Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kryohydrat - Kryohydratisk temperatur. Se Kryohydrat. - Kryokonit - Kryolit - Kryometer - Kryoskopi - Kryostaz - Krypblomma. Se Krabba. - Krypböna. Se Phaseolus. - Krypfloka - Kryphven - Krypljung - Krypsis - Krypskytte - Krypsuga. Se Käringruka. - Krypta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kryohydratisk temperatur-Krypta
mut + 32 proc. bly + 16 proc. tenn: smältpunkt 96°.
H. L-én.
Kryohydratisk temperatur. Se Kryohydrat.
Kryokonit A. E. Nordenskiöld (grek. kry’os, köld,
och konis, stoft), på Grönlands snöfält funnet stoft,
ej homogent mineral, utan en blandning af flera.
A. Hng.
Kryolit Abildgaard 1799 (af grek. kry’os, köld,
och li’thos, sten), miner., består af fluornatrium
och fluoraluminium enligt formeln 6Na Fl . Al2 Fl6
samt innehåller således 54,2 fluor, 13,0 aluminium
och 32,8 natrium. Kryoliten är sällan kristalliserad
och då i former, som mycket närma sig den reguljära
kuben, ehuru de i själfva verket tillhöra det
triklina systemet. Den har en tydlig genomgång samt
andra, mindre tydliga. Den är till färgen hvit,
stundom med dragning åt grått, gult eller rödt,
har glasglans och är genomlysande. Hårdhet = 2,5-3;
tyngd = 2,9-3. Den smälter i blotta ljuslågan. -
Kryoliten förekommer i flera 1,5-1,8 m. mäktiga
lager i en tennmalmsförande gnejs vid Ivigtut på
Syd-Grönland tillsammans med järnspat, svafvelkis,
kopparkis och blyglans. Den har träffats äfven vid
Miask i Ural. Kryoliten har på senare tider fått
ganska stor teknisk användning samt exporteras från
Grönland till Europa och Amerika. Sedan H. Rose
visat, att metalliskt aluminium kunde framställas
ur kryolit, ha denna metall och dess legeringar
(aluminiumbrons) fått praktisk betydelse. Men sin
största användning erhöll den genom Julius Thomsens
1850 gjorda upptäckt, att kryoliten sönderdelas af
kalk och kalksalter; och därefter uppstodo flera
fabriker, bl. a. i Köpenhamn (fabriken Öresund),
Harburg, Prag, Mannheim, Pennsylvania, hvilka årligen
ur kryolit framställde betydande kvantiteter kaustikt
natron, soda, alun, fluorvätesyra m. m. Ang. dess
nutida användning vid framställning af opalglas,
till emaljering o. s. v. se Grönland, sp. 495.
Hj. Sj. (A. Hng.)
Kryometer (af grek. kry’os, köld, och me’tron,
mått), Frostmätare, fys., apparat, som är
afsedd att ange köldens styrka i medeltal under en viss tid genom
mängden af den bildade isen.
Kryoskopi (af grek. kry’os, köld, och
skopei’n, se), läran om fryspunktens iakttagande.
Kryostaz (af grek. kry’os, köld, och sta’zein,
drypa), en af Helbig 1895 upptäckt blandning af lika
delar karbolsyra, kamfer och zaponlack (en lösning
af nitrocellulosa i amylacetat eller aceton) med
en obetydlig tillsats af terpentinolja. Kryostazen
flyter i köld och blir fast vid högre temperatur.
Krypblomma, bygnk. Se Krabba.
Krypböna, bot. Se Phaseolus.
Krypfloka, bot., namn på
Helosciadium inundatum.
Kryphven, Fioringräs, Agrostis
stolonifera L., bot., är ett på ängar, stränder och
i diken allmänt förekommande finare och spensligare, flerårigt
gräs, som merendels har vidt krypande utlöpare och löst
tufvade strån med uppräta bladskott. Vippan är
under blomningen pyramidformig, snart hopslagen,
grönbrun, grön eller gul. Kryphven användes som
fodergräs på något fuktiga ängar och som bottengräs
i finare blandningar för trädgårdsplaner.
G. L-m.
Krypljung, bot., namn på Loiseleuria procumbens.
Krypsis (grek., hemlighållande), teol.,
Kristus’ döljande, under förnedringens tillstånd, af sin
gudomliga natur. Jfr Kenotiker.
Krypskytte, jaktv., enligt ordets ursprungliga
och egentliga betydelse den jaktmetod, då jägaren
smygande söker komma villebrådet inom håll. Som
detta jaktsätt är det af tjufskyttar mest brukade
- dessa använda dels af ekonomiska skäl, dels för
att ej onödigtvis väcka uppmärksamhet vanligen ej
omständligare jaktmetoder med hundar, dreffolk e. d. -
har krypskytte i allmänna språkbruket öfvergått
att betyda oloflig jakt, tjufskytte, liksom ordet
krypskytt betecknar person, som notoriskt eller
som yrke bedrifver oloflig jakt å andras marker.
G. G.
Krypsuga, bot. Se Käringruka.
Krypta (lat. crypta, af grek. kry’pte,
doldt rum) kallades hos greker och romare en underjordisk
gång eller grotta eller en hvälfd, skuggig gång vid
boningshusen och blef i det fornkyrkliga språkbruket
namnet på ett underjordiskt grafhvalf, som inneslöt
någon afliden kristens ben. De rymliga kamrar, som
på sina ställen afbröto gångarna i Roms katakomber
(se d. o., sp. 1246-47 med tillhörande fig. 2
o. 3), kallades kryptor. De blefvo andakts- och
vallfartsplatser icke blott för de aflidnes anhöriga,
utan äfven för församlingen, såvida de inneslöto någon
martyrs jordiska kvarlefvor. Därför utvidgades de till
rymliga samlingsplatser, ofta försedda med pelargångar
samt smyckade med bilder och prydnader. Snart började
man på dessa grafvar bygga kyrkor, som fingo den i
kryptan jordade martyrens namn; och däraf åter uppkom
bruket att vid hvarje kyrkobyggnad under basilikans
eller kyrkans kor bygga ett ofta stort och rymligt
grafkapell, som inneslöt det helgons eller den
martyrs ben, till hvars ära kyrkan blifvit uppförd
och hvars namn den bar. Ett sådant grafkapell kallades
fortfarande "krypta" (hvaraf ty. gruft samt sv. grift
och kraftkyrka), men äfven "confessio" (bekännelse)
eller "testimonium" (vittnesbörd), emedan nattvarden
där brukade firas till bekännelse och vittnesbörd
om Kristi död, äfvensom "memoria" (minne), emedan
kryptan bevarade minnet af helgonet. I södra Europa
blomstrade detta byggnadssätt från 300- till 700-
talet. Germanerna upptogo i sin romanska
kyrkobyggnadsstil äfven bruket af kryptor. Från
900- till 1200-talet byggdes i Tyskland en mängd sådana
kyrkor med högt belägna kor af stort omfång, för
[Lunds domkyrkas krypta.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
