Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvarn - Kvarn, landtegendom - Kvarnbergsvattnet - Kvarnby - Kvarnholmen, 1. i Helge å, 2. i Kalmar sund - Kvarnhult - Kvarnkommission
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kvarn-Kvarnkommission
vattenkvarn var skvaltkvarn. Under korstågstiden började
mera allmänt bruket af väderkvarnar, d. v. s. kvarnar,
försedda med "vingar" för att uppfånga vindens
kraft till drifvande af det i byggnaden befintliga
maskineriet. (Såvidt man vet, omtalas en väderkvarn
första gången 833, i en angelsaxisk urkund.) På
1500-talet uppfanns i Tyskland slagsikten, som snart
utträngde de gamla handsiktarna. Dess konstruktion
framgår af fig. 11. Vid den af siktduk förfärdigade
slangen R var fästgjord en stång S, som af en på
kvarnaxeln fäst tapp erhöll ett slag för hvarje
kringvridning af axeln. Det vid slangens skakning
afsiktade mjölet uppsamlades i den omgifvande
mjölkistan. Under midten af 1600-talet uppkom
den s. k. holländska kvarnen l.
tornkvarnen. Denna (fig. 12)
skiljer sig från den äldre typen (fig. 13)
däri, att tornet, hvari kvarnmaskineriet, var
placeradt, var fast uppmuradt, under det att enligt
den äldre typen hela byggnaden var vridbar, för att
vingarna skulle kunna ställas in under vinden. Tornet
i den holländska kvarnen var i stället täckt med
en rörlig huf, på hvilken axeln med vingarna var
fäst. Under den närmast följande tiden undergingo
kvarnarna inga väsentliga förändringar. Först under
slutet af 1700-talet började genom inrättandet
af ångkvarnar i Amerika och England kvarntekniken
utvecklas högre. Från denna tid kan också den moderna
kvarntekniken räkna sin uppkomst. I Frankrike gjordes
under början af 1800-talet flera förbättringar, i
synnerhet beträffande spannmålens rensning, och i
Österrike och Ungern nådde systemet för kärnornas
putsning och sortering hög utveckling. Bland
mera betydelsefulla händelser i kvarnteknikens
utvecklingshistoria märkas: Paurs i Wien uppfinning
(1807) af den första kärnputsmaskinen, Sulzbergers
införande (1834) af de första valsstolarna i praktisk
drift och införandet af porslinsvalsar för utmalning
genom Wegmann i Neapel (1873).
I Sverige funnos 1906 mjöl- och grynkvarnar till
ett antal af 1,670 med öfver 4,500 arbetare
och en årsproduktion af 583 mill. kg. mjöl,
gryn, kli och gröpe till ett värde af öfver
100 mill. kr. Kvarnindustrien var lifligast i
Malmöhus län, med tillverkningsvärde af närmare 22
mill. kr.
Mln. Br. Sr.
Kvarn, landtegendom i Kristbergs socken,
Östergötlands län, 9 km. från Borensbergs järnvägs-
och kanalstation, omfattar, utom utjordar och
lägenheter, 8 3/8 mtl med kvarn, såg, elektriska
anläggningar för ljus och kraft för jordbrukets och
andra behof, vattenledningar m. m.; areal 2,000
har, hvaraf omkr. 500 har åker; tax.-v. 343,700
kr. Hufvudgården är vackert belägen vid Finspångsån,
som där bildar fall till 14 m. Ett vid K. 1857
nedlagdt järnbruk med två stångjärnshärdar m. m. var
ett af Östergötlands äldsta bruk med privilegier af
6 nov. 1640. Efter att ha tillhört J. De Geer till
Godegård kom K. 1676 i bruksinspektören D. Mathons
ego och tillföll därefter genom giftermål och köp
J. Victorin, hvars efterkommande i rätt nedstigande
led oafbrutet innehaft egendomen, som genom köp och
giftermål nu eges af v. häradshöfdingen P. Orre.
Kvarnbergsvattnet. Se Faxeälfven och
Gäddede.
Kvarnby, by i Husie socken, Malmöhus län. Vid
K. finnas flera kritbruk, liksom också flerstädes i
den angränsande socknen S. Sallerup. Skrifkritan
brytes och slammas samt afyttras som råvara. De
flesta kritbruken äro sammanslutna till en ring,
Kritbruksaktiebolaget i Malmö, som drifver betydande
export på de flesta världsdelar. Skrifkritan vid K. är
ej anstående som fast berg, utan förekommer som lösa
block å flera hundra m. utsträckning inbäddade i de
lösa jordlagren, 1-3 m. under jordytan. I kritbrukens
schaktprofiler har man upptäckt flintgrufvor - de
enda kända i Nord-Europa - från yngre stenåldern;
de äro trånga brunnar, som förts ned till den i
skrifkritan inlagrade flintan. Vid två af kritbruken
i K., liksom vid ett kritbruk i S. Sallerup,
har man upptäckt boplatser från sten-, brons- och
järnåldrarna. Se B. Schnittger, "Förhistoriska
flintgrufvor vid Kvarnby och S. Sallerup i Skåne"
(1910).
Br. Sr.
Kvarnholmen. 1. K. i Helge å vid Åhus. Under
Kristianstads blockering lät Dahlbergh i febr. 1677,
till skydd för arbetena med åns uppdämning, å
K. bygga ett blockhus, som sedan omgafs med spanska
ryttare. Efter krigets slut lämnades befästningen åt
sitt öde. - 2. K. i Kalmar sund, invid Smålandskusten,
strax n. om Kalmar slott, vid hvars belägring 1611
danskarna i början af juni uppkastade batterier och
en skans på holmen. Dessa befästningar förstördes
visserligen snart af svenskarna, men dessa kunde
sedermera ej hålla sig kvar på K., och ett anfall,
som Karl IX gjorde 21 juli, misslyckades. 1620-23
byggdes en fyrhörnig bastionsredutt på K. 1640 beslöt
regeringen Kalmars flyttning till K. Se vidare Kalmar,
sp. 663. l
1 o. 2. L. W:son M.
Kvarnhult, kronopark i Öfver Luleå socken,
Bodens revir, Norrbottens län, bildades genom
Skogsstyrelsens beslut 15 okt. 1875 af viss del af
de efter afvittring uppkomna och kronan förbehållna
öfverloppsmarkerna. Areal 5,722 har, med en beräknad
årlig af verkning af 609 träd.
M-g.
Kvarnkommission, en för undersökning af
olika förhållanden rörande kvarnar tillsatt
kommission. Särskildt under 1600-talet meddelades
gång på gång föreskrifter ang. verkställande af
undersökningar till utredande, huruvida kvarnarna
i vattendragen i laga ordning tillkommit, om de
tilltäppte kungsådran, om genom nybyggda kvarnar
äldre odalkvarnar skadades och om fördenskull
kvarnarna borde få bibehållas eller skulle
utrifvas. De på grund af sin omfattning och
betydelse företrädesvis anmärkningsvärda dylika
undersökningar äro de, som verkställdes af de
s. k. 1697 års kvarnkommissioner. Dessas verksamhet
bestämdes genom särskilda, för olika län utfärdade
instruktioner af 13 april 1697, tillkomna på initiativ
af landshöfdingen i Skaraborgs län Harald Strömfelt
och i hufvudsak öfverensstämmande med ett af
honom uppgjordt förslag till sådan instruktion för
nämnda län. Kornmissionerna voro för de olika länen
sammansatta af landshöfdingen i länet, landskamreraren
eller landsbokhållaren samt häradshöfdingen i orten
jämte nämnden, och kronobefallningsmännen hade hvar
för sitt fögderi att hos kommissionerna föra kronans
talan. De voro ett slags specialdomstolar, som hade
att, rörande de ärenden, som de hade att behandla,
ej blott "undersöka och rannsaka, utan ock hvar sak
för sig efter omständigheterna med dom och resolution
afhjälpa". Kvarnkommissionerna hade att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
