Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska / 425-426 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvistrumsälfven - Kviteseidvand - Kvitka, G. - Kvitt - Kwitta - Kvitten - Kvittens - Kvittera - Kvittning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kvistrum (med gästgifvargården och bron öfver älfven).

dansk truppstyrka på omkr. 9,500 man under prins
Karl af Hessen anryckte från Norge för att genom
ett anfall på Göteborg och denna stads eröfring
understödja ryska vapnen i Finland. En svensk trupp
på några hundra man under öfverste V. Tranefelt
satte sig förgäfves till motvärn och måste draga
sig tillbaka till Kvistrum, där en förstärkning
väntade, så att svenska styrkan uppgick till närmare
900 man och 6 artilleripjäser. Men i st. f. att
besätta den gamla fördelaktiga förskansningen lät
Tranefelt af öfverstelöjtnant Funck, som ansågs
mycket hemmastadd på orten, förleda sig att uppföra
en liten förskansning i södra delen af passet,
omkr. 900 m. (mer än kanonhåll) s. om bron, som
ej ens kunde ses från detta ställe. Bron blef ej
ens upprifven, ej heller åbyggnaderna vid Kvistrum
uppbrända. Den fientliga styrkan fick utan ringaste
motstånd passera bron och besätta passets omgifningar
på ömse sidor om älfven, så att svenskarna inom
kort funno sig kringrända och måste möta fienden
från två sidor. De kämpade visserligen tappert,
men måste snart gifva sig fångna (tillsammans 806
man). De fleste frigåfvos dock mot villkor att ej
mer deltaga i kriget, men gevär, kanoner och tross
förklarades för fiendens byte. Förlusterna i döda
voro endast 5 på hvardera sidan; omkr. 60 svenskar
voro sårade. Misstankar om förräderi riktades mot
Tranefelt och hans officerare och särskildt mot Funck,
som ansågs ha vägledt fienden. Undersökning hölls
inför krigsrätt, som dömde Tranefelt till 2 års och
Funck till 1 års afsättning samt öfverstelöjtnant
Friesendorff, hvilken som parlamentär antagit fiendens
kapitulationsvillkor, till mistning af tjänst och
lön under 9 månader. Dessa straff skärptes af K. M:t
1790 ytterligare, så att alla tre blefvo afsatta och
ålagda att betala kostnaderna i målet. Jfr protokollen
i målet (tryckta) och G.
Björlin, "Krigsrörelserna i Bohus
län 1788" (i "Göteborgs o. Bohusläns
fornminnesförenings tidskr.", 1888).
(Wbg. L. W:son M.)

Kviteseidvand [-vann]. Se Bandak.

Kvitka, G. Se Lillryska litteraturen.

Kvitt (fr. quitte, af lat. quietus, lugn,
bekymmerfri), ej längre skyldig något; fri från
en skuld; förlustig. – Kvitta, betala sin skuld hos
någon genom afräkning af en motsvarande fordran hos
honom. Se vidare Kvittning.

Kwitta [kωi’tə], stad. Se Keta.

Kvitten, Kvittenkärnor, Kvittenslem, bot. farm. Se
Cydonia.

Kvittens l. Kvitto (se Kvitt), skriftligt intyg,
som lämnas en person däröfver, att han betalt
en penningsumma eller i riktig ordning aflämnat
någonting; likviderings- eller mottagningsbevis. –
Kvittera, lämna skriftligt erkännande af, att man
fått betalning för en fordran, lyft en aflöning eller
mottagit någonting aflämnadt.

Kvittera. Se Kvittens.

Kvittning (se Kvitt), jur., upphäfvande af två
personers ömsesidiga fordringar genom samtidigt
upphäfvande af motsvarande ömsesidig skuld. Om A
har att fordra 100 kr. af B, men B har att fordra
100 kr. af A, kan uppgörelse dem emellan lämpligen
ske, utan dubbla betalningsåtgärder, på det sätt,
att den ena fordringen går i kvittning mot den
andra. Att en sådan uppgörelse kan komma till stånd på
frivillighetens väg, är uppenbart. Men detta är icke
nog; det kan icke få bero af den ene borgenären att
motsätta sig ett uppgörelsesätt, som icke kan lända
honom till skada, men för den andre kan innebära
väsentliga fördelar. Lagstiftningen ger därför under
vissa förutsättningar de ömsesidige fordringsegarna
rätt till kvittning. Dessa förutsättningar äro,
att fordringarna äro likartade - d. v. s.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>