Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Languet, Hubert - Langue verte - Languissant - Langur - Langust - Langwedel - Langå. Se Langaa - Langö. 1. Ö utanför Holmestrand - Langö. 2. Ö i Skaatö härad - Langö. 3. Ö i Vesteraalens grupp - Lanier, Sidney - Lanista - Lanius - Lanjarón - Lanjuinais. Jean Denis de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Langue verte-Lanjuinais
1100
tjänst och leda en expedition med uppgift att
söka finna nordostpassagen. Däremot inträdde
han 1559 som diplomat i kurfurst Augusts af
Sachsen tjänst och företog som sådan eii mängd
resor i Tyskland samt till Frankrike, Österrike
och Nederländerna. Särskildt användes L. för
att iakttaga de franska rcligionsstrider-na;
han bevistade 1561 jcligionssamtalct i Pois-sy,
motarbetade 1565 (jrumbachs försök att vinna
understöd i Frankrike och var 1572 nära att bli
dödad vid Bartolomcinattcn i Paris 1573-77 var han
kurfurstligt sändebud vid kejserliga hofvct, där
han skattades högt af Maximilian II. Som calviuist
och vän till Melanchthon hade L. alltid inisstrotts
af de strängaste lutheranerna vid kurfurstens hof:
deras grundlösa anklagelser kränkte den redbare
mannen och föranledde honom att taga af-^ked
(febr. 1577), hvarefter han mestadels vistades i
Nederländerna, där han blef förtrogen rådgifvare
åt Vilhelm af Oranien, som tidtals äfven använde
honom i diplomatiska uppdrag. L:s bref till kurfurst
August och dennes kansler Mordeiscn 1559-81 ut-gåfvos
1669 af Tob. Petr. Ludovicus under titeln "Arcana
seculi decimi sexti". Af stort värde för tidens
historia äro äfven L:s bref till sir Philip Sidney
(på latin 1633, i engelsk öfv. af S. A. Pcars 1845)
och till Came.rarius (1646). Sin största ryktbarhet
har L. vunnit som med stor sannolikhet förmodad
författare till den 1579 anonymt utgifna skriften
Vindicicc contra tyrannos, "don mognastc frukten af
hugenottisk statsrätt". Dess författare underkänner
läran om folkets absoluta lydnadsplikt mot regcntcn
och häfdar dess rätt till motstånd mot en furste,
som kränker Guds lag och ödelägger kyrkan: som organ
för motståndet nämner han folkets representanter
och förmyndare, riksförsamlingarna, samt undersöker
noga förutsättningarna för att ett dylikt motstånd
skall kunna anses rättmätigt. Jfr 0. Scholtz,
"Hubert L. als kursächsischer bcrichtor-statter
und gesandter in Frankreich 1560-1572"’ ’1875),
G. Touchard, "De politica Hubert! Lan-gucti"
(Paris 1898) och biografien (af P. Tsehac-kert)
i Haucks "Realcncyklopädic", bd 11 . 1902).
’ V.S-R.
Langue verte [låg värt], fr., "grönt språk",
jargongaktigt uttryckssätt. Beteckningen är parisisk;
den är ej språkvetenskapligt använd.
Languissant flågisä’], fr. (af lanyuir, vara
matt), matt, kraftlös, försmäktande, smäktande,
trånande. Lang ur, detsamma som H an u m an t
(se d. o.); äfven namn på aparten Semnopithecus
en!dins, hvaraf ett stort antal ströfvar omkring i
de indiska basarerna, där de rikligt lifnära siir
på spannmålshandlarnas bekostnad; en massa langurer
hålles i stora templet i Bcnares. Zoologien utsträcker
namnet langurer till alla artnamn af asiatiska släktet
Semnopilhecns (se d. o.).
Langust, zool. Se P a l i n u r u s.
Langwedel, befäst ort i Vorden, förstärktes 1675,
men intogs det oaktadt af biskopen af Miiustcr
s. å. 1680 och 1682 påbjöds dess rascring.
L.WisonM.
Langa. Se L an g a a.
Långö, namn på många större och mindre öar utanför
norska kusten. 1. Ö utanför Holmestrand. Areal O,s
kvkm. Betydliga kalkstensbrott. - 2. Ö i Skaatö härad,
Bratsbergs amt; den skiljes från Gomö genom det
smala Langaaresund 1. Langesunds-krcppa. Areal 6,33
kvkm. 122 inv. Betydliga järn-grufvor, tillhörande
dels Fritsö, dels Bserums järnverk. Driften upphörde
1868, sedan till dess från 1790 brutits omkr. 200,000
ton järnmalm a 45-50 proc. I en rad grufvor låg senare
arbetet nere, men i en. "Grevinde Wedels grube",
brötos 1907 med en arbetsstyrka af 30 man omkr. 3,400
ton malm. - 3. Ö i Vesteraalens grupp, Nordlands
amt, ytterst mot hafvet och skild från Ulf ö (Hadsel)
genom Börösund, från Hindö genom Sortlandsund och från
den n. därom liggande Andö genom Gavlfjorden. Areal
886,0 kvkm. 12,000 inv. (1910). Ön, som innefattar
pastoraten Bo och öksnes samt delar af Hadsel och
Sortland, är mycket sönderskuren af fjordar, som
skära djupt in; den största är Eids-f jorden på södra
sidan. Naturen är vild och imponerande, och ilera
fjällkedjor med toppar af 700 m. höjd (Holandsknurrn
651 m.) genomskära ön. Flera betydande fiskelägen.
1-3. O. A. ö.
Lanier [läniro], Sidney, amerikansk författare,
f. 1842 i Georgia, d. 188l’i North Carolina,
deltog i inbördeskriget, var sedan lärare,
advokat och flöjtist i en orkester samt vardt 1879
lärare i engelska litteraturen vid Johns Hopkins
universitet i Baltimore. L:s dikter (Cörn 1874,
sekelminnesodet 1876, The marshcs of Glynn, Poems
1877, 2:a uppl. 1900) äro rytmiskt originella och
karakteristiska i sin målning af landskapet. En
krigsroman (Tiger lilles 1867), Tlic sciencc- of
english verso (1881), The english n OK cl (1883)
och en rad ungdomsböcker vittna om mångsidigheten af
hans begåfning. Ett brefurval utgafs 1899. Se biogr,
af Ward (i 1881 och 1884 års uppl. af hans skrifter)
och Baskervill (1897).
Lani’sta, lat., föreståndaren för en
gladiatorsskola. Se Gladiator.
Länius, zool. Se T ö r n s k a t s l ä k t c t.
Lanjarön [-chanVn], stad i spanska
prov. Granada på södra sluttningen
af Sierra Nevada i Al-pujarras. 4,200
inv. (1900). Marmorbrott, vann a järnkällor.
»T- ^- *
Lanjuinais [låjuinå]. Jean D en i s de, grefve,
fransk statsman, f. 1753 i "Rennes, d. 1827 i
Paris, utnämndes 1775 till professor i kyrkorätt vid
universitetet i sin födelsestad och var 1789 medlem
af konstituerande nationalförsamlingen, där ! han
tillhörde det liberala partiet och hade stor andel i
tillkomsten af prästerskapets civil-konstitutiou. 1792
blef han åter professor i Rennes samt valdes 1793
till medlem af nationalkonvcntct. Där röstade han
emot konungens afrättning och ställde sig i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
