Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska / 877-878 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lago - Lago, pseudonym - Lag- och hushållsberedning - Lagochilus - Lagoftalmi - Lagoftalmus - Lago maggiore - Lagom satt - Lagomys - Lagonit - Lagonosticta - Lagopus - La Gorce, Pierre François Gustave de - Lagorchestes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

877

Lago-Lagorchestes

Suppl.). - L. di Alban o [-ana]. Se Al-banobergen. -
L. di Ave;rno [-nå]. Se Avernus lacus. - L. di Bolsena
[bålsena]. Se Bolsena. - L. di Co m o [kärna]. Se
Comosjön. - L. di Fucino [fotji’nå]. Se C e l a n
o. - L. di G a’r d a. Se Gardasjön. - L. di Lecco
[le’kkå]. Se Comosjön. - L. di Lugano [logänå]. Se
Luganosjön. - L. diMezzola [meMsåla]. Se C o m o s j
ö n. - L. di P e r u g i a [pcroMja]. Se Trasimenska
sjön. - L. d’Iseo [-seå]. Se Iseosjön. - L. Trasimeno
[-mena]. Se Trasimenska sjön. - L. di Yico [vika]. Se
Cimino. - L. L u c r i n o. Se L u-crino. - L. Sebino
[-bmå]. Se Iseosjön. - L. Yerbano [-bana]. Se Lago
maggiore.

Lago, pseudonym för tonsättarinnaii Laura Constance
Nctzel (se under N e t z e l 2).

Lag- och hushållsberedning, Rikets ständers. Se K o
m m i 11 e r a d e för tryckfrihetens vård.

Lagorchilus, bot., växtsläkte af fam. Labialce, med 15
arter i Orienten. Af L. inebrians, b a n g i d e i v
a n a, i Turkestan beredes med honung och socker ett
berusningsmedel. G. L-m.

Lagoftalmi. Se Lagoftalmus.

Lagoftalmus, stundom äfven Lagoftalmi
(grek. lagofthalmo’s, "haröga", af lacjös, hare,
och ofthalmo’st öga, emedan haren troddes sofva med
öppna ögon), en felaktig ställning å synnerligast
det öfre ögonlocket, hvarigenom ögonlocksspringan
står för vidt öppen och ögonlocken ej kunna slutas
tillsammans öfver själfva ögongloben. Orsakerna kunna
vara flera, såsom förlamning af ögats slutmuskel,
följder af brännskador och andra sår, som sammandraga
och förkorta ögonlocket o. s. v. Genom den normala
blinkningens uteblifvande uppstår lätt en partiell
intorkning af hornhinnans yta, åtföljd af en för
lagoftalmus karakteristisk inflammation (keralilis e
lagophthalmo). Behandlingen är uteslutande kirur-gisk,
växlande alltefter orsakerna. Rsr. (G-d.)

Lago maggiore [la’gå maddjåre] l. Lago
Verbano (fr. Lac majeur, lat. Lacus verbanus), den
västligaste af de stora sjöarna i norra Italien. Såsom
namnet antyder (it. maggiore, större) har sjön ansetts

Isola bella, den berömdaste af Borromeiska öarna, i Lago maggiore.

vara den största af dem, och i längd öfverträffar den
något Gardasjön, men dess vattenyta är dock betydligt
mindre än denna sjös, endast 212 kvkm., hvaraf 167
kvkm. tillhöra Italien och 45 kvkm. schweiziska
kantonen Ticino. Längden i n. och s., mellan 45° 43’
och 46° 10’ n. br., är 65 km.,
bredden i allmänhet 4–6 km., högst 11 km. (mellan
Laveno och Fariolo), höjden öfver hafvet omkr. 197 m.,
största djupet är 372 m. Skillnaden mellan högsta
och lägsta vattenståndet är vanliga år 3,5 m. och
undantagsvis dubbelt så stor. Sjön genomströmmas
i hela sin längd af Pos biflod Ticino och upptar 40
andra åar och bäckar, bl. a. Verzasca och Maggia i n.,
Toce i v. och Tresa i ö. från Luganosjön. Stränderna
kring sjön utmärkas lika mycket genom romantisk
vildhet som genom yppig vegetation och färgprakt samt
äro betäckta med små städer, byar, landtställen,
vinkullar och fruktträdsplanteringar. De förnämsta
orterna äro Locarno, vid Maggias mynning, Canobbio,
Luino (med staty af Garibaldi), Laveno, fordom befäst
österrikisk krigshamn, Intra, en liflig fabriksstad,
och Pallanza, i en af de vackrasto trakterna vid
sjön, midt emot Borromeiska öarna (se d. o.).
(J. F. N.)

Lagom satt, metall. Se H å r d s a 11.

Lagömys, zool. Se P i p h a r s l ä k t e t.

Lagonit, miner., gult jordartadt mineral af
sammansättningen Fe.2 03, 3 B2 03, 3 H2 0.
A. Hng.

LagonostFcta 1. B l o d f i n k s l ä k t e t,
Blodfinkar, zool.) hör till tättingarnas ordning
(Pas-seriformes) inom fåglarnas klass. Det har
jämförelsevis lång, från sidorna sammantryckt näbb
och kort, rundad stjärt. Dit hör lilla blodfinken,
L. minima^ som blir 90 mm. lång. Hannen är
öfvervägande blodröd till färgen och honan grå,
med hvit-prickigt bröst. Blodfinken förekommer
i Sudan och lefver, liksom sparfvarna hos oss, i
talrika, skaror invid människornas bostäder. Den är en
behaglig fågel, som är i verksamhet och rörelse nästan
hela dagen. Endast under de hetaste timmarna söker
den skydd under de ständigt gröna trädens skuggiga
bladverk. Under fortplantningstiden lefva blodfinkarna
parvis och bygga sina bon under taken på infödingarnas
hyddor, i träd eller t. o. m. på marken. Hannen visar
mycken ömhet mot sin hona, med hvilken han turvis
rufvar äggen. C. U. S.*

Lagöpus, zool. Se E i p s l ä k t e t.

La Gorce [gårs], Pierre Francois Gustav e de,
fransk häfdatecknare, f. 29 maj 1846 i Yannes,
blef efter aflagd juris doktorsgrad substitut för
generalprokuratorn vid appellationsdomsto-len i Ärras,
på hvilken plats han gjorde sig känd för rättrådighet,
juridisk lärdom och hög intelligens. Han afgick på
grund af dekreten mot kongregatio-nerna 29 mars 1880,
egnade sig åt historiskt författarskap och anses
i närvarande stund för en af Frankrikes främsta
historiker. Han har författat Histoire de la seconde
république jrancaise (2 bd, 1887), en skildring af
huru Frankrike under republiken (1848-51) mognade
för cesarismen, och det berömda arbetet Histoire
du second empire (l bd, 1894-1905), behandlande
tiden från statskuppen i dec. 1851 till kejsardömets
fall 4 sept. 1870, huf-vudverket på området, delvis
hvilande på grundval af otryckt material, opartiskt
och hållet i en glänsande stil. Det förskaffade L. två
gånger det stora Gobertska priset samt ledamotskap i
Académie des sciences morales et politiques. F. n. är
L. sysselsatt med en omfattande Histoire religieuse
de la revolution jrancaise (I, 1909), som lofvar
att bli af det allra största värde och intresse.
T. H-r.

Lagorchestes, Harkängurun, zool. Se Kängurudjuren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>