Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska / 59-60 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krook, Axel Johan Erik, publicist, författare - Kroonstad - Kropad - Kropatschek, Alfred, ritter von K. - Kropotkin, Petr Aleksejevitj - Kropp. 1. Mat., 2. Bot. - Kropp, socken - Kroppa, socken - Kroppdufvan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

K. verksam på en hel del andra områden, deltog
1866 i stiftandet af Göteborgs arbetarförening och
var dess förste ordf. under tio år, grundade 1871
Göteborgs folkbank, hvars direktör han var till 1882,
medverkade säsongen 1874-75 som estetisk direktör i
ledningen af Göteborgs Stora teater och var en följd
af år medlem af Göteborgs stadsfullmäktige. Dessutom
författade han i "Svenska familj-journalen" och i
kalendern "Svea" historiska bilder och dödsrunor,
skref enstaka dramatiska arbeten och noveller,
hvaribland i anslutning till Viktor Rydberg den
nyrationalistiska tendensnovellen Tro och otro (1864),
samt äfven ett par biografier öfver Sokrates och
Paulus under gemensamhetstiteln Fritänkare (1867);
han var äfven flitig öfversättare, bl. a. af Fritz
Reuters arbeten. Denna mångskiftande verksamhet var
icke utan ett visst drag af ytlighet och led äfven
af andra brister, men säkert är, att den svenska
pressen haft få personer, som kunnat täfla med K. i
mångsidighet, vaket intresse eller arbetsifver.
K. W-g.

Kroonstad [krån-], stad i Oranjeflodskolonien,
vid Vaals biflod Vaalsche, 1,368 m. ö. h. 7,193
inv. (1904). 26 km. n. om K. ligger
Lace-diamond-mine. Sedan Bloemfontein 13 mars
1900 besatts af lord Roberts, var K. till 11 maj
republikens hufvudstad; dagen därefter intågade lord
Roberts.
Wbg.

Kropad (fr. croupade), ridk., ett s. k. skolsprång,
hvarvid hästen, efter att först ha lyft sig på
bakbenen såsom till pesad (se d. o.), kastar sig
upp från marken och, medan han sväfvar i luften,
drar benen under buken på sig, hvarvid bakhofsulorna
skola vändas nedåt (se fig. 1). Vid ballotad,
som är ett liknande skolsprång, håller hästen
däremot de under språnget upplyfta bakbenen
så, att hofvarna vändas bakåt (se fig. 2).
B. C-m.


[Fig. 1. Fig. 2.]

Kropatschek, Alfred, ritter von K., österrikisk
militär och militärtekniker, f. 1838, blef
officer vid artilleriet och kom 1866 som kapten
in i teknisk-administrativa artillerikommittén,
där han slog sig på handeldvapen och konstruerade
repetergevär med framstocksmagasin, hvaraf
ett 1878 antogs för franska marinen och
ett 1886 i Portugal (se Handeldvapen). 1907
erhöll K., med grad af "feldzeugmeister",
afsked från befattningen som generalinspektör
för österrikisk-ungerska artilleriet. K. är
sedan 1897 led. af svenska Krigs-vet. akad.
C. O. N. G. af Wdt.

Kropotkin [krapå’tkin], Petr Aleksejevitj, furst,
rysk lärd, författare, f. 1842 i Moskva, var 1862-67
officer vid ett kosackregemente i Amurlandet och
Mandschuriet, hvilka länder han skildrat i "Russkij
vjestnik", studerade sedan matematik
och naturvetenskaper vid Petersburgs universitet
och blef sekreterare i kejs. geografiska
sällskapet. 1871 undersökte han de glaciala
aflagringarna i Finland och Sverige (afh. därom
1876), utarbetade en studie om östra Sibiriens
bergssystem och redigerade afdelningen om Ryssland
i E. Reclus’ "Géographie universelle". Anslutande
sig till den socialrevolutionära rörelsen,
började han göra propaganda därför under namnet
Borodin, fängslades 1874, men lyckades 1876 fly
ur Peter-Paulfästningen. 1877 bosatte han sig i
Genève, där han 1879 utgaf det anarkistiska bladet "La
révolte". 1881 utvisades han ur Schweiz, dömdes 1883 i
Lyon till 5 års fängelse för uppvigling, men benådades
1886 och flyttade till London, där han fortfarande
vistas. Mest bekant är K:s utmärkta själfbiografi
Memoirs of a revolutionist (1889; "En anarkists
minnen", 1901, fl. uppl., senast 1907), som på
samma gång är en storartad rysk kulturbild och lämnar
värdefulla bidrag till den europeiska arbetarrörelsens
historia i senare delen af 1800-talet. Hans viktigaste
social-ekonomiska skrifter, hvari han utvecklar
sina anarkistiska teorier, äro Fields, factories and
workshops (1901), Mutual aid (1902; "Inbördes hjälp",
1903) och A la recherche du pain (1892; "Eröfringen af
brödet", 1908). Dessutom har han författat In russian
and french prisons (1887) och Paroles d’un révolté
(1885), de senare delvis återgifna i "Fria ord om
Ryssland i revolutionen af Tolstoj, Kropotkin och
V. Tscherkesoff" (1905). Sina föreläsningar om rysk
litteratur vid Lowell institute i Boston 1901 utgaf
han i bokform 1905: Ideals and realities in russian
literature och Russian literature (1906; "Den ryska
litteraturens historia", s. å.). Jfr Laurentius,
"Krapotkins morallehre und deren beziehungen zu
Nietzsche" (1896).
A-d J.

Kropp. 1. Mat., i allmänhet hvarje fullt begränsad
solid figur. En kropp har således tre dimensioner:
längd, höjd och bredd. – Med de fem reguljära
kropparna förstår man de fem regelbundna mångplaningarna
(tetraedern, hexaedern, oktaedern, dodekaedern, ikosaedern).
– 2. Bot., namn på Epilobium angustifolium.

Kropp, socken i Malmöhus län, Luggude härad. 3,844
har. 1,214 inv. (1909). K. bildar med Mörarp ett
alternerande regalt och till egaren af Rosendal
patronellt pastorat i Lunds stift, Luggude kontrakt.

Kroppa, socken i Värmlands län, Färnebo härad. 25,185
har. 3,830 inv. (1909). K. bildar med Lungsund ett
konsist. pastorat i Karlstads stift, Nyeds kontrakt.

Kroppdufvan, Columba gutturosa, zool., utgör en
särskild ras af tamdufvan och igenkännes på den stora
uttänjbarheten af halshuden, som kan uppblåsas till
en betydande storlek. Denna egendomlighet står i
förbindelse med könsdriften. Hos icke fullständigt
utvecklade individer är denna förmåga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>