Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lamaism - Lamalon-les-Bains - Lama-miau - Laman - La Manche - Lamanskij, Vladimir Ivanovitj - Lamantinsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
931
Lamalon-les-Bains-Lamantinsläktet
932
Fig. 3. Dalai-lamas residens i Lha-sa. (Efter
ryska geogr. sällskapets förhandl.)
i de vanliga upplagorna fylla 108 bd, det andra
omfattande 225 bd. Litt.: Koppen, "Religion des
Buddha" (1857-59), Waddel, "The buddhism of
Fig. 4. Del af klostret Taschi-lunpo. (Efter
S. Hedin.)
Tibet or lamaism" (1895), Gruuwedel, "Mytho-logie
des buddhismus in Tibet und der Mon-golei" (1900)
och "Der lamaismus. Kultur der gegenwart" (I, 3,
I, 1906), samt Hedin, "Transhi-malaya" (1909).
E. Rid.
Lamalon-les-Bains [-malå’ lä bä’], kommun i
franska dep. Hérault, i en dal i Cevennerna, har
tre badanstalter och tolf kolsyrehaltiga järnkällor
(16°–48° C.). Omkr. 700 inv.
Lama-miau ("lamakloster") l. Dolon-nor ("do
sju sjöarna"), stad i norra delen af kinesiska
prov. Tschi-li, på en naken sandslätt omkr. 260
km. n. om Peking, 1,220 m. ö. h. Staden har
omkr. 30,000 inv. och är en viktig handelsplats för
östra Mongoliet samt berömd för sina metallgjuterier,
från hvilka bilder af koppar, järn och brons
utgå till hela Mongoliet och t. o. m. till
Tibet. Nästan alla buddistiska länder erhålla
därifrån sina gudabilder, klockor, vaser m. m. På
något afstånd från den kinesiska staden ligger det
mongoliska kvarteret med två grupper lamatempel
och kloster, som hysa omkr. 2,300 präster.
(J. F. N.)
Laman, Auchenia lama, zool. Se Kameldjuren,
sp. 712.
La Manche [mã’ʃ]. Se Kanalen och Manche.
Lama’nskij, Vladimir Ivanovitj, rysk historiker
och språkforskare, f. 1833 i Petersburg, medlem
af ryska vet.-akad. och professor i slaviska
språk vid Petersburgs universitet, författade
1859 en magistcrafhandling O slavjanach v Maloj
Azii? Afrikje i I spann (Om slaverna i Mindre
Asien, Afrika och Spanien), företog 1862-64 en
studieresa genom slaviska länder och fick 1870
doktorstiteln efter en afh. Ob istoriljeskom izutjenii
greko-slarjanskago mira v Jevropje (Om det historiska
studiet af den greko-slaviska världen i Europa). Sina
panslavistiskt färgade teorier om den religiösa,,
sociala och moraliska grundskillnaden mellan
den greko-slaviska och romansk-germanska världen
utvecklade han ur historisk synpunkt i sin skrift Tri
mira azijsko-jevropejskago materika (Tre världar på
den asiatisk-europeiska kontinenten, 1892). Förutom
många lärda skrifter har han utgifvit slaviska
handskrifter från arkiv i Belgrad, Agram och Wien
(1864) samt Secrels d’état de Venise (1884). 1883 och
1905 utgåfvo hans många lärjungar lärda festskrifter
till hans ära med fullständig bibliografi. ,
A-d J.
Lamanffnsläktet, Manatus, zool, hör till siren-djurens
ordning (Sirenia) inom däggdjurens klass. Kroppen är
klumpig och spolformig, allsidigt af-rundad genom ett
tjockt späcklager, med mycket gles hårbeklädnad och
afrundad stjärtfena. Bröstfenorna äro stundom försedda
med rudimentära naglar; fria bakre extremiteter
saknas; yttre örat är förkrympt. Den fungerande
tanduppsättningen består uteslutande af kindtänder;
de för stark nötning utsatta tänderna ersättas genom
en i horisontell riktning-försiggående tandömsning:
försvinnande af de främsta, nötta tänderna och
nybildning bakom de i bruk varande. Afvikande från
flertalet andra däggdjur,, ha hithörande arter
blott 6 halskotor. Blindtarmen är försedd med två
fingerlika bihang. Fyra arter äro kända, af hvilka
en är afrikansk, de andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
