Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Larra. 1. Mariano José de L. - Larra. 2. Luis Mariano de L. - Larrey, Dominique Jean - L'Arronge, Adolf - Larroumet, Gustave - Lars, Sankt, f. d. socken. Se Linköping - Lars, Sankt. Se Laurentius, den helige, 1. - Larsa - Larsbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vård etc., och i Descripcion de la Peninsula har
han gett en god vägledning för kännedom om sitt
land. Förutom ett stort antal öfversättningar från
franska och engelska författade L. en historisk
roman, El doncel de Don Enrique el Dolicnle,
dramerna A/a-cias och El conde de Fcrndn Gonzulez
samt sedekomedien No mås mnslrador. Colecciön de
arlicu-los de coslumbres etc. i 5 bd är af mycket
intresse. Under titeln Obras de Fifjaro u t kom nio
L:s samlade arbeten 1837, 1884 och äfven senare. -
2. L u is Mar i an o de L., den föregåendes son,
spansk författare, f. 1830 i Madrid, d. 1901,
chefredaktör af "Gaccta de Madrid" 1856-66, direktör
för "Bo-letin ofticial" och medarbetare i många
politiska och litterära organ. L:s författarskap falbr
emellertid hufvudsakligen inom teaterns område, där
han producerade ett 50-tal stycken, som vunno stor
popularitet. Mest kända äro: El amor y la möda, l’n
buen hombre. La oration de la lärde, El barberillo
de Lavapiés med musik af Barbicri, Juan de Ur-bina,
Todos son replos och La conquista de Madrid. _
1-2. Ad. H-n.
Larrey [-ra], D o m i n i q u e Jean, fransk
militärkirurg, f. 8 juli 1766 i Baudéan, d. 25
juli 1842 i Lyon, ingick som läkare vid flottan,
utnämndes 1787 till kirurg vid franska, marinen
och anställdes 1792 som chirurgicn a ide-major vid
Rhenarmén. Där lärde han sig känna de stora bristerna
i det dåtida systemet för transport af sårade och
föreslog s. k. flygande ambulanser, hvilka infördes
1793. L. utnämndes 1798 till professor vid det då nyss
anlagda militärkirurgiska institutet Yal-de-gråce i
Paris, men kallades snart af Napoleon därifrån till
Italien, där han stiftade dylika skolor i Padua,
Milano och Udine. Sedan följde han Napoleon till
Egypten, där han utmärkte sig ge-uom kallblodighet
och rastlös verksamhet midt under kulregnet (han
blef svårt sårad vid S:t Jean d’Acre). L. deltog
sedan i nästan alla Napolcons strider och erhöll på
bataljfältet vid Wagram (1809) titel af baron. Vid
Waterloo blef han både sårad och fången och var
nära att bli skjuten, då han fri-gafs af Bliichcr,
hvars sons lif han hade räddat. Efter julirevolutionen
utsändes han på åtskilliga inspektionsresor. Napoleon
hade testamenterat honom 100,000 frcs, med förklaring,
att L. vore den dygdigasto man han träffat och att,
om armén någonsin reste ett tacksamhetsmonumtnt,
borde det resas åt L. Tre stöder restes också
sedan, en på gården vid Val-de-gråce, en annan i
den medicinska akademiens sessionsrum, den tredje
i hans födelsestad. - L. är skaparen af den nyare
krigskirurgicn och har i många skrifter meddelat
resultaten af sin omfattande verksamhet; de förnämsta
bland dem äro Relation Jiistorique et chirurr/icale de
rexpédilion de Varmée d’0rient en Égypte et en Syrie
(1803), Mcmoires de médecine militaire (1812-17),
Recueil de mémoires de chirur-
cjie (1821), Clinique cliirurgicale, exercée
particu-liérement dans les camps el les Iwpitaux
mililaires depuis 1792 jusqiCen iS36 (1829-36)
samt Relation médicale des campagnc^ et voyages de
1815 å 18W (1841). - Två andra framstående franska
läkare med namnet L. äro L:s broder, Claude F
rån 90 i s Hilaire L. (f. 1774, d. 1819), och
son, Felix H i p p o lyte L. (f. 1808, d. 1895).
F. B. (R.T-dt.)
L’Arronge [-rå’j], Adolf, tysk teaterförfattare,,
f. 1838 i Hamburg, cl. 1908, tjänstgjorde som
tea-terkapcllmästare i åtskilliga större städer, vardt
1866 direktör för Krollska operan i Berlin, redigerade
1869-72 "Ber-liner gcrichtszcitung", ledde 1874-78
Lobe-teatern i Breslau och var 1883-94 direktör
för Deutschcs thcatcr, hvilken han förvärf-vat och
omdanade. Han vann stor framgång med åtskilliga för
folkteatrar afsedda lustspel, hållna i en borgerlig
och gemytlig ton. Här må nämnas M cm Leopold (1873;
"Min Leopold’*, 1875), Hasemanns töclilcr (1877;
"Flickorna Blom", 1878), Doktor Klaus (1878; "Doktor
Stall", s. å., "Doktor Klaus", 1879), Wolillhälige f
räven (1879; "Välgörande fruar", s. å.) och Hans Lonei
(1880; "Familjen Lonei", 1881).
Larroumet [lärorna7], G u s t a v e, fransk
litteraturhistoriker, f. 1852 i Gourdon, dep. Löt,
d. 1903 i Paris, vardt 1888 direktör för École des
beaux-arts i Paris och utnämndes 1891 till professor i
fransk litteratur vid Sorbonne. L:s viktigaste verk är
hans biografi Mariraux (1883; 2:a uppl. 1903); vidare
kunna särskildt framhållas La comédie de Mo-liére
(1886; 6:e uppl. 1903), Eludes d’histoire et de
crilique dramaliqnes (1892), fitudes de lillerature
et d’art (4 bd, 1893-96), P elits portratts et notes
d1 art (2 bd, 1897, 1902), Racine (1898), Nouvelles
études d’hisloire et ds crilique dramatiques (1899)
och den postuma Derniers porlrails (1904).
Lar3, Sankt, f. d. socken. Se Linköping.
Lars, Sankt. Se Laurentius, den helige, 1.
Larsa, babylonisk stad. Se Babylonien,
sp. 575, och Ellasar.
Larsbo, landtegendom i Söderbärke socken, Kopparbergs
län, vid det vattendrag, som förenar sjön Jörken med
Norra Barken. Det tillhör Larsbo-Norns aktiebolag
(stiftadt 1875, aktiekapital 2,1 mill. kr.), som
dessutom eger i Söderbärke socken Gläfse landtegendom,
Larsbo kvarn och Saxehammars ångsåg, i Hedemora
socken, vid ett mindre vattendrag, som uppstår
ur små sjöar i Söderbärke socken och slutligen
faller ut i Dalälfven, Norns (Nårns) masugn, Turbo
sulfitcellulosafabrik och ångsåg, Prästhyttans,
Vikmanshyttans m. fl. landtegendomar, elektrisk
kraftstation, Vikmanshyttans degelstålverk
med 9 ånghammare och 6 smältugnar för 54 deglar
och i Säters socken Vikens landtegendom. Hela den
sammanhängande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
