Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpenhamns Universitet - Köpenick - Köpenickare - Köpenickiad - Köpeskillingslikvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
671
Köpenick-Köpeskillingsiikvid
672
tydligt bättre organiseradt (närmast genom H. Grams
inverkan) och fick nya konstitutioner 31 mars
s. å. Professorernas antal bestämdes då till 15
(4 i teologi, 2 i juridik, 2 i medicin och 7 i
den filosofiska fakulteten). 1736 inrättades en
examen för jurister, och sedermera förelästes dansk
rätt vid universitetet (A. Höjers förtjänst). En
betydelsefull förändring i universitetets
ställning åstadkoms genom Struensees förordning
1771, som upphäfde dess särskilda jurisdiktion och
undergräfde dess själfstyrelse. 1770 afskaffades
äfven universitetspatronatet, som egt bestånd
sedan 1660 och i regel förenats med posten som
kansliets president, liksom rikets kansler 1539
-1660 äfven varit universitetets. Patronatet
återupprättades väl 1784, men aflöstes 1805 af en
"direktion for universitetet og de lærde skoler",
och denna organisation måste 1848 vika för det nya
Kirke- og undervisningsministeriet. 1775 afskaffades
baccalaureusgraden, och 1778 inrättades en botanisk
trädgård, hvarjämte de nya - tredje - ännu delvis
gällande statuterna af 7 maj 1788 införde två nya
ämbetsexamina, den medicinska (en kirurgisk hade
inrättats redan 1739, men oberoende af universitetet)
och den filologiska, som egde bestånd till 1883. Vid
budskapet om engelska flottans annalkande till
Köpenhamn i mars 1801 samlades studenterna i
en särskild kår, "Kronprindsens livkorps"; den
reorganiserades 1807, fortfor som ett särskildt
borgargarde ("Kongens livkorps") att existera till
1850 och upphäfdes fullständigt 1864. Omkr. 1790
började modersmålet användas vid föreläsningar
i st. f. latin (en enstaka ansats därtill hade
gjorts 1754), men latinet höll sig ännu länge vid
föreläsningar, examina och disputationer (den
första danska magisterafhandlingen är från 1836)
och undanträngdes först småningom 1840-50. Det sista
latinska festtalet hölls 1854. Universitetets ekonomi,
som efter hand ledts så dåligt, att fullständig
ruin hotade, undandrogs 1837 konsistoriet och
anförtroddes åt en särskild kvestor; i kraft
af en förordn, af 1852 försåldes universitetets
fäste-(lifstidsarrende-)gods till fästebönderna. 1838
inrättades en medicinsk-kirurgisk examen, hvarjämte
f. d. kirurgiska akademien 1841 förenades med
universitetet. 1848 inrättades en statsvetenskaplig
examen, sedan 1892 delad i två, och 1850 skildes de
matematiska och naturvetenskapliga professurerna från
filosofiska fakulteten för att tillsammans bilda egen
fakultet. 1875 öppnades universitetet för kvinnor. Det
dröjde dock länge, innan rättigheten anlitades i
större stil (hittills inalles 783); nu finnas dock
kvinnliga kandidater i alla fakulteter och flera
kvinnliga doktorer. Under senaste halfseklet ha både
universitetslärarnas antal och institutionerna ökats
i hög grad; sista lönelagen är från 1892.
Litt.: E. C. Werlauff, "Kjöbenhavns universitet
fra dets stiftelse indtil reformationen" (1850),
II. F. Rördam, "Kjöbenhavns universitets historie fra
1537 til 1621" (4 bd, 1868-77) och "Fra universitetets
fortid" (1879), H. Matzen, "Kjöbenhavns universitets
retshistorie 1479-1879" (2 bd, s. å.), och C. Goos,
"Kjöbenhavns universitet 1828-78" (i "Nord. tidskr.",
1878). E. Ebg.
Köpenick [kö-], stad i preussiska reg.-omr. Potsdam
(Brandenburg), på en ö i Spree, 13 km. s. ö. från
Berlin. 30,882 inv. (1910). Kungligt slott, realskola,
folkskollärarseminarium, glas-, linoleum-, stärkelse-,
lack- och bläcktillverkning. K. var ofta
de brandenburgske kurfurstarnas residens och 1821-28
förvaringsort för de preussiske s. k. demagogerna. I
nyaste tiden har staden blifvit vida bekant genom
skomakaren W. Voigts kupp 1906 (se Köpenickiad).
(J. F. N.)
Köpenickare [kö-], bedragare. Se Köpenickiad.
Köpenickiad [kö-], uppträdande under falskt namn
eller med föregifven befogenhet för att åtkomma
penningar eller annan fördel. Tillvägagångssättet
har sitt namn efter staden Köpenick (se d. o.),
där 1906 en skomakare, Wilhelm Voigt, i preussisk
officersuniform lyckades öfvertala ett detachement
soldater att följa sig till rådhuset. Där förmådde
han genom sitt myndiga uppträdande stadskassören att
utlämna kassan, ett äfventyr, som väckte munterhet
i hela världen. Voigt blef emellertid snart gripen
och straffad, men har efter utståndet straff haft
fräckheten att dels utge en bok om bedriften, dels
uppträda på teatern i sin egen roll.
Köpeskillingslikvid, jur., är ett ord, som icke
användes i utsökningslagen, men dock förekommer i
juridiskt språkbruk som beteckning för den i 6:e
kap. af nämnda lag stadgade fördelning af medel, som
till följd af utmätning influtit; särskildt syftas
därvid på den fördelning, som eger rum å för sådant
ändamål utsatt sammanträde. I 6:e kap. utsökningslagen
göres skillnad emellan fördelning af medel, som
influtit till följd af utmätning af lös egendom,
och fördelning af köpeskilling för utmätningsvis
såld fast egendom. Stadgandena kunna sägas angå
följande hufvudfrågor: Hvilka äro berättigade till
medel, som till följd af utmätning influtit? Huru
är det förfarande ordnadt, enligt hvilket
vederbörande rättsegare erhålla betalning? På
medel, som influtit genom utmätning af lös egendom,
ha följande rättsegare anspråk: a) borgenär, som
vunnit utmätning; b) innehafvare af lös pant, då
panten utmätts för annans fordran och panthafvåren
förklarat sig nöjas med att för sin betalning
hålla sig till köpeskillingen; c) borgenär,
som haft panträtt utan besittning eller
retentionsrätt i den utmätta egendomen,
såvida han hos utmätningsmannen före auktionen
framställt yrkande på betalning; d) innehafvare af
inteckning i fartyg, som blifvit utmätningsvis
såldt; hvarjämte vissa förmånsrättsegare i
fartyg eller gods i fartyg, som under konkurs
utmätningsvis försaljes, ha rätt till betalning.
På köpeskilling för utmätningsvis såld fast egendom
ha följande rättsegare anspråk: borgenär, som
vunnit utmätning, samt de, som ega panträtt i
egendomen, nämligen: a) inteckningshafvare, b)
innehafvare af fordran på ogulden köpeskilling,
c) brandförsäkringskontoret i Stockholm för
s. k. premielån samt d) de, som ega förmånsrätt
enligt 17 :e kap. 6:e § handelsbalken
eller enligt någon särskild författning,
som föreskrifver, att fordran skall utgå med
förmånsrätt enligt sagda lagrum, dock att de
under c) och d) nämnda rättsegarna icke ega rätt
till utdelning, med mindre fordran blifvit före
auktionen af fordrings-cgarcn anmäld; hvarjämte
borgenärer med förmånsrätt enligt 17:e kap. 4:e
§ handelsbalken (tjänstehjon m. fl.) ega rätt
till betalning, dä fastighet under konkurs säljes
utmätningsvis. Den inbördes ordningen emellan
flera konkurrerande rättsegare bestämmes enligt
reglerna i 17:e kap. handelsbalken. Fördelning af
köpeskilling för utmätningsvis såld
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
