- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
2345-2346

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Östergötlands län. - * Österhaninge. - Öster-Nerikes domsaga - * Österplana. - * Öster-Rekarne härad. - * Öster-Rekarne kontrakt. - * Österrike. 1. Nedre Ö. - * Österrike. 2. Öfre Ö. - Österrikiska Lloyd. Se Lloyd. Suppl. - * Österrikisk-ungerska monarkien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

qvkm., hvaraf 9,970 land och 1,078 vatten,
hvarjämte blott en obetydlig församlingsdel ligger
utom länet. Folkmängden vid 1897 års slut utgjorde
274,818 pers. (132,601 mankön, 142,217 qvinkön),
af hvilka 214,331 å landsbygden och 60,487 i
städerna. Folkökningen under de sista fem åren
har varit blott 3 proc. I den administrativa
indelningen inträder vid 1900 års början den
ändring, att samtliga fögderier omfatta samma härad
som domsagorna och blifva sålunda: 1) Kinda.och Ydre
härads fögderi, 4 länsmansdistrikt; 2) Vifolka,
Valkebo och Gullbergs h:ds fögd., 3 distr.; 3) Åkerbo,
Bankekinds och Hanekinds h:ds fögd., 3 distr.; 4)
Hammarkinds och Skärkinds h:ds fögd., 4 distr.; 5)
Finspånga läns h:ds fögd., 3 distr.; 6) Björkekinds,
Östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings h:ds fögd.,
5 distr.; 7) Lysings och Göstrings h:ds fögd.,
2 distr.; 8) Aska, Dals och Bobergs h:ds fögd.,
4 distr. Provinsialläkaredistriktens antal är
6. I Vadstena finnas både hospital och asyl för
sinnessjuke. – Till riksdagens Andra kammare
välja länets städer jämte Grenna 4 ledamöter. –
Jernmalmsbrytningen och jernhandteringen lemnade
1897 ungefär samma resultat som 1892; dessutom
erhöllos 330 kg. silfverprecipitat, 196,3
t. raffinadkoppar och 700 kg. koboltoxid vid
Åtvidabergs kopparverk. Arbetarnas antal var 30
i jern- och 108 i koppargrufvorna, 1,067 i jern-
och 70 i kopparverken. Vid länets 642 fabriker, med
14,335 arbetare, uppgafs tillverkningsvärdet 1896
vara 49,74 mill. kr., hvaraf nära 23 mill. kommo på
textilfabrikerna. S. å. funnos 2,315 handtverkare,
med 2,442 arbetare och en uppskattad inkomst af
handtverksdriften af 936,000 kr., 1897 voro de
handlande 1,179, med 1,355 betjente och en till 2
mill. kr. uppskattad inkomst af rörelsen. De enskilda
jernvägarna hade vid 1897 års slut en längd af
245,3 km., hvarjämte koncession beviljats för en
74 km. lång linie (inom länet) från Linköping till
Kisa och Vimmerby. Taxeringsvärdet 1898 var för
jordbruksfastighet 155,000,260 kr. å landsbygden
och 1,472,000 kr. i städerna samt för annan
fastighet 27,007,950 kr. å den förra och och
73,992,100 kr. i de senare, hvartill kommer värdet
af bevillningsfria fastigheter, 17,257,100 kr. å
landsbygden och 10,289,800 kr. i städerna. Inhemska
aktiebolag hade 1895 fastigheter taxerade till 27,3
mill. kr.


*Österhaninge. 15,725 har. 1,883 innev. (1897).


Öster-Nerikes domsaga, i Örebro län, omfattar
fyra härad, Örebro, Glanshammars, Askers och
Sköllersta. 1,924 qvkm. 43,923 innev. (1897).


*Österplana. 2,052 har. 1,271 innev. (1897).


*Öster-Rekarne härad. 71,416 har. 16,484
innev. (1897).


*Öster-Rekarne kontrakt. 66,361 har. 13,504
innev. (1897).


*Österrike. 1. Nedre Ö. är nu indeladt i 19
landtkretsar. Till riksrådets deputeradekammare
sänder Kronlandet nu 46 representanter: 8 för de
stora jordegarna, 17 för städerna, 2 för handels-
och industrikammaren i Wien, 10 för landskommunerna
och 9 utsedda genom allmänna val. Jernvägarna hafva
en längd af 1,677 km., deraf
294,4 km. lokalbanor. – 2. Öfre Ö. sänder enligt
den nya vallagen 1896 20 representanter till
riksrådets deputeradekammare: 3 för de stora
jordegarna, 6 för städerna, 1 för handels- och
industrikammaren i Linz, 7 för landskommunerna och
3 utsedda genom allmänna val (valda genom allmän
rösträtt). Jernvägarna hafva en längd af 861 km.,
deraf 254 km. lokalbanor.


Österrikiska Lloyd. Se Lloyd. Suppl.


*Österrikisk-ungerska monarkien beräknades 1896 hafva
43,800,213 innev., deraf 35,249,701 i Österrike och
18,550,512 i Ungern, hvartill kommer Bosniens och
Herzegovinas folkmängd, 1,591,036 pers. (1895).

Befolkningsförhållanden. Den vigtigaste punkten i den
politiska striden mellan nationaliteterna i Ö. är
språkfrågan. Art. XIX i statsgrundlagen af d. 21
Dec. 1867 om statsborgarnas allmänna rättigheter
garanterar de enskilda folkstammarna okränkbar rätt
att värna sin nationalitet och sitt språk och erkänner
alla »landesübliche» språk lika berättigade i skola,
ämbetsverk och i det offentliga lifvet. På hvilken
sida rätten befinner sig i striden om denna artikel
visar den juridiska tolkningen. Det »landesübliche»
språket är ej detsamma som »landsspråket»; det
senare är hvarje i ett helt land taladt språk,
det förra är det i ett visst distrikt brukliga
språket. I Nedre Österrike t. ex. är tyska ensamt
landsspråk, men i enstaka kommuner är tsjechiska
»landesüblich». I Böhmen och Mähren äro tyska och
tsjechiska landsspråk, men i båda landen finnas jämte
områden, der båda språken äfven äro »landesübliche»,
också sådana, der detta kan sägas om endast det ena
af dessa språk. Genom art. XIX i statsgrundlagen
lofvar staten att värna alla landsspråk i familj,
privatumgänge och privatundervisning, men ett
likaberättigande i det offentliga lifvet tillerkännes
endast de »landesübliche» språken. Det kan väl, om
lagarna det medgifva, genom tjensteskrifvelse åläggas
ämbetsmännen att mottaga inlagor äfven på ett annat
landsspråk än på det i ifrågavarande område talade,
men någon rättighet dertill ega ej statsborgarna.

Handel och kommunikationer. Oberäknadt ädla metaller
hade införseln till hela tullområdet 1897 ett värde
af 755,26 mill. fl. och utförseln af 766,24 mill.,
deraf resp. 270,4 och 399 mill. fl. från och till
tyska tullområdet. I monarkiens alla hamnar inlöpte
s. å. 100,873 fartyg, om 11,77 mill. tons,, deraf
under österrikisk flagg 84,870 fartyg, om 10,5
mill. tons. Ensamt i Trieste inlöpte 8,847 fartyg,
om 1,78 mill. tons. Handelsflottan räknade 12,447
fartyg, om 270,250 tons, deraf 233 ångfartyg,
om 170,746 tons. Jernvägarna hade vid 1898 års
början en längd af 17,066 i österrikiska och 15,857
i ungerska rikshälften. I Bosnien-Herzegovina
funnos 775 km. Statens telegraflinier hade 1896
en längd af 53,974 km. (32,672 km. i österrik,
rikshälften); Antalet byråer var 7,103 (4,385
i österrik. rikshälften). Bosnien-Herzegovina
hade 2,458 km. linier och 118 byråer. 1896 skildes
förvaltningen af jernvägarna i österrik. rikshälften
från handelsministeriet, och ett sjelfständigt
jernvägsministerium bildades; deremot lyder
förvaltningen af industri- och sjöfartsärenden
äfvensom post, telegraf och telefon fortfarande under
handelsministeriet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/1185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free