Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvarnkommission - Kvarnmottet - Kvarnskansen - Kvarnsten - Kvarnströmmen - Kvarnställe - Kvarnsveden - Kvarntull - Kvarnzelius, Svante Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhandlingar, som föregingo ett riksens ständers
beslut vid 1734 års riksdag, hvilket gick därpå ut,
att kvarnkommissionernas domar kunde hvar fur sig
bli föremål för förnyad pröfning, ej någon antydan,
att domarna skulle haft någon annan betydelse än med
afseende å skyldigheten att utge ränta.
Instruktionerna för 1697 års kvarnkommissioner äro
äfven i det afseendet af intresse, att i desamma det
understuckna s. k. Helgcandsholmsbcslutct an-föres
som stöd för den räntccganderätt, som enligt
instruktionerna tillägges kronan. Där framhållcs
nämligen, att "uti 1282 års beslut förmälcs, att
ingen har varit berättigad till att bygga i de
publika vatten och strömmar, eller dem bruka, utan
att gifva därför skatt till kronan". I sammanhang
med förenämnda 1698 års förklaring och sedermera
under behandlingen af ofvanberörda ärende vid
1734 års riksdag synes en mer ingående undersökning
ang. Helgeandsholmsbcslutet och dess äkthet för första
gången ha blifvit verkställd.
B. H. D.
Kvarnmottet, Epheslia Kühniella, zool., en till
mottfjärilarna hörande skadeinsekt, som ofta
uppträder som snyltgäst i kvarnar och mjölmagasin. Den
fullbildade insekten, fjäriln, har mörkt gråaktiga
framvingar med mer eller mindre framträdande svarta
teckningar samt hvitgrå bakvingar. Afstån-det
mellan de utslagna vingarnas spetsar uppgår till
omkr. 20 mm. Larven är hvitaktig med ljusbrunt
hufvud samt beklädd med glesa hårspetsar. Larverna
lefva vanligen i mjöl, hufvudsakligen hvete-och
rågmjöl, men angripa äfven gryn och omalen
säd. Do sammanspinna mjöl och säd till klimpar,
som genom att fastna i siktmaskiner, rörledningar
o. d. kunna vålla stor olägenhet i kvarnar. Denna
insekt är numera spridd öfver nästan hela jorden
och har äfven hos oss flera gånger tilldragit sig
uppmärksamhet. Noggrann rengöring af magasin samt
tomsäckars dcsinfektering genom upphettning kan
rekommenderas som medel mot denna skadeinsekt.
G. G.
Kvarnskansen, i Skåne, på Väderkvarnsbacken n. om
Kristianstad, uppfördes våren 1678 af svenskarna under
stadens inncslutning. Sedan Kristianstad gifvit sig,
fick K. förfalla.
L. W:son M.
Kvarnsten. 1. På särskildt sätt tillformad och huggen
sten afsedd till förmalning af säd m. m. – 2. Populär
benämning för själfva den bergart, som lämpar sig
för tillverkning af till sådant ändamål afsedda
"stenar". En kvarnstensbergart bör vara så sammansatt,
att den innehåller korn eller kristaller af något
hårdt mineral (hufvudsakligen kvarts), liggande
tämligen jämnt inströdda uti den i öfrigt mindre hårda
massan. Inom Sverige brytes kvarnsten vid Lugnås i
Västergötland (s. k. Lugnåssten, en vittrad gnejs),
vid Hör i Skåne (en grof, delvis konglomeratartad
sandsten), vid Malung i Väster-Dalarna (en grof
sandsten), vid Hals n. v. om Motala (sandsten).
E. E.
Kvarnströmmen. Se Indalsälfven.
Kvarnställe, en lägenhet, där kvarn eller annat
vattenverk kan byggas, d. v. s. ett för kvarnbyggnad
lämpligt strömfall med tillhörande grund och fästen
för dammbyggnad.
Kvarnsveden, ett Stora Kopparbergs bergslags
aktiebolag tillhörigt pappersbruk och trämassefabrik,
vid Kvarnsvedsfallet i Stora Tuna socken, Kopparbergs
län, 6 km. ofvanför Domnarfvets järnverk.
Det igångsattes i okt. 1900, omfattade 1905 6
pappersmaskiner och 21 slipverk, använde som drifkraft
för trämassefabriken 8 vattenturbiner om 9,120 hkr
samt vid pappersfabriken 6 elektricitetsgeneratorer
om 6,840 hkr och tillverkade 25,704 ton papper samt
33,355 ton mekanisk våt trämassa. Taxeringsvärde 4
mill. kr. (1909). Arbetsstyrkan var 460 pers. vid
pappersbruket, 80 vid trämassefabriken. Senare har
äfven anlagts en stor sulfitfabrik. Vattenfallets
kraft beräknas till 18,000 hkr, hvaraf 1/3 användes
till kraftöverföring till järnverket medelst elektrisk
kraftstation. Spårförbindelse finnes sedan 1903 mellan
pappersbruket och K. station vid Falun–Västerdalarnas
järnväg.
Wbg.
Kvarntull, kam., afgift till kronan, lagd på den
spannmål, som fördes till kvarnen för att malas. Den
beviljades af rikets ständer 1625, sedan den tre
år förut beslutade "lilla tullen" och accisen visat
sig otillräckliga för rikets ökade penningbehof. Då
emellertid någon kontroll ej kunde åstadkommas på,
huru mycket som i hvarje hushåll maldes på handkvarn,
beslöts 1627, att allmogen och prästerskapet för rätt
att begagna handkvarn skulle erlägga en årlig afgift
för hvart hjon öfver 12 år i brödet och därjämte
kvarntull för hvad, som maldes på odalkvarn. Denna
personella skatt, som kallades femmarkshjälp,
blef efter några få år utbytt mot mantalspenningar
(se d. o.), hvarefter 1634 äfven kvarntullen
upphörde och inräknades i mantalspenningarna.
Kbg.
Kvarnzelius, Svante Herman, politiker,
f. 13 nov. 1864 i Strängsereds församling,
Älfsborgs län, är sedan hösten 1884 bosatt i
Sköns kommun, Västernorrlands län, där han är
blcckslagarmästare. Fr. o. m. 1900 har han varit
riksdagsman i Andra kammaren för Sköns tingslag och
under denna tid led. i läroverksutskottet 1904, i
konstitutionsutskottet 1906–08, i bevillningsutskottet
1909–11 och i rösträttsutskottet 1907. 1907–10 var han
statsrevisor. I den unionella konflikten ville han en
fredlig afveckling, dock utan själfuppgifvelse, och
i rösträttsfrågan var han i det längsta motståndare
till proportionella val, men anhängare af allmän, lika
och direkt rösträtt för både män och kvinnor. K. har
tillhört liberala samlingspartiet sedan dess tillkomst
och är medlem af dess förtroenderåd. Han var med
om bildandet af Frisinnade landsföreningen, hvars
förtroenderåd han alltsedan början tillhört och af
hvars verkställande utskott han är led. Han har varit
statens förlikningsman för sjätte distriktet samt
led. i yrkesfarekommittén (1905–10), parlamentariska
försvarskommittén (1907–juli 1910) och i den af
hans motion (1907–09) föranledda kommittén (1909–)
för utredning ang. sättet för statens, kommunernas,
landstingens och hushållningssällskapens frigörelse
från ekonomiskt beroende af rusdrycksmedlen samt i
kommittén (1911) ang. förbättrade kontrollbestämmelser
vid mjölhillrestitution. Som förlikningsman medlade
han bl. a. i föreningsrättsstriden vid Kempeska
verken Dal-Sandö 1907, var medlem af den af
E. A. Günther ledda kommissionen, som 1908 bilade
tvisterna inom stufveribranschen i Norrland och
Norrköping samt inom byggnads- och sockerindustrien,
och medlade 1909 efter särskildt förordnande i tvister
inom beställningsskrädderiet, hvarigenom en hela
landet omfattande påbjuden lockout afvärjdes. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
