Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Warwick. 1. Grefskapet - Vas, komitat. Se Eisenburg (der komitatet oriktigt kallas Vasvár), äfven i Suppl. - * Vasa, stad - Vasa lactea, fysiol. Se Chylus. - Vasa murrhina, Lat. Se Murrhinska kärl. - * Vasa-orden. - Vasaratunturi. Se Dundret. Suppl. - * Vasari, G. - Vasatecknet. Se Vasa-orden. Suppl. - * Washington, stat - * Washington, stad - * Wasielewski, W. J. von - Vasili, Paul. Se Lamber. Suppl. - * Vask-Narva (Wache- l. Wasch-Narfwen) - Vassilachi, italiensk målare. Se Aliense. Suppl. - Vassilkov, stad i ryska guvern. Kiev - * Vassunda. 3,130 har. 713 innev. (1897). - * Vassända-Naglum, 10,933 har. 4,313 innev. (1897). - Vastovius, Joannes. Se Vitis aquilonia. - Vasvár, kommun, ej komitat. Se Eisenburg. Suppl. - * Waterford. 2. Staden hade endast 20,852 innev. 1891. - * Waterloo. 1. Badorten hade 17,225 innev. 1891. - Waterville, stad i nord-amerik. staten Maine - Watt l. voltampère - * Watt, R., dog d. 11 Juni 1894. - * Vatten. - * Wattenbach, W., dog i Frankfurt a. M. 1897. - Vattenglasmålning. Se Väggmålning. - Vattenhafre, bot. Se Zizania. - * Vattenkonst. - * Vattenkur. Jfr Kneipp, S. Suppl. - Vattenmajs. Se Victoria regia. - Vattenmott, zool. Se Dagsländor. - Vattennymfer. Se Najader. - Vattenris, bot. Se Zizania. - Vattenrötning. Se Linberedning. - Vattenskuta. Se Vattenbåt. - Wattmeter, instrument - Vattnens drottning, bot. Se Victoria regia. - Wattrelos, stad i franska depart. Nord - * Watts. 3. Georg Frederick föddes 1817. - * Vattuskräck. Om vattuskräcksvansinnet se vidare Bakteriologi. Suppl., sp. 528 ff. - * Vaucluse. 1. Depart. 236,313 innev. (1896). - * Vaupell. 2. Otto V. dog i Köpenhamn i April 1899. - * Wauters, E. C. - * Vautier, M. L. B., dog i Düsseldorf 1898. - * Vax. Om ceresin (ej cerasin) se vidare Ozokerit. - * Vaxholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Warwick–Vaxholm.
2266
*Warwick. 1. Grefskapet hade såsom förvaltningsområde,
d. v. s. med uteslutande af städerna Birmingham och
Coventry, som bilda egna »county boroughs», endast
307,193 innev. 1891.
Vas [vasj], komitat. Se Eisenburg (der komitatet
oriktigt kallas V as v år), äfven i Suppl.
*Vasa, stad, hade 12,838 innev. 1896. Bland offentliga
läroverk hafva tillkommit ett enskildt svenskt
fortbildningsläroverk för flickor och särskilda
privata flickskolor. Jfr H. E. Aspelin: »Wasa stads
historia» (1892-94).
*Vasa la’ctea, fysiol. Se Chylus.
*Vasa mu’rrrhina, Lat. Se Murrhinska kärl.
*Vasa-orden. 1895 inrättades en lägre grad af orden,
Yasa-tecknet.
Va’saratunturi. Se Dundret. Suppl.
*Vasari, G. Sp. 333, r. 13 nedifr., läs prittori.
Vasatecknet. Se Vasa-orde n. Suppl.
*Washington, stat, hade 1896 omkr. 415,000 innev. Af
1890 års folkmängd voro 11,181 indianer, 3,275
födda i Kina och 21,413 i Skandinavien (10,272
i Sverige). Guvernören, senaten (34 medlemmar)
och representanternas hus (78 medl.) väljas för 4
år. Hufvudstaden, Olympia, hade 4,700 innev. 1890.
*Washington, stad, har nu (1899) omkr. 280,000
innev. Bland undervisnings- och bildningsanstalter
må tilläggas baptisternas Columbian university,
Howard university (grundadt 1867 och öppet
för alla utan åtskillnad till färg eller kön),
det katolska universitetet samt det af Corcoran
(se denne. Suppl.) till staden testamenterade
Corcoran gallery of art. Många af de vid
gatukorsningarna bildade »circles» prydas af statyer,
bl. a. Washingtons (ryttarestaty), amiral Duponts,
general Winf. Scotts (ryttarestaty), amiral Farraguts,
general Mc Pher-sons (ryttarestaty), general Thomas’
(ryttarestaty), M. Luthers (reproduktion af Eietschels
staty i Worms), Benj. Franklins och general Greenes. I
Lincoln square står Balis emancipationsgrupp
(Lincoln med en befriad neger), bekostad uteslutande
af negrer. På Lafayette square stå Andrew Jacksons
bronsstaty och Lafayettemonumentet.
*Wasielewski, W. J. von, dog 1896. Bland hans senare
arbeten märkas Beethoven (1888) och Das violoncello
und seine geschichte (1889).
Vasili, Paul. Se Lamber. Suppl.
*Vask-Narva (Wache- 1. Wasch-Narfwen) var ett på
venstra stranden af Narova-ån vid dennas utflöde
ur Peipus liggande befåst slott, som redan vid
1600-talets slut, då Dahlberg förgäfves yrkade på
dess iståndsättande, var »fast ruinerat». På dess
plats ligger nu orten Perenez. L. W:son M.
Vassilachi, italiensk målare. Se A l i e n s e. Suppl.
Vassilkov, stad i ryska guvern. Kiev, vid en
biflod till Dnjepr. Omkr. 18,000 innev., deraf
1/3 judar. Tobaks-, ljus- och tvålfabriker. Staden
härstammar från 10:de årh.
*Vassunda. 3,130 har. 713 innev. (1897).
*Vassända-Naglum, 10,933 har. 4,313 innev. (1897).
Vastövius, Joannes. Se Vitis aquilonia.
Vasvår [vasjvar], kommun, ej komitat. Se
Eisenburg. Suppl.
*Waterford. 2. Staden hade endast 20,852 innev. 1891.
*Waterloo. 1. Badorten hade 17,225 innev. 1891.
Waterville [oå’törvill], stad i nord-amerik. staten
Maine, vid Ticonicfallen i floden Kennebec,
hvilka användas som drifkraft för fabrikerna
(iernvägs-verkstäder, bomullsfabriker m. fi.). 7,107
innev. (1890), Colby university (baptisternas),
med bibliotek, hvars fasad prydes med ett kolossalt
döende lejon, imitation af Thorvaldsens i Luzern,
och Liberale institute (universalisternas).
Watt 1. voltampére, Internationel enhet för det
elektriska arbetet per sekund eller arbetsefTek-ten,
är 107 gånger större än den absoluta enheten. Större
i praktiken brukliga enheter äro hekto w a t t och
kilowatt.
*Watt, K., dog d. 11 Juni 1894.
*Vatten. Sp. 367, r. 22, bör vara Af alla kända
fasta och flytande ämnen har vattnet det största
egentliga värmet.
*Wattenbach, W., dog i Frankfurt a. M. 1897.
Vattenglasmålning .Se Väggmålning.
Vattenhafre, bot. Se Zizania,
Vattenkonst. Sp. 379, r. 19 uppifr., står toppen läs tappar.
*Vattenkur. Jfr Kneipp, S. Suppl.
Vattenmajs. Se Victoria regia.
Vattenmott, zool. Se Dagsländor.
Vattennymfer. Se Najader.
Vattenris, bot. Se Zizania.
Vattenrötning. Se Linberedning.
Vattenskuta. Se Vattenbåt.
Wattmeter, instrument, afsedt att mäta den i en
viss ledning vid eller under en viss tid förbrukade
energien. Den energi, som i en ledning utvecklas, är
produkten af den samtidigt existerande strömstyrkan
och spänningen mellan ledningens ändpunkter. Är
spänningen konstant, kan för energiens uppmätning en
elektricitetsmätare (se d. o.) användas, hvaremot,
om spänningen varierar, såsom vid vexelströmmar,
särskilda instrument måste användas. Biand dylika
må nämnas: Siemens’ watt-meter, som är grundad på
elektrodynamometer-principen (se Elektrodynamometer),
samt Thomsens wattmeter, som grundar sig på den
rotationshastighet en på särskildt sätt konstruerad
elektrisk motor eger, äfvensom Arons wattmeter,
som grundar sig på den svängningstid, som en med en
strömförande trådspiral försedd pendel får under
inflytande af en annan fast trådspiral, hvilken
genomgås af hufvudströmmen. J. G. H.
Vattnens drottning, bot. Se Victoria regia.
Wattrelos [vatterlå’], stad i franska depart. Nord,
östlig förstad till Koubaix. 10,700
innev. (1896). Petroleumrafänaderi,
väfverier. Stenkolsgrufvor.
*Watts. 3. Georg Frederick föddes 1817.
*Vattuskräck. Om vattuskräckvansinnet se vidare
Bakteriologi. Suppl., sp. 523 ff.
*Vaucluse. 1. Depart. 236,313 innev. (1896).
*Vaupell. - 2. Otto V. dog i Köpenhamn i April 1899.
*Wauters, E. C. - Hans broder Alphonso Jules W. dog 1898.
*Vautier, M. L. B., dog i Dtlsseldorf 1898.
*Vax. Om ceresin (ej cerasin) se vidare Ozokerit.
*Vaxholm, med ett område af 190 har, hade 1,593
innev. 1897 (det var 1,538 år 1891). Taxeringsvärdet
uppgick 1897 till 1,857,900 kr. Sta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
