- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1195-1196

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jakobiter - Jakobiter 2. Anhängarna af den Stuartska dynastien - Jakobs bref - Jakobsbrunnen - Jakobsdal. Se Ulriksdal - Jakobselven, Norsk älf, gräns mot Ryssland - Jakobs församling i Stockholm - Jakobshavn (Jakobshamn), dansk koloni i Grönland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1195

Jakobs bref-Jakobshavn

1196

(I, 1909) och där anförd litteratur. Den
jako-bitiska rörelsen gaf i Skottland upphof
till några af de vackraste alstren af nationell
balladdiktning. Ett par samlingar sådana
sånger utgåfvos 1829 och 1861 (af Ch. Mackay).
J. Th. W.

Jakobs bref, det första af de s. k. katolska,
d. v. s. allmänna, brefven i N. T., är skrifvet
till "de tolf stammarna i förskingringen",
d. v. s. till de utom Palestina spridde
judekristne. Författaren kallar sig "Jakob,
Guds och Herrens, Jesu Kristi, tjänare" och har
allmänt antagits vara "Herrens broder", Jakob
den rättfärdige, församlingsföreståndaren i
Jerusalem. Brefvet utmärkes för strängt etisk
och förmanande hållning. Evangelium kallas
för "frihetens fullkomliga lag", och med
skärpa utvecklas den tanken, att "tron utan
gärningar är död". Brefvet omtalas af den
gamle kyrkohistorikern Eusebios höra till de
s. k. "antilegomena", d. v. s. de nytestamentliga
skrifter, hvilkas äkthet under den äldre tiden
ansågs tvifvelaktig. Luther delade denna åsikt
på grund af brefvets skarpa betonande af de
goda gärningarnas betydelse för en människas
rättfärdiggörelse. Till en del har den gamla
kyrkans och Luthers mening om brefvet medverkat
till F. Spittas uppfattning, att detta icke är
en ny testamentlig, utan en judisk skrift,
som tidigt vann ett visst anseende i den kristna
församlingen (se F. Spitta, "Zur geschichte und
litteratur des urchristenthums", bd 2, 1896).
J. P.

Jakobsbrunnen är bekant genom Jesu där
förda samtal med den samaritiska kvinnan,
hvarom berättas i Joh. 4. Brunnen skall
enl. Joh. 4: 6 ha byggts af patriarken Jakob,
hvarom G. T. emellertid ej har något att
förtälja. Brunnen, som ännu i dag har sitt gamla
namn (arab. Bīr Jaʿḳūb), ligger vid nordöstra
foten af berget Gerissim. Den har ännu ett
djup af 23 m., men var ursprungligen säkert
betydligt djupare. Dess vatten härleder sig
icke från någon källåder eller från det genom
berget nedsipprande regnvattnet, utan från
grundvatten, som från alla sidor strömmar in i
dess schakt. Staden Sykar, hvarifrån kvinnan kom
(v. 5), har troligen bevarats i den nuv. byn
ʿAskar.
E. S-e.

Jakobsdal. Se Ulriksdal.

Jakobselven (lapp. Vuorjem), en 28 km. lång älf,
som bildar den nordligaste delen af Norges gräns
mot Ryssland.

Jakobs församling (Sankt J:s församling)
i Stockholm omfattar – sedan J:s och Johannes’
församling 1 maj 1907 delats i två församlingar,
Jakobs och Johannes’ – den sydöstra delen af
Norrmalm jämte Blasieholmen. Den förr till
J. hörande delen af Helgeandsholmen lades
1906 till Storkyrkoförsamlingen. J. utgör ett
regalt pastorat och räknade vid 1908 års slut
8,331 inv. Inom församlingens område ligger
Blasieholmskyrkan (se d. o.). – Jakobs gamla
kyrka antages ha blifvit byggd i början af
1300-talet och omnämnes 1343. Emedan den ansågs
tjäna till skydd för en belägrande fiende, lät
konung Gustaf I 1527 nedrifva densamma. Johan III
gaf 1580 och 1588 befallning om anläggandet af en
ny kyrka. Arbetet började på konungens bekostnad,
men afstannade vid hans död och återupptogs
först 1634 samt fullbordades 1643, då kyrkan 26
nov. invigdes till allmän gudstjänst. Tornet,
som var försedt med hög spira, afbrann genom
åskeld 15 maj 1723; det nuv. tornet blef
färdigt 1735 (se fig. 1). Kyrkans södra portal
(se fig. 2), gifven 1644 af riksrådet H. Fleming
och hans

illustration placeholder
Fig. 1. Jakobs kyrka i nutiden (från söder).


hustru Sigrid Kurzel, är en af de rikast
dekorerade kyrkoportalerna i Sverige. – Kyrkans
inre

illustration placeholder
Fig. 2. Jakobs kyrkas södra portal.


undergick 1893 en omfattande restaurering. – Jfr
F. L. Wittingh, "St. Jacobs minne" (1771), och
J. J. Hedrén, "Kort berättelse om S:t Jacobs
kyrka" (1816).

Jakobshavn (Jakobshamn), dansk koloni
i norra Grönland, vid Diskobukten, 69° 13’
n. br. 565 inv. (1901). J. grundlades 1741 och
är en af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbl/0648.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free