Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvacksalfvare - Kvacksalfvarmedicin - Kvader - Kvader, germanskt folk - Kvaderformig förklyftning - Kvadersandsten - Kvaderstensmur - Kvadragesimalfastan - Kyadrangulär - Kvadrant - Kvadrantelektrometer - Kvadrantell - Kvadrantjärn - Kvadrat - Kvadrataln - Kvadratben - Kvadratcentimeter - Kvadratdecimeter - Kvadratfamn - Kvadratfot - Kvadratförband - Kvadratgran - Kvadratisk - Kvadratisk ekvation - Kvadratisk form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sålunda har inom Medicinalstyrelsen förslag
utarbetats och ingifvits till K. M:t för ett
tidsenligt ordnande af handeln med läkemedel,
och från Allmänna svenska läkarföreningen har
und. framställning gjorts om skärpt lagstiftning
för kvacksalfveriets bekämpande. (Bägge dessa
förslag äro ännu beroende på K. M:ts pröfning.)
F. B. (R. W.)
Kvacksalfvarmedicin. Se Hemliga medel, sp. 391.
Kvader (af lat. qua’drus, fyrkantig), tärningsformig
eller i allmänhet rätvinkligt och i fyrkant huggen
byggnadssten, stundom med affasade kanter och skroflig
framsida (jfr Rustik). Ordet användes ofta i
sammansättningen kvaderstensmur,
d. v. s. en mur, uppförd af
naturlig sten och med horisontala och
vertikala fogar till skillnad från murar med
oregelbunden, i alla möjliga riktningar gående
fogindelning (se Cyklopiska murar).
I. G. C.
Kvader (lat. quadi), ett germanskt folk af den
sveviska stammen, bodde under de första fyra årh.
e. Kr. i nuv. Mähren och nordvästra Ungern.
De omtalas vanligen i sammanhang med markomannerna
(se d. o.), hvilkas bundsförvanter de voro i
kampen emot Rom. Under 5:e årh. försvann deras
namn ur historien. – Jfr Kirchmayr, "Der
altdeutsche volksstam der quaden" (2 bd, 1888–93).
Kvädei formig förklyftning 1. afsöndring, geol., den
art af förklyftning, vid hvilken bergarten är genom
sprickor afdelad i mer eller mindre regelbundet
kvaderformiga block. Såväl hos massformiga som
hos lagrade bergarter har denna förklyftnings-form
iakttagits (se A f s ön d r i n g 2). E. E.
Kvädersandsten, geol., en i utlandet förekommande,
till kritsystemet hörande sandstensaflagring, hos
hvilken bergarten är genom förklyftningar vinkelrätt
mot skiktningen delad i kvaderformade block.
E. E.
Kväderstensmur, lygnk. Se Kvader.
Kvadragesimälfastari. Se Quadragesima.
Kyadrangulär {af lat. quadrafngulus), fyrsidig,
fyrvinklig.
Kvadra’nt (af lat. qua’ärans, en fjärdedel). 1. Mat.,
fjärdedelen af en cirkels omkrets. Inom
tri-gonometrien föreställer man sig vanligen
cirkelperiferien delad i kvadranter medelst en vågrät
och en lodrät diameter. Den öfre högra kvadranten
kallas då den första, den öfre vänstra, nedre vänstra
och nedre högra kallas på samma sätt i ordning andra,
tredje och fjärde kvadranten. - Namnet kvadrant
begagnas äfven i fråga om fjärdedelen af vissa andra
kroklinjer, t. ex. ellipser. - 2. Astron. Se A s t r
o-no miska instrument, sp. 288. - 3. Fys., enheten
för induktionskoefficienten. Se Henry, sp. 459. -
4. Artill. Se Rikt med el. 1. (I. F.)
Kvadrantelektrometer, fys. Se El ek t r ometer.
Kvadrante’11, som hör till 1. innehåller en
kvadrant. - Kvadrantell deviation. Se Deviation och
Kompass, sp. 696.
Kvadrantjärn, metall. Se Fasonjärn.
Kvadrat (lat. quadrätum). 1. Mat. a) En fyrsidig
figur (parallellogram), hvars alla sidor och vinklar
äro lika stora. - b) Den storhet, som erhål-les,
om en viss uppgifven storhet multipliceras med sig
själf. Kvadraten af a är således lika med andra
digniteten af a och tecknas a2. Anledningen till
namnet är, att ytan af en kvadrat, hvars sida är
a längdenheter, innehåller a2 ytenheter, hvadan a2
sålunda är måttet för kvadratens yta. Stundom begagnas
ordet kvadrat i samma betydelse som kvadrattal
(se d. o.). - Med geometrisk kvadrat förstods
under medeltiden ett instrument för uppmätande
af vinklar. Instrumentet bestod af en kvadratiskt
formad träskifva, i hvars ena hörn en vridbar linjal
med två syftpinnar var fastsatt. Storleken af den
till uppmätning angifna vinkeln bestämdes genom den
del af instrumentets kant, som vid syftningen låg
mellan linjalen och ett hörn; stundom var äfven
en cirkelkvadrant uppritad på träskifvan. - Om
magiska kvadrater se Trollkvadrater. - 2. tioklr.,
större, rektangulär "utslut-ning", afsedd att
utfylla en af typer icke fullsatt rad. - 3. Mus.,
åtcrställningstecknet fc[ (b quadrätum; se B, sp. 555,
Försättningstecken och Å t e r s t all n i n gs t
eck en). 1. (I-F.)
Kvadrätaln. Se Kvadratmått.
Kvadrätben, Quadrätum, zool. Människans och
öfriga däggdjurs kranium skiljer sig från de
lägre ryggradsdjurens bl. a. därigenom, att
medan hos de förra underkäken ledar omedelbart
mot tinningbenet, sker hos de senare denna ledning
förmedelst en skelettdel, som benämnes kvadratbenet,
hvilket å sin sida står i förbindelse bl. a. med
tinningbenet. Den del af underkäken, som ledar mot
kvadratbenet, utgöres hos de lägre ryggradsdjuren
likaledes af en särskild skelettdel, ledbenet. På
grund af jämförande - anatomiska och embryologiska -
undersökningar hyllas numera af flertalet forskare
den åsikten, att två af däggdjurens hörselben,
hammaren och städet (se fig. till art. Hörselorgan),
ej äro något annat än de lägre djurens ledben
och kvadratbcn; dessa senare ben utvecklas som
förbeningar af en del af käkbågen på alldeles
samma sätt som hammaren och städet hos däggdjuren,
hvarvid ledbenet motsvarar hammaren och kvadratbenet
städet. En konsekvens af denna uppfattning är,
att käkleden hos däggdjuren är en nybildning,
således ej identisk med de lägre ryggradsdjurens.
L-e.
Kvadrätcentiméter (förkortadt k ve m., stundom
cm2), ett ytmått, = kvadraten på l centimeter =
Vioo kvadratdecimeter = 100 kvadratmillimeter = 24
kvadratlinjer verkmått = 11,3 kvadratlinjer decimal
m att.
Kvadratdecimeter (förkortadt kvdm., stundom dm2), ett
ytmått, = kvadraten på l decimeter = Vioo kvadratmeter
= 100 kvadratcentimeter = 16,3 kvadrattum verkmått =
11,3 kvadrattum decimal-mått.
Kvadrätfamn. Se Kvadratmått.
Kvadratfot. Se Kvadratmått.
Kvadrätförband, skogsv. Se Förband 2.
Kvadrätqran. Se Kvadratmått.
Kvadratisk, mat., egande formen af en kvadrat;
innehållande en term i 2:a digniteten.
Kvadratisk ekvation 1. expression, mat., en ekvation
eller expression, där den obekanta eller föränderliga
storheten förekommer i 2:a digniteten, men icke
högre. Ingår i den kvadratiska ekvationen ingen
term, som i afseende på den obekanta är af första
graden, kallas ekvationen ren, eljest blandad.
(L F.)
Kvadratisk form, mat., kallas hvarje helt homogent
uttryck, där hvarje term i afseende på de för-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
