Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 493-494 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Autonaut - Autonom - Autonoma rörelser. Se Nutation och Rörelsefenomen - Autonomi - Autonomisk. Se Autonom - Autonomist - Autonomy-club. Se Anarkism - Autoplastik - Autopsi - Autor - Autorisation - Autorisera - Autoritativ. Se Auktoritativ - Autoritet - Autos - Autos efa - Autoskop. Se Autoskopi - Autoskopi - Autosuggestion - Autosynkron motor - Autoteism - Autoterapi - Autotomi - Autotrofa växter - Autotyp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

båten, sätter denna i en rörelse, hvars riktning beror
på vågornas riktning. Se fig.



Autonom l. Autonomisk (jfr Autonomi),
som själf stiftar sin lag; själfständig.

Autonoma rörelser, bot. Se Nutation och
Rörelsefenomen (hos växterna).

Autonomi (af grek. autos, själf, och nomos, lag),
själfbestämmelse. – 1. Filos. Egenskapen att själf
stifta sin egen lag; motsats: heteronomi. Kant
betecknar sedligheten såsom viljans autonomi.
S–e.

2. Polit. Rättigheten för ett områdes befolkning att
själf bestämma eller stifta vissa af de lagar, under
hvilka den lefver – således en högre grad än rätten
att själf handhafva och förvalta lokalt statliga
angelägenheter i enlighet med gifna allmänna normer (se
Själfstyrelse). De schweiziska kantonerna äro,
liksom den nordamerikanska unionens och Tyska
rikets särskilda stater eller Turkiets lydländer,
autonoma i hvad som rör hvarderas egna inre
förhållanden, men i det yttre uppgår deras själfständighet
i den gemensamma högre, suveräna enhetens politiska
representationsrätt.

3. Jur. Personers, särskildt s. k. bildade
rättssubjekts, förmåga att genom sina i behörig ordning
afgifna viljeförklaringar fastställa rättsregler för egen
verksamhet eller vissa förhållanden, hvilka lagen
alls icke eller blott genom dispositiva rättssatser
ordnat.
J. H. (Rld.)

Autonomisk. Se Autonom.

Autonomist (jfr Autonomi), person, som
fordrar själfstyrelse. – Autonomister, ett i
Elsass-Lothringen 1873 bildadt politiskt parti, som
i motsats mot protestpartiet erkände landets
införlifvande med Tyskland såsom ett faktum, men gjorde
kraf på en för rikslandet särskildt stiftad
författning, med särskild landsstyrelse och landtdag. Se
Elsass-Lothringen.

Autonomy-club [åtå’n*mi kla’b], eng. Se
Anarkism, sp. 909.

Autoplastik (af grek. autos, själf, och plastike,
näml. tekne, bildande konst), konsten att ersätta en
förlorad kroppsdel genom en annan, tagen från den
sjukes egen kropp. Se Transplantation.

Autopsi (af grek. autos, själf, och ops, öga), med
egna ögon gjord iakttagelse af en sak, af ett
förhållande, i motsats till kunskap genom andras
utsago; med., likbesiktning, obduktion; inom mystiken:
skådandet af det gudomliga.

Autor (lat), författare. Se Auktor.

Autorisation, dets. som auktorisation.

Autorisera, dets. som auktorisera (se d. o.).

Autoritativ. Se Auktoritativ.

Autoritet, dets. som auktoritet (se d. o.).

Autos (sp.), plur. af auto (se d. o.).

Autos efa (grek.), "han själf (Pythagoras) har
sagt det", en formel, hvilken pythagoreerna ofta
nyttjade såsom ett sista och säkert stöd för ett
påstående. Uttrycket begagnas stundom ironiskt.

Autoskop. Se Autoskopi.

Autoskopi (af grek. autos, själf, och skopein,
se), detsamma som autopsi (se d. o.); det slag af
deuteroskopi, som består däri att man som
"dubbelgångare" ser sin egen företeelse utom sig;
undersökning af struphufvudet medels en elektrisk glödlampa,
det af tysken Kirstein uppfunna s. k. autoskopet.

Autosuggestion (af grek. autos, själf),
själfsuggestion. Se Suggestion.

Autosynkron motor (af grek. autos, själf, och
synkronos, liktidig), en af ingenjör E. Danielsson
konstruerad motor, som består af en asynkron motor,
hvars roterande del kan magnetiseras med likriktad
ström, så att synkronism kan uppnås. Den möjliggör
kompensering af fasförskjutningen i
växelströmsmotornät, i likhet med en vanlig synkronmotor, men
har fördelen att kunna igångsättas som en vanlig
asynkron motor.
A. E–m.

Autoteism (af grek. autos, själf, och theos,
gud), själfförgudning.

Autoterapi (af grek. autos, själf, och therapeia,
läkedom), hälsans återvinnande på grund af naturens
egen kraft.

Autotomi (af grek. autos, själf, och temnein,
skära), zool., själfamputation, själfstympning. Hos
vissa djur förekommer en förmåga att själfva beröfva
sig en kroppsdel. I de flesta fall företager djuret
denna själfstympning för att undkomma en fiende, som
gripit detsamma. För att rädda lifvet offrar det då
den fasthållna kroppsdelen, t. ex. en fot, genom att
afbryta densamma. Så är förhållandet med de i detta
afseende noggrant undersökta högre kräftdjuren. Hos
dessa finnes å hvarje ben ett ställe, som utmärker
sig genom saknad af kalksubstans i huden. När
ett ben gripes i spetsen och fasthålles, lossnar det
därför å sagda punkt genom en häftig
sammandragning af muskulaturen och skiljes från kroppen.
Gifvetvis föreligger här en reflexrörelse. Efter skedd
autotomi utväxer inom kort från benets oskadade
del en ny fot (se Regeneration). Liknande
fall af själfstympning äro iakttagna hos flera spindlar
och insekter. Hos de senare har man dessutom
iakttagit huru de, då de vid en hudömsning af någon
orsak ej på annat sätt kunna befria sig från det
gamla kroppshöljet, lyckas undslippa detsamma
genom att offra ett eller flera ben, som de medelst
autotomi skilja från kroppen, hvarigenom dennas
omfång minskas. För öfrigt förekommer autotomi
äfven hos urdjur, tagghudingar, ringmaskar, blötdjur
samt hos några ryggradsdjur. Bekant är den lätthet,
med hvilken en ödla, som gripits i svansen, förmår
att befria sig genom att offra en del af denna
kroppsdel. Äfven här eger brottet rum å en bestämd,
oförbenad punkt, som finnes i hvarje svanskota, och
framkallas genom kraftiga sammandragningar af
muskulaturen.
L–e.

Autotrofa växter (af grek. autos, själf, och trofe,
föda) l. Prototrofa växter (af grek. protos,
den förste), bot., sådana växter, som kunna bilda
organisk substans af rent oorganiskt material, t. ex.
kolhydrater af kolsyra och vatten. Motsatsen härtill
är heterotrofa växter, som alltid måste
lefva af ämnen, som de förra bildat. Förut ansågos
endast de klorofyllförande växterna vara
autotrofa; man känner emellertid nu äfven vissa
bakterier, som kunna lefva uteslutande af oorganiska
ämnen.
G. L–m.

Autotyp (af grek. autos, själf, och typos,
aftryck), "själftryck", i faksimile utgifven upplaga
af äldre tryck. Jfr Autotypi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>