Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kroppsvärme - Kroppås, Kroppåstak. Se Tak. - Krosno - Krossen - Krossgrus, geol. Se Glaciärer, sp. 1246. - Krossmina, befästningsk. Se Minkrig. - Krossocker. Se Socker. - Krosstensgrus, geol. Se Glaciärer, sp. 1246. - Krosstenslera, geol. Se Glaciärer, sp. 1246. - Krossverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid den vanliga alkoholjäsningen. Jfr Ämnesomsättning.
J. E. J-n.
Kroppås, Kroppåstak. Se Tak.
Krosno, stad i Galizien, vid
Wislok. 4,410 inv. (1900). Realskola,
lärarseminarium, väfskola. Väfnadsindustri.
J. F. N.
Krossen, kretsstad i preussiska reg.-omr. Frankfurt
(Brandenburg), vid Bobers förening med Oder. 7,445
inv. (1905). Realprogymnasium, trädgårdsskola,
mejeriskola samt uppfostringsanstalt för föräldralösa
flickor (Marienstift); trädgårds- och vinodling
samt tillverkning af mässingsvaror och kopparrör
m. m. K. var fordom hufvudort i ett nederschlesiskt
furstendöme, som 1538 kom till Brandenburg. Det
besattes 1631 af svenskarna, men återlämnades redan
i sept. s. å. till kurfursten. Banér bemäktigade sig
K. 5 juni 1634, och i aug. 1642 passerade Torstenson
Oder vid K.
J. F. N. L. W:son M.
Krossgrus, geol. Se Glaciärer, sp. 1246.
Krossmina, befästningsk. Se Minkrig.
Krossocker. Se Socker.
Krosstensgrus, geol. Se Glaciärer, sp. 1246.
Krosstenslera, geol. Se Glaciärer, sp. 1246.
Krossverk, tekn., apparat för sönderkrossning af
råämnen och olika produkter till större eller mindre
stycken. Särskildt för nedkrossning af malmer till
storlekar, som äro lämpliga för de olika metallurgiska
processerna, fordras kraftiga apparater.
[Fig. 1. Blakes tuggare.]
För krossning af större och hårdare stycken användes
hufvudsakligast följande två maskiner: Blakes tuggare
(konstruerad 1858 af amerikanen Blake), användes med
fördel för krossning af alla slags hårdare material,
såsom malmer, olika mineral, makadam m. m. Den består
(se fig. 1) af ett starkt stativ (1) af järn eller stål, inom
hvilket finnes en i en axel upphängd rörlig "käft" (6),
som med tillhjälp af ett kraftigt knähäftyg kan
röras fram och tillbaka mot insidan af stativets
ena gafvel. Både den rörliga käften och den del
af stativet, mot hvilken den rör sig, äro beklädda
med räfflade plattor (12 och 13) af kokillhärdadt
gjutjärn eller hårdt stål, och mellan den rörliga
och den af stativet bildade, fasta käften uppstår ett
gap, i hvilket godset nedmatas. Genom den ena käftens
rörelse sönderklämmas de nedmatade styckena och sjunka
allt djupare ned i det kilformiga gapet, som
de lämna vid dess nedre kant. Knähäftyget för käftens
rörelse består af en vefstake (9), som får en upp-
och nedgående rörelse genom en med svänghjul försedd
excenteraxel (A). Mot vefstakens nedre ända hvila
två s. k. "brytbrickor" (14), hvilka med sina andra
ändar stödja, den ena mot stativet, den andra mot
den rörliga käften. Då käftarna äro längst isär,
bilda dessa brytbrickor trubbig vinkel mot hvarandra,
men när vefstaken sedan rör sig uppåt, komma de till
sist att ligga nästan i rät linje, hvarigenom deras
ändar pressas utåt och den rörliga käften ger vika
samt rör sig framåt, sönderklämmande det i gapet
liggande godset. Vid vefstakens nedgående drages
käften tillbaka och hålles tryckt mot brytbrickorna
medelst en dragstång (B) och en fjäder (F). Blakes
tuggare utföras i en mängd olika storlekar, och
de större af dem kunna krossa ned från 1/2 à 3/4
m. stycken (ännu större ha byggts, men undantagsvis)
till 50 à 60 mm.
[Fig. 2. Gates Kross (i genomskärning).]
Gates kross (fig. 2; konstruerad af amerikanen Gate)
har liksom tuggaren en rörlig käft, som arbetar mot
en fast, men käftarna ha här cirkelrund sektion, och den
rörliga delen bildar en kon (A), som rör sig inuti ett
trattformigt rum, bildadt af maskinens stativ. Konen
utföres af kokillhärdadt gjutjärn eller stål, och den
trattformiga delens väggar äro klädda med plattor (B) af
samma material, släta eller rafflade, och mellan båda delarna
bildas ett cirkelformigt, nedåt afsmalnande rum, inom
hvilket krossningen försiggår. Den rörliga konen är
fäst på en vertikal spindel (C), upptill stödd af ett
fast lager och nedtill excentriskt förbunden med ett
koniskt kugghjul (D), hvilket kringvrides medelst en
drifaxel (E) och ett kuggdref. Spindeln roterar ej
med kugghjulet, utan dess nedre ända beskrifver
blott en cirkel, motsvarande excentriciteten
vid hjulets centrum. Genom denna rörelse kommer
hvarje punkt på konens yta att ömsom närmas till
och ömsom aflägsnas från en motsvarande punkt på den
trattformiga delen. Härigenom åstadkommes, analogt med
förhållandet vid Blakes tuggare, en sönderklämning
af det inmatade godset, hvilket tillföres apparaten
upptill genom en trattformig öfverdel (F). Den
färdigkrossade produkten af går genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
