Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagberedningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821
Lagberedningen
slutet af 1847 afgåfvo lagberedningens
dåv. 5 arbetande led. (N. S. v. Koch, Richert,
K. E. Giinther, K. J. Schlyter och P. E. Bergfalk),
efter fullbordad granskning af giftermåls-,
ärfda-, jorda-och byggningabalkarna i Lagkommitténs
förslag till allmän civil lag, nytt förslag till
dessa balkar. 1849, sedan emellertid Giinthcr,
Schlytcr och Bergfalk utträdt ur beredningen samt
J. A. Kr. Quenscl, K. II. Pfeffcr, A. F. Gyllenhammar
och J. Lundell inträdt i deras ställe, aflämnades
det granskade förslaget till rättegångsbalk och 1850
förslaget Ull handels- och .vtsökningsbalk. Sedan
Lagberedningen i början af 1851 aflämnat förslag Ull
vä.rcllag, var dess verksamhet afslutad. Sistnämnda
förslag, med några mindre betydande förändringar,
framlades vid riksdagen 1850-51 och blef af denna
antaget samt genom k. förordn. 23 aug. 1851 upphöjdt
till lag. Lika litet som Lagkommitténs förslag till
civil lag och rättegångsordning ha Lagberedningens
öfriga förslag i dessa ämnen blifvit framlagda till
riksdagens omedelbara granskning. Däremot ha de
i alla sina delar städse tjänat till ledning vid
det lagstiftningsarbete, som för åstadkommande af
partiella förbättringar inom civillagens område
sedermera egt rum.
Under de tjugu år, som närmast följde, sedan
Lagberedningen slutat sin verksamhet, blefvo de
förslag till förändrade stadganden inom civil-
eller kriminallagstiftningens område, hvilka
förelades riksdagen, utarbetade antingen inom
Justitiedepartementet eller genom särskilda
kommittéer. 1871 fann sig emellertid K. M:t böra
föreslå den förändrade anordningen, att i stället
för tillsättandet af särskilda kommittéer för
enstaka lagfrågors behandling, såsom dittills skett,
upprättandet af samtliga de lagförslag, som under
den närmaste framtiden ifråga-kommc, äfvensom sådana
förslags omarbetning, där sådan till följd af gjorda
erinringar funnes nödig, såvidt ske kunde, kom me
att utföras af samma personer, och i proposition
till nämnda års riksdag hemställdes därför, att en
Lagbyrå skulle inrättas inom Justitiedepartementet,
bestående af 3 led., hvilka det skulle åligga att
under justiticstatsmini-sterns ledning utarbeta
lagförslag samt granska och med anledning af
förekomna anmärkningar omarbeta sådana. Sedan
riksdagen, bifallit denna hemställan, trädde
Lagbyrån i verksamhet vid 1872 års början. Inom
Lagbyrån utarbetades förslag till flera partiella
lagförändringar, bl. a. förslag till nya stadgan d en
angående lagfart och inteckning, -r- Redan 1874 års
riksdag hemställde emellertid, att i st. f. Lagbyrån
måtte inrättas en af flera ledamöter än nämnda
byrå bestående lagkommitté l, lagberedning, afsedd
att utarbeta lagförslag, företrädesvis sådana,
som omfatta större afdelningar af civiilagcn
eller rättegångsordningen. Med anledning af denna
riksdagens skrifvelse förordnade K. M:t 4 dec. 1874,
att en, tills vidare af ordf. och 4 led. bestående,
kommitté för utarbetande af lagförslag, företrädesvis
sådana, som omfattade större delar af civillagen
eller rättegångsordningen, skulle under benämning
Nya lagberedningen träda i verksamhet med början
af 1875. I öfverensstämmelse med den för Nya
lagberedningen 22 jan. 1875 utfärdade instruktionen
började beredningen sitt arbete med behandlingen
af frågan om förbättring af lagstiftningen rörande
utsökningsväsendet. Förslag till ny ut-
sökningslag afgafs af Nya lagberedningen 6 juni
1876. Förslaget framlades efter granskning af K. M:t
vid riksdagen 1877 och antogs med smärre jämkningar
af riksdagen, hvarefter ny ntsökningslag utfärdades 10
aug. 1877. Därefter företog Nya lagberedningen frågan
om ordnandet af de privaträtts* liga förhållandena
emellan jord- och strandegare eller andra i afseende
å vattens afledande och begagnande samt öfverlämnade
20 dec. 1877 förslag till förordning angående
torrläggning af jord samt 31 maj 1879 förslag till
lagstadgandcn omfattande de öfriga delarna af den
s. k. vattenrätten. På grundval af Nya lagberedningens
förslag afläts till 1879 års riksdag proposition med
förslag till lag om dikning och annan afledning af
vatten samt till 18SO års riksdag med förslag till
förordning om jordegares rätt till vattnet å hans
grund med flora därmed sammanhängande förordningar. 20
juni 1879 utfärdades lag angående dikning och
annan afledning af välten samt 30 dec. 1S80 öfriga
författningar i ämnet. Nya lagberedningen afgaf
27 dec. 1879 förslag till förordning ang. tioårig
och tjuguårig häfd, och sedan proposition i ämnet
aflämnats till 1881 års riksdag, utfärdades 22 april
s. å. förordning om tjuguårig häfd. I början af 1880
företog Nya lagberedningen därefter frågan om ny
rättegångsordning. Enligt den af Nya lagberedningen
uppgjorda, af K. M:t faststälda planen för
behandlingen af sistnämnda fråga skulle beredningen,
innan arbetet med uppgörandet af dctaljcradt förslag
till ny rättcgångslag förctogcs, afgc särskildt
förberedande utlåtande i ämnet, innefattande dels
redogörelse för frågan med hänsyn såväl till vårt eget
rättegångs-väsen som ock till de i nyare utländska
proccss^gar framträdande allmänna grundsatser,
dels ock huf-vuddragen i det system beredningen,
efter öfvervägande af frågans såväl teoretiska som
praktiska sidor, ansåge sig för egen del böra vid den
förestående revisionen af rättegångsväsendet förorda
till antagande i afseende å domstolsorganisationen och
det processuella förfarandet. I öfverensstämmelse
med denna plan öfverlämnade Nya lagberedningen
6 juni 1884 sitt förberedande utlåtande om
rättegångsväsendets ornbildning, affattadt i fyra
delar. Af dessa innehåller den första grunderna
för dom-stolsförfattningcn, den andra grunderna
för rättegångsordningen i tvistemål, den tredje
grunderna för rättegångsordningen i brottmål
samt den fjärde, som bihang till dessa förslag,
planen för rikets judi-ciella indelning m. m. - För
granskning af dessa omfattande förslag tillsatte
K. M:t 5 dec. 1884 en Förstärkt lagberedning,
hvari insattes ledamöter af Högsta domstolen,
presidenterna i rikets hofrätter, undcrdomare,
advokater samt ledamöter af riksdagen. Denna
delegation, hvars arbete leddes af justitieministern
som ordf., afgaf 20 juni 1887 ett betänkande, hvari
under vissa hufvudpunktcr angåf-vos de riktlinjer,
som borde blifva bestämmande för det fortsatta
arbetet å rättegångsväsendets om bildning. Under
det att Förstärkta lagberedningens granskningsarbcte
pågick, utarbetade Nya lagberedningen nåcra smärre
lagförslag på processrättens område, af hvilka två, om
skiljemän och om ersättning till riltnen i brottmål,
upphöjdes till lag, samt verkställde en mycket
begränsad revision af strafflagen, hvilken lagfästes
1890. Efter det att Förstärkta lagberedningen afgifvit
sitt betänkande, beslöt K. M:t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
