Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Wallis, Ernst Berhnard Elias - 2. Wallis, Curt - Vallis Clausa, Lat. Se Vaucluse. 2. - Vallis gratiæ, Lat. (»nådens dal»), birgittinkloster. Se Nådendal. - Wallis-öarna, polynesisk ögrupp under franskt protektorat - * Vallkärra. 1,452 har. 839 innev. (1897). - * 1. Wallmark, P. A. - * 2. Wallmark, E. A. - * Wallot, P. - Vallrötning. Se Linberedning. - * Wallsend hade 11,257 innev. 1891. - * Vallsjö. 4,566 har. 1,614 innev. (1897). - * Vallstena. 2,749 har. 335 innev. (1897). - Wallwitzhafen. Se Dessau. Suppl. - * Vallåkra. Vallåkra stenkolsaktiebolag - * Vallö stift. - * Valparaiso. 1. Provinsen - * Valparaiso. 2. Hufvudstaden - * Walpole. 3. Spencer Horatio W. dog 1898. - * Walsall är sedan 1888 eget grefskap (30,3 qvkm.). - Valsung, sagohjelte. Se Völsungr. - * Waltham hade 18,707 innev. 1890. - * Walthamstown l. Walthamstow, hade 46,346 innev. 1891. - Walton le Dale, stad i Lancashire - Walton on the hill, stad i grefskapet Lancashire - * Valtorp. 1,157 har. 369 innev. (1897). - * Valujev, P. A., föddes 1814.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wallis-Valujev.
2260
filos, kandidatexamen. W. har redigerat Illustrerad
verldsJiistoria (ö bd. 1874-79; ny uppl. 1881-82),
utarbetad af 23 svenska författare, och deruti sjelf
skildrat ett stycke af gamla tidens historia (Mederna
och Perserna), större delen af Medeltidens (Öst-Rom,
Karolingerna, Frankrike. England, Tyskland, Spanien,
Italien, Nordmanna-tågen, första korståget, Kyrkan)
och en del af Nyare tidens (perioden 1814-48 och de
stora uppfinningarna 1789 - 1871). Han har vidare
utgifvit månadsskriften Historisk lektyr (1880- 81),
skisserna Napoleon III och hans omgifning (1882) och
en bearbetning af B. Liisbergs »Franska revolutionens
historia» (1898 o. f.) samt författat historiska
uppsatser i Nordisk Familjebok, tidskrifter,
kalendrar och tidningar. Sedan 1881 är han chef för
utrikesafdelningen i »Aftonbladet». 2. Wallis, Curt,
högskolelärare, bakteriolog, medicinsk skriftställare,
politiker, den föregåendes broder, f. i Stockholm
d. 9 Mars 1845, blef 1861 student i Upsala, aflade
der 1868 med. kandidat-och 1870 licentiatexamen,
disputerade 1873 i Lund för doktorsgraden med Om
Catanias klimat och erhöll der 1874 med. doktors
diplom samt iorordnades s. å. till docent i patologisk
anatomi vid Karolinska institutet, der han 1884
utnämndes till e. o. professor i samma ämne. W. blef
1870 ledamot af Svenska läkaresällskapet, var 1874-
80 dess sekreterare (med undantag af 1878-79, då
han åtnjöt tjenstledighet) och redigerade 1876 - 77
dess tidskrift, »Hygiea». Flan har i vetenskapligt
ändamål besökt en mängd utländska kur-och brunnsorter
(Rivieran, Sicilien, Egypten 1872 -73; Schweiz och
England, 1874; Rhentrakterna, Böhmen och Schlesien
1875), studerade 1882 patol. anatomi och bakteriologi
under Virchow och Koch i Berlin samt studerade 1887
i Nord-Amerikas förenta stater samskolans hygien
och andra medicinska förhållanden. 1891-99 var
han en af Stockholms stads representanter i Andra
kammaren, der han slöt sig till frihandlarna och
de längst avancerade liberalerna. Frukter af W:s
flitiga författareverksamhet äro, utom ofvan anförda
afhandling, bl. a. Liernurs diferenseringssystem och
frågan om städers renhållning (1877), Hygieniska
undersökningar ang. luften i Stockholms teatrar
och kaféer (1879), Samskolan. Amerikanska skol
förhållanden, särskildt med afseende pä sam.-skolan
och dess hygien (1888), Bakteriologi, dess historia
och undersökningsmetoder. Bakterierna i luft,
vatten och jord (s. å.), Hälsovårdsförhållanden vid
svenska folk- och småskolor (1895), Utarbetadt på
grundvalen af uppgifter, sorn samlats inom Sveriges
allm. folkskolelärare förening, samt en mängd
artiklar i »Nord. med. arkiv», »Virchows archiv»,
»Sv. läkaresällskapets nya handl.» (den der 1875
införda uppsatsen Rivierans kurorter belöntes 1874
af Sv. läkaresällsk. med Regneilska priset, 2,000
kr.), »Bibliotek för helsovård», »Nord. tidskr.»,
»Upsala läkareföreningsoförh.», »Hygiea»,
»Sv. läkaresällskapets förh.», »Årsberättelser
från Sabbatsbergs sjukhus» (sedan 1881 har
W. varit obducent vid nämnda sjukhus) samt Nordisk
Familjebok och dess Suppl, (der särskildt må påpekas
art. Bakteriologi}. I förening med F. W. Warfvinge
redigerade W. handboken »Sjukvård och hälsovård»
(2 bd, 1889).
Vallis Cla’usa, Lat. Se Vaucluse. 2.
Vallis grätiae, Lat. (»nådens dal»),
birgittin-kloster. Se Nådenda 1.
Wallis-öarna, polynesisk ögrupp under franskt
protektorat (sedan 1887), v. om Samoa-öarna, 96
qvkm., med omkr. 5,000 innev., består af en större
ö, U ve a (60 qvkm.), bergig, af vulkanisk natur,
med odling af bomull, kaffe, ananas m. m., samt ett
dussin smärre, af ett gemensamt korallref omgifna
öar. \V. upptäcktes 1767 af engelsmannen Wallis;
befolkningen omvändes till kristendomen (katolicismen)
efter 1837. Regeringen är en ärftlig monarki.
*Vallkärra. 1,452 har. 839 innev. (1897).
*1. Wallmark, P. Å., fick kansliråds titel 1816 och
invaldes 1817 i Yitt. hist. o. ant. akad.
*2. Wallmark, E. A., innehade Södra teatern
1871-73. Han utnämndes 1898 till ord. amanuens i
Riksarkivet och tog afsked 1899. Hans öfversättning
(på rimmad vers) af Plautus’ »Mo-stellaria»
(»Spöket») belönades 1898 med guldmedalj af Vet. och
Vitt. samhället i Göteborg.
*Wallot, P., f. 1841, utnämndes 1894, i sammanhang
med det nya riksdagshusets invigning, till
»ge-heime baurath» och kallades till professor
vid konstakademien och tekniska högskolan i
Dresden. Anmodad att yttra sig om uppförandet af
»riks-byggnaderna» på Helgeandsholmen,- afgaf han,
efter ett personligt besök i Stockholm i Sept. 1894,
ett afstyrkande utlåtande.
Vallrötning. Se Linberedning.
*Wallsend hade 11,257 innev. 1891.
*Vallsjö. 4,566 har. 1,614 innev. (1897).
*Vallstena. 2,749 har. 335 innev. (1897).
Wallwitzhafen. Se D ess a u. Suppl.
*Vallåkra. Vallåkra stenkolsaktiebolag, hvilket
ej sedan 1867 drifvit någon verksamhet i V.,
uppgick 1895 i Billesholms-Bjufs aktiebolag. -
Det enda företag, som nu har någon betydelse i
industrielt afseende i V-, är det 1896 bildade
Vallåkralerindustri-aktiebolag, hvilket började sin
verksamhet 1897 och årligen tillverkar 6,000 ton
klinker, hufvudsakligen för export på Tyskland.
*Vallö Stift. Slottet nedbrann natten till d. 20 Mars
1893, men uppbygges nu å nyo af professor H. Holm.
E. Ebg.
*Valparaiso. 1. Provinsen hade 230,990 innev. 1895. -
2. Hufvudstaden beräknas nu hafva omkr. 150,000 innev.
Walpole. - 3. Spencer Horatio W. dog 1898.
*Walsall är sedan 1888 eget grefskap (30;3 qvkm.).
Valsung, sagohjelte. Se V öl s un gr.
*Waltham hade 18,707 innev. 1890.
*Walthamstownl.Walthamstow[oåflthamsto], hade 46,346
innev. 1891.
Walton le Dale [>å’ltön Ii del], stad i
Lan-cashire, England, vid Ribbles och Danvents
förening, 3 km. s. ö. om Preston. 10,556
innev. (1891). Bomullsindustri. Grönsaksodling.
Walton ön the hill [oå’ltön], stad i grefskapet
Lancashire, England, straxt n. ö. om Liverpool. 40,304
innev. (1891).
*Valtorp. 1,157 har. 369 innev. (1897).
*Valujev, P. A., föddes 1814.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
