Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkofäder - Kyrkoförfattning - Kyrkoförsamling - Kyrkoförvaltning - Kyrkogods - Kyrkogång - Kyrkogård - Kyrkogårdsholmen - Kyrkogårdsnämnden - Kyrkohandbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annan kyrkolärare har från pater stigit än högre,
till doctor ecclesiæ (se d. o.). – Kyrkofädernas
auktoritet är enligt katolsk teori ej jämställd med
apostlarnas och profeternas, men vid samstämmighet
mellan flera dock afgörande för tro och sed. –
De protestantiska kyrkorna veta ingenting om en
gradation emellan kyrkofäderna och förstå under
denna benämning sådana kyrkans lärare under de 6
första århundradena, hvilka väsentligen främjat
den gammalkyrkliga läroutvecklingen och hvilkas lif
infaller efter apostlarnas och de s. k. apostoliske
fädernas (se d. o.) tid. – Utmärkta kritiska
editioner af kyrkofäderna äro under utgifning af
Wienakademien (de latinska) och Berlinakademien
(de grekiska). En fransk upplaga med öfv. utges af
Hemmer och Lejay. Den hittills mest omfattande
och använda upplagan är Mignes "Patrologia"
i en grekisk och en latinsk samling. Förnämsta
behandlingen af de 3 första årh:s kyrkofäder är
Harnacks "Geschichte der altchristlichen litteratur"
(ännu ej fullbordad). En användbar handbok till hela
tiden är katoliken Bardenhewers "Patrologie" (2:a
uppl. 1901). Se f. ö. Seeberg, "Dogmengeschichte" (2:a
uppl. 1908–10), och Harnack, "Dogmengeschichte" (4:e
uppl. 1909–10). Vetenskapen om kyrkofäderna benämnes
patristik (se d. o.). Hj. H-t.
Kyikoförfattning. 1) Enligt romersk-katolsk
lära. Kyrkans gudomlige stiftare har ilfvcn gifvit
henne den yttre formen, i det han gjorde kyrkan till
ett synlitjt samfund och öfvcrlämnade sin makt till
apostlarna och Petrus (som dessas öfverhufvud) samt
till deras efcrträdare under alla tider. Kyrkan består
därför enligt gudomlig rätt af två stånd: klcrus
och lekmännen. Det första besitter ensamt Kristi
makt och bildar den egentliga kyrkan, hierarkien;
det senare är underlagd! hierarkiens ledning och
beroende af dess förmedling af den gudomliga nåden,
bildar det troende folket. Inom klerus bevaras
genom ordinationen den öfvornaturliga gåfvan och ges
rätten till kyrklig förcståndarverksamhct. Klerus
delas i tre grader: biskopar, präster och diakoner
(kyrkotjänare); endast biskoparna ha apostlarnas
fulla arf, kyrkoregeringsrätten. Sedan 1870 ega de
ej ens denna utom i förbindelse med påfvedömet. All
högsta förordnings-, uppsikts- och domsrätt, alltså
regeringsrätten öfver kyrkan i dess helhet, är
samlad hos påfven; han är Kristi synbare jordiske
ställföreträdare med hela fullheten af Jesu makt
och auktoritet. (Se vidare bl. a. Biskop, Curia 3,
Kardinal, Påfve etc.).
2) Om den grekisk-katolska ki/rkan se Grekiskkatolska
kyrkan och Ryssland.
3) Lutherdomen. Med Luthers verk blef den katolska
kyrkoförfattningen omöjlig, då kyrkan uppfattades
som väsentligen osynlig, och det allmänna prästadömet
häfdades. Tillhörigheten till en yttre kyrka
blef ej nödvändig för saligheten, och klerus’
väsentliga åtskillnad från lekmännen bortföll.
Påfvedömet borttogs, den episkopala kyrkoformcn
likaså (utom i England och Norden), och högsta
kyrkostyrelsen kom oftast i landsherrcns händer,
under olika former för kyrkoregementet (se d. o.).
I kyrkoförfattningens utbildning framträdde f. ö.
så månera variationer, att här lämpligen må hänvisas
till artiklarna öfver respoktive länder (kyrkliga
förhållanden).
Detsamma gäller 4) den reformerta kyrkotypen. För
Calvins kyrkoförfattning i Geneve se Calvin,
för den anglikanska kyrkan se E p i s k o p a l k y
r-k a n, den engelska.
Hvad Sveriges kyrkoförfattning beträffar, hänvisas
till specialartiklarna (biskop, domkapitel, kyrkomöte,
etc.). Konungen är kyrkans högste jordiske regent,
men ej någon "summus episcopus". Han skall tillhöra
den rena evangeliska läran. Yid utöfningen
af sin kyrkliga makt skall han inhämta råd af
ecklesiastikministern och hos det öfriga statsrådet,
som alla måste bekänna sig till den rena evangeliska
läran. Beträffande kyrklig lagstiftning (se K y r
k o l a g) måste riksdag och kyrkomöte samverka med
konungen. Bent kyrkliga angelägenheter (jas in sacra)
afgöra konung och kyrkomöte. Biskopsförfattning och
domkapitel utgöra en för Sverige egenartad form af
luthersk kyrkostyrelse. Se Schling, "Gcschichte
der protcstan-tischen kirchenverfassung"
(1907) och litt. till specialartiklarna.
Hj. H-t.
Kyikoförsamling. Se Församling, Kommun, sp. 618-649,
och Kommunernas historia, sp. 676.
Ky;koföivaltning. Se Ecklesiastik indelning,
Församling, Kommun, Kommunernas historia, Kyrkoråd
och Kyrkvärd.
Kyrkogods, Se Kyrkoegendom.
Kyrkogång. Se Kyrktagning.
Kyikogärd, inhägnadt stycke mark kring en kyrka;
begrafningsplats (se d. o.).
Kyrkogärdsholmen, en i Älfsborgsfjorden utanför Göta
älfs mynning liggande holme. Sedan Kristian IV. som i
april 1644 med sin flotta blockerade Göteborg, slväl
uppbyggt som förstört ett blockhus å K. (se G o 11 e
n b r i 11 e) samt därefter afseglat, ville Göteborgs
borgare bidraga till uppförande af ett nytt blockhus,
hvilket af K. M.t också anbefalldes 27 maj. Föga
var dock gjordt, när Göteborg i juni s. å. ånyo
blockerades af Iver Gedde, som i juli emellertid
bortkördes af den holländska hjälpflottan. Efter
ytterligare en påhälsning s. m. återkom Gedde maj
1645, men då hade Wärnschiöldh på K. låtit bygga ett
batteri för 7 kanoner, hvarför Gedde måste vända. 1616
iståndsattcs detta batteri, men sedermera utstakade
Wärnschiöldh å K. en ny befästning, det blifvande
Nya Älfsborg (se d. o.). L. \V:son M.
Kyrkogårdsnämnden heter i Stockholm en
förvaltningsmyndighet, som enligt k. förordn. 29
april 1886 och med instruktion af s. d. inrättades
för vården af kommunen tillhöriga "kyrkogårdar". Med
särskild hänsyn till det sätt, hvarpå den äldsta af
dessa, den norra, kallad "Nya kyrkogården" 1. "Nya
begrafningsplatsen utanför Norrtull", till sitt
ursprungliga, mindre område tillkommit, i det en
jordrymd 1815 blifvit från Karlbergs slotts egor
upplåten för "Stockholms stads församlingar" samt
efter hand fick tagas i bruk af dessa samtliga, har
nämnden erhållit den sammansättning, att af dess 8
led. och 8 suppleanter visserligen halfva antalet,
för två år, utsos af stadsfullmäktige, men den
andra hälften af elektorer, som de territoriella
församlingarna välja å kyrkostämma. På sistnämnda
sätt utses äfven, årligen, två revisorer för
nämndens räkenskaper och förvaltning, medan
stadsfullmäktige utse två samt ensamma afgöra
om utgifts- och inkomststat, ansvarsfrihet m. m.
G. V. G.
Kyrkohandbok kallas en sådan bok, som innoh.Mler
ritual för kyrkogudstjänsten äfvensom för kyrkliga
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
