Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köttbesiktning - Köttbesiktningsbyrå - Köttbladen - Köttbråck - Köttextrakt - Köttflugor - Köttfodermjöl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
export afsedt kött sker, utom vid de
offentliga slakthusen, vid Halmstads,
Ystads och Visby exportslakterier, Engelska
svinslakteriet i Malmö, Hälsingborgs och Landskrona
svinslakterier samt Tomelilla bolags- och Tomelilla
andelsslakterier. Besiktningsman skall i detta,
liksom i föregående fall, vara legitimerad veterinär
och förordnas af K. M:ts befallningshafvande.
Vid besiktningen beslagtagna, till människoföda
otjänliga köttvaror oskadliggöras på många orter
genom nedgräfning (eller förbränning), sedan de
blifvit indränkta med fotogen e. d. Lämpligare ur
såväl ekonomisk som hygienisk synpunkt är dock att
oskadliggöra dem, såsom sker i Stockholm och i de
städer, där slakthus finnas, genom nedsmältning med
ånga vid högt tryck i s. k. destruktionsapparater
(se Destruktionsanstalt), hvarefter de
därvid erhållna produkterna, fett, köttmjöl
m. m. försäljas till tekniskt bruk. Litt.:
R. Edelmann, "Lehrbuch der fleischhygiene" (2:a
uppl. 1907), G. Kjerrulf, "Handbok i köttbesiktning"
(1896), E. Ostertag, "Handbuch der fleischbeschau"
(6:e uppl. 1910), G. Schneidemuhl, "Die animalischen
nahrungsmittel" (1903), K. Storch, "Chemische
untersuchungen" (1905) samt Kjerrulf och Regnér,
"Författningar ang. veterinärväsendet" (1907).
J. E. J.
Köttbesiktningsbyrå. Se Köttbesiktuing.
Köttbladen, veter. Se Hof, sp. 895.
Köttbråck, äldre benämning på svullnad i testes. Se
Orchitis.
Köttextrakt. Som bekant är det hufvudsakligen
de s. k. extraktivämnena i köttet (köttbaser,
köttmjölksyra m. m.), som jämte lim och en del
af de i köttet förekommande salterna ingå i
köttsoppan (buljongen), från hvilken ju köttets
ägghviteämnen aflägsnas. Oaktadt denna således icke
kan sägas ha något näringsvärde i egentlig mening,
alldenstund den innehåller endast helt ringa mängd
af näringsämnen, har den sedan urminnes tider ingått
som en väsentlig beståndsdel af människans föda,
beroende därpå, att de i densamma ingående ämnena,
särskildt de s. k. köttbaserna och kalisalterna,
verka stimulerande icke blott på matsmältningen,
utan äfven på blodomloppet och nervverksamheten i
allmänhet. Köttsoppan är således att räkna till
de s. k. njutningsmedlen, hvilkas betydelse för
människans näring dock i själfva verket är ganska stor
och ingalunda får underskattas. Med tanken härpå sökte
J. v. Liebig, understödd af v. Pettenkofer, att för
mänskligheten tillgodogöra de ofantliga kvantiteter
födoämnen, som förr bortslösades i Syd-Amerika,
där otaliga nötkreatur årligen slaktades endast för
hudarnas skull, under det att köttet, hvaraf blott
en ringa del kunde på ort och ställe konsumeras,
snart sagdt bortkastades som värdelöst. Sedan de
förberedande försök, som under v. Pettenkofers
ledning 1850-52 anställdes i München, till fullo
ådagalagt möjligheten att ur kött bereda ett hållbart
extrakt, bildades ett engelskt bolag (Extract
of meat company), som i Fray Bentos började att
enligt Liebigs föreskrifter framställa köttextrakt
(Liebigs köttextrakt) i stor skala. Dylika fabriker
ha sedan uppstått äfven i Montevideo m. fl. orter
i Syd-Amerika, äfvensom i Australien, där fårkött
förarbetas, och dessa fabriker förbruka numera
årligen kött efter hundratusentals kreatur. Ett
nödvändigt villkor för fabrikationen är att kunna
erhålla råmaterialet,
köttet, till mycket billigt pris, enär ej mindre än
30-32 kg. magert kött åtgå för framställandet af l
kg. extrakt. Efter denna beräkning lämnar l nötkreatur
endast omkr. 5 kg. köttextrakt. Visserligen erhållas
åtskilliga biprodukter vid fabrikationen, såsom
slaktaffall (brosk, ben etc.), fett, bindväf o. s. v.,
som tillgodogöras och användas till kreatursfoder,
gödningsmedel m. m., men det är dock lätt att inse,
att med sådana köttpris, som i allmänhet gälla
i Europa, beredningen af köttextrakt svårligen
skulle kunna löna sig där. - Liebigs köttextrakt
beredes helt enkelt så, att finhackadt kött, så
fettfritt som möjligt, utkokas med sin 8-10-dubbla
mängd vatten, ägghviteämnen och fett aflägsnas och
vattenlösningen inkokas till extraktkonsistens samt
bildar då en mörkbrun, halffast massa af egendomlig
steklukt, bestående af i medeltal 60 proc. organisk
substans (däraf omkr. 1/6 lim, för öfrigt köttbaser,
mjölksyra och litet fett), 17,5 proc. salter och
22,5 proc. vatten. Vid användandet löses, som bekant,
extraktet direkt i varmt vatten, och man har färdig
en soppa, hvars smak, om man så önskar, ytterligare
kan höjas genom tillsats af grönsaker, kryddor
etc. - Försök på djur ha visat, att mycket stora
doser köttextrakt verka giftigt, företrädesvis till
följd af dess stora halt af kaliumsalter. Men däraf
framgår naturligtvis endast, att detta njutningsmedel,
liksom alla andra, ej får begagnas i öfvermått. Om
extraktet njutes i lagom mängd, är dess verkan,
såsom allmänt bekant är, välgörande, stärkande och
lindrigt stimulerande. På senare tider har en stor
mängd olika slag af köttextrakt kommit i handeln,
af hvilka somliga äro flytande (t. ex. Cibils). De
uppges ofta innehålla peptoniserad ägghvita (se
Pepton) och därigenom ega näringsvärde,
något, som för köttextraktets användning som
njutningsmedel dock spelar en underordnad roll.
S. J-n.
Köttflugor, Sarcophagidæ, zool., familj af
gruppen Cyclorhapha schizophora bland tvåvingarna
(se d. o.), som står nära muscidernas (omfattande
bl. a. husflugan, spyflugan m. fl.), men af viker från
denna därigenom, att sista antennledens ryggborst
är fjädradt endast vid basen. Hithörande arter
föda lefvande larver, som anbringas på ruttnande
djurämnen. De hvita, masklika larverna af vissa
arter, särskildt af Cynomyia mortnorum, äro kända
under benämningen likmaskar. Af hithörande släkten
må nämnas: Sarcophaga, omfattande grå eller svartgrå
arter, till hvilket bl. a. hör den hos oss vanliga,
ända till 14 mm. långa S. carnaria, hvars bakkropp
på grå botten är tecknad med svarta, rutformade
fläckar. Metallglänsande blå eller gröna äro de 5-15
mm. långa arterna af släktena Cynomyia och Onesia.
G. A-z.
Köttfodermjöl, landtbr., affall från
köttextrakttillverkningen, beredt till
kreatursfoder. Det urkokta köttet torkas och males
under tillsats af litet koksalt och kalksalter för
att ersätta de utlakade salterna, till ett gulbrunt
pulver, innehållande omkr. 10 proc. vatten,
70 proc. ägghviteämnen, 10 proc. fett och 4
proc. mineralämnen. Denna fodervara, som införes
hufvudsakligen från Argentina, användes med fördel
till utfodring i synnerhet af unga svin, men äfven
åt nötkreatur, höns m. fl. djur. Hästar och får
äta det ogärna. Äfven af själfdöda djur, allehanda
slakteriaffall samt af kött, som förkla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
