Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laryngotomi - Laryngotracheitis - Laryngotrakeotomi - Larynx - Larynxparalysi - Larynxstenos - Larynxödem - Larzacfåret - La Salle l. Lasalle, stad - La Salle, Antoine de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1271
Laryngotracheitis-La Salle
1272
hufvudet kan så god läkning inträffa, att rösten
blir så mycket i behåll, att talet blir fullt
begripligt. Man har efter utskärandet af hela
struphufvudet lyckats genom insättande af ett
konstgjordt sådant i ej obetydlig mån ersätta
det naturliga och återställa en viss grad af
talförmågan. Borttagandet af hela struphufvudet är
en bland de svåraste kirurgiska operationerna, den
enkla laryngo- eller trakeo-tomien däremot lättare.
frsr. (J. Å.)
Laryngotracheitis (af grek. la’rynxs struphufvud,
och trachea, luftrör), med., den slemhinnekatarr,
som från struphufvudet sträcker sig ned äfven
i stora luftröret. Oftast utbreder sig den
katarrala laryn-giten (se d. o.) nedåt och
åstadkommer då först en katarr i stora luftröret
och angriper sedermera vanligen äfven de mindre
luftrören, bronkerna. Härigenom uppkommer
den s. k. bronkiten 1. luftrörskatarren.
I- H.
Laryngotrakeotomi, Jcir. Se Laryngotomi.
La’rynx (grek.), med., struphufvud (se d. o.).
Larynxparalysi (af grek. lafrynx, struphufvud),
Stämbandsförlamning, med., kan medföra svårighet att
andas och heshet. Lindrig larynx-paralysi förekommer
ofta efter organets öfveran-sträng-ning framför allt
under katarrala eller inflammatoriska tillstånd i
slemhinnan; oftast är anledningen till densamma
att söka i sjukliga processer utanför organet.
E. St-g.
Larynxstenös (af grek. la’rynx, struphufvud,
och stenors, trång), me d., förträngning af
struphufvudets ljudspringa genom sjukliga
processer af hvarjehanda slag, hvarigenom den
normala andningen vid lindriga fall försvåras, vid
svårare omöjliggöres, så att kväf-ning kan uppstå.
E. St-g.
Larynxödém (af grek. lafrynx, struphufvud, och
6i’dema, svulst), med.s vattensvullnad i den luckra
delen af slemhinnan öfver och omkring ingången till
struphufvudet eller inuti detta. Sådant ödem kan
framkallas akut eller kroniskt af inflammatoriska
processer i strupen, s. k. laryngit (se d. o.),
eller kan orsakas af konstitutionella rubbningar
inom organismen, som gärna åtföljas af ödem
eller vatten-svullnad i olika delar af kroppen,
t. ex. nefrit eller s. k. ägghvitesjukdom. Lättare
former af larynx-ödem kunna gå öfver af sig
själf, då den framkallade inflammationsprocessen
lagt sig, eller kunna drifvas tillbaka genom
lokalbehandling (pensling, spray 1. inhalation)
af adstringerande (sammandragande) medel; svårare
former fordra ibland en mera genomgripande
behandling: snitt genom de svullna partierna
(s. k. skarifikationer) samt vid hotande andnöd
intubation af struphufvudet, ev. trake-otomi.
I- H.
Larzacfåret (fr. race du Larzac) förekommer på
högslätten Larzac i franska dep. Aveyron och är en
korsningsprodukt af italienska bergamaskrasen och
frisiska mjölkfåret. Rasen har stora hängande öron
liksom bergamaskrasen och en kroppsform påminnande
om frisiska mjölkfåret. Svansen är lång. Färgen hvit.
H. F.
La Salle 1. L a s a 11 e [lä sä’l], stad i
nordamerikanska staten Illinois, vid den dit segelbara
floden Illinois. Förbindelse med Chicago medelst
järnväg och Michigan-Illinois-kanalen. 10,800
inv (1910). Liflig handel och industri,
bl. a. zinkvalsverk, glasbruk,
cementfabrik. Rika kolgrufvor i trakten.
(J. F. N.)
La Salle [sa’l], Antoine de, fransk författare.
Se Franska litteraturen, sp. 1198.
La Salle [sa7!], René Robert Cavelier, sieur d e L.,
fransk upptäcktsresande, f. 22 nov. 1643 i Rouen,
blef 1666 nybyggare och pälshandlare i trakten
af Montreal och började snart därifrån företaga
upptäcktsresor i hopp om att finna en handelsväg
till Stilla hafvet och Kina. 1669 -70 företog han
en färd nedåt den af honom upptäckta floden Ohio;
några forskare antaga, att han följt Ohio ända till
dess utmynnande i Mississippi och sålunda före Joliet
och Marquette upptäckt nämnda flod, men säkra bevis
därpå ha ej förebragts. Efter Joliets och Marquettes
färder (1673) blef L. öfver-tygad om att Mississippi
utmynnade i Mexikanska viken, och han uppgjorde då en
djärf plan för dess utforskande och hela floddalens
förvärfvande åt franska kronan. Han vann stöd hos den
framsynte generalguvernören öfver Canada, Frontenac,
och - vid besök i Frankrike 1674 och 1677 - äfven hos
Colbert och Ludvig XIV samt erhöll privilegium på
att få anställa forskningsfärder i fjärran Västern
på egen bekostnad och bl. a. erhålla monopol på
handeln med buffelhudar i de af honom nyupptäckta
trakterna. L:s mening var att anlägga en kedja af
fort som kolonisations- och handelscentra samt till
försvar mot indianerna. På sin första expedition
1678 framträngde L. under stora svårigheter till
Illinois, där han s. om sjön Peoria anlade Fort
Crévecoeur. Under sin andra stora expedition 1681-82
nådde han (6 febr. 1682) Mississippi och seglade utför
floden ända till mynningen, dit han anlände 6 april
s. å. Han tog för Frankrikes räkning högtidligen i
besittning allt land, som vattnades af Mississippi
(som han kallade "Colbert") och dess bifloder, samt
gaf landet efter Ludvig XIV namnet Louisiana. Nära
Ottawa i Illinois hade han anlagt ett fäste, Fort S:t
Louis, där han kvarlämnade sin trogne medhjälpare
Tonty. Vid ett nytt besök i Frankrike 1684 vann
L., ehuru motarbetad af den nye kanadensiske
generalguvernören De la Barre, fortsatt understöd
af Ludvig XIV och förmådde regeringen att (juli
s. å.) utsända en expedition till Mississippimynningen
för att anlägga ett fäste och en koloni. L. kom i
tvist med eskaderns underbefälhafvare, kapten Beaujeu,
och man tog fel om Mississippimynningens läge, så att
L. blef landsatt längre västerut, vid Matagordaviken
i Texas (jan. 1685). Beaujeu seglade kort därefter
hem, och L. med sina kolonister kom snart att lida
svår nöd. L. sökte då skaffa hjälp från Illinois och
Canada, men blef på vägen dit mördad 19 mars 1687 vid
Trinity river i Texas af ett par följeslagare, som
gjort myteri. - L:s högdragna och reserverade sätt
hindrade honom att bland sina följeslagare väcka
för dessa farliga expeditioner nödig entusiasm,
men med indianerna hade han i allmänhet god hand,
och han intar en af de allra främsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
