893
förslag till lagar om obligatoriskt civiläktenskap,
obligatoriskt införande af civilståndsregister,
föräldrars rätt att vid blandade äktenskap bestämma
barnens religion, fri religionsutöfning, judarnas
upptagande bland de erkända trossamfunden samt
lyckades trots öfverhusets ihärdiga motstånd
genomdrifva de tre för&ta förslagen (sanktionerade
d. l Okt. 1894). De utbrott af magyarisk chauvinism,
som visade sig vid Kossuths död (d. 25 Mars 1894),
då bl. a. hans son i föredrag landet rundt fordrade
en ren personalunion, och i förföljelserna mot
medlemmarna af den rumänska nationalitetskongressen
i Siebenburgen (Juli 1893), hvilken fordrade ett
slut på de magyariska myndigheter-, nas öfvergrepp
och kränkningar af 1868 års nationalitetslagar,
minskade konungens förtroende för Wekerle.
Dennes efterträdare Banffy (Jan. 1895 -Febr. 1899)
hade tillfredsställelsen att se de två öfriga
kyrkopolitiska förslagen blifva lag (1895). Den
storartade utveckling af U:s näringar, som visade
sig vid den i sammanhang med nationalfesten till
firande af tusenårsminnet af magyarer nas bosättning
i Ungern föranstaltade »millennium-utställningen»
i Budapest (1896) gaf Österrikes riksråd ett af
skälen att fordra en höjning (från 31 proc. till
42) af U:s qvot i monarkiens gemensamma utgifter
(se Österrikisk-ungerska monarkien, sp. 742, och
Suppl). Då riksrådet ej ville förnya den med 1897
utlöpande gamla öf-verenskommelsen härom (ausgleich],
förlängdes den af kejsaren med stöd af § 14 i
österrikiska författningen ett par gånger provisoriskt
t. o. m. den l Jan. 1899, och den ungerska riksdagen
lemnade sitt bifall dertill. Till tack derför och
för Bahffys försäkran om ungrarnas beredvillighet
att upprätthålla, ja ännu närmare tillknyta tull-
och handelsföreningen samt annan samhörighet med
Österrike gaf kejsaren sitt bifall till en lag om ma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
