Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinnosjukdomar - Kvint - Kvinta - Kvintant - Kvinterande - Kvinten - Kvinteron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Kvint-Kvinteron
422
syende af lifmodern vid främre bukväggen kallas
hysleropevi.
De kvinnliga genitalorganen utgöra en mycket vanlig
plats för svulslbildningar (se Tumörer). Oftast ha
de sitt säte i lifmodern eller i äggstockarna. De
vanligaste lifmodersvulsterna äro m y o m och k a
n-cer (kräfta). Myomen äro godartade muskelsvulster,
som äfven vid betydlig storlek icke i och för
sig tvinga till operativt aflägsnande, utan
endast på grund af de besvär de ibland medföra,
såsom långvariga och täta regleringsblödningar,
smärtor, blåsbesvär, symtom af tryck på angränsande
organ, föranleda ingrepp (myomektomi). - L i f
m o d e r-kräftan åter är en ytterligt elakartad
svulstbildning, som oftast börjar i lifmoderhalsen
och därifrån breder ut sig, förstörande ej blott
lifmodern och slidan, utan äfven angränsande
organ, såsom blåsan och ändtarmen, samt ledande
till oundviklig död. Vanligen uppträder sjukdomen
i åldern 40-60 år; dock äro fallen såväl före som
efter sagda ålder ej sällsynta. Svulstbildningen
märkes vanligen ej i början. Då den nått en viss
grad af utveckling, börjar den sönderfalla, och
ett kräftsår uppkommer, som blöder och afsöndrar
ett högst illaluktande sekret. Under den svåra
saftförlusten magrar patienten och får, hvad man
kallar, ett kakcktiskt utseende. Då svulstbildningen
angripit bäckenbindväfven och peritoneum, inställa
sig svåra smärtor. Uretererna bli vanligen angripna,
hvarigenom urinens aflopp från njuren hämmas, och
uremi (se d. o.) inställer sig, hvilket i många fall
blir den närmaste dödsorsaken. Stundom tillstöter
septisk peritonit. Så länge nybildningen inskränker
sig till lifmodern, äro utsikterna att genom operation
rädda patienten något så när goda. Operationen
utföres numera vanligen så, att hela lifmodern med
äggledare och äggstockar, större delen af slidan
samt bäckenbindväf och lymfkörtlar aflägsnas. Har
svulstbildningen angripit angränsande organ, är
ett radikalt bortskaffande af densamma oftast ej
längre möjligt. Man söker i dylika fall att genom
skrapning med skarp slef och kauterisering bortskaffa
de sönderfallande delarna och på det sättet hämma
blödningarna och den stinkande sekretionen, så att
patientens tillstånd blir drägligare. Tyvärr lyckas
man genom operation varaktigt återställa endast
ett ringa fåtal af de med lifmoderkräfta angripna,
detta beroende på sjukdomens smygande början och på
bristande kännedom bland allmänheten om de första
symtomen. Oaktadt sjukdomen börjar på en liten
begränsad fläck, komma de allra flesta patienterna
till undersökning, först, sedan svulstbildningen
gripit omkring sig så, att ett radikalt aflägsnande
är omöjligt. Det vanliga svaret sådana patienter
afge på frågan: "Hvarför har ni ej kommit förr?" är:
"När det icke gjorde ondt, trodde jag, att det icke
var något farligt". Smärtor äro sensymtom och tyda
vanligen på, att sjukdomen kommit i ett framskridet
stadium. Illaluktande flytning är ej heller ett
tidigt symtom, alldenstund den vanligen uppträder,
då svulsten börjat falla sönder. Det tidigaste
symtomet är oftast oregelbunden blödning; en blödning,
som icke har den normala menstruationens typ, kan
vara helt obetydlig, uppträda när som helst utan
insedd anledning, ibland efter samlag, slidsknljning
e. d. Hvarje kvinna med oregelbunden blödning, om än
aldrig så obetydlig - framför allt i åldern
40-60 år -, bör låta undersöka sig af sakkunnig
läkare, ty endast en noggrann undersökning af honom
kan aigöra, om blödningen beror på lif-moderkatarr,
polyp, myom m. m. eller kräfta. En kvinna, som
inträdt i klimakteriet och hos hvilken en, om
också ringa, blödning uppträdt, måste undersökas af
sakkunnig läkare, enär hennes blödning aldrig är en
ånyo uppkommen regleringsblödning, men väl ofta en
blödning till följd af kräfta. Kelly yrkar på, att
hvarje kvinna, som födt barn, bör låta undersöka sig
af kompetent läkare minst l gång om året, tills hon
fyllt 55 år. lakttoges ofvan gifna råd, skulle med
säkerhet otaliga kvinnor genom operation kunna räddas
åt lifvet och ryckas undan en för tidig, kvalfull död.
De vanligaste från äggstockarna utgående
nybildningarna äro de s. k. o v a r i a l c y s t
o r n a. Dessa bestå af en mängd hålrum (cystor),
delvis kommunicerande med hvarandra och utfyllda
af en mer eller mindre seg vätska. Somliga af dessa
cystabildningar äro godartade; andra visa tendens att
öfvergå till kräftbildningar. De växa långsamt, men
utan afbrott, hvadan de förr eller senare medföra död,
om de ej dessförinnan genom operation bortskaffas (se
därom O v a r i o-tomi). - Om menstruationsrubbnin-g
a r se M e n s t r u a t i o n. J-
E. J-n. Evn.
Kvint (af lat. qui’nlus, den femte). 1. Mus. a)
Femte tonsteget i den diatoniska skalan (jfr I n-t
er vall). Kvinten är antingen ren (c-g), förminskad
(c-gess) eller öfverstigande (c-giss). Om förbjudna
kvintföljder se Parallellrörelse.
- b) Öppet flöjtrcgister i orgeln (k v i n t
a, kvintflöjt), hörande till de s. k.
fyllnadsstämmorna och angifvande den anslagna
tangentens kvintintervall. - c) Högsta strängen
(e-strängen) på violinen.
- 2. En dansk vikt, = 1/wo pund =
5 gr.
- 3. Se Fak t k ön st, sp. 215. -
4. Spelt.,’(i pikéspcl) fem på
hvarandra följande kort af samma färg.
1. A. L.»
Kvinta (lat. qui’nta} femte). 1. I de äldre skolorna
femte klassen. - 2. Mus. Se Kvint 1.
- 3. Skngsv., en kvalitet hos bräder (se
d. o.). Kvinta’nt (af lat. qui’ntus, den femte), ett
vinkel-mätningsinstrument, hvars båge utgör omkr.
1/s af en cirkelperiferi och i öfrigt
konstrueradt efter samma grunder som en
sextant (se d. o.). En af H. Gadow
uppfunnen kvadrant (med prisma i st. f.
horisontspcgel) är anordnad för mätning
af vinklar upp till 180°. - Vid sjömätning
användes en liten och lätt handterlig kvintant,
som benämnes lodningskvintant. Se Sjömätning.
R- N.*
Kvinterande (af kvint, se d. o.), mus., kallas
sådana blåsinstrument, som sakna de jämna talen,
bland öfvertonerna, så att vid öfverblåsning tonen
hoppar öfver oktaven och direkt till densammas kvint
(duodeciman). Sådana instrument (med rörblad och
cylindriskt rör) äro antikens aulas samt bassetthornet
och klarinetten; dit höra ock de upptill täckta
orgelpiporna ("gedackterna"). E. F-t.
KvinteYn (af lat. quifntiis, den femte), 1. Mus.,
en afart af luta (se d. o.). - 2. Ett dragningssätt
i lotteri (se d. o.). - 3. Se H an d s k r i f t,
sp. 1366.
Kvinteron (sp. qulnleron, af lat. quVnlus, den femte),
barn af hvit och en kvarteron.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
