- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1309-1310

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lateransynoder - Laterrgradæh - Laterit - Laterna magica - Latet anguis in herba - Lateur, Petrus Maria Franciscus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1309

Laterigradse-Lateur

1310

II, hvilken därvid allmänt erkändes (den
första västerländska påfveschismens häfvande) och
lät upp-häfva motpåfven Anacletus’ alla åtgärder samt
fördöma Arnold af Brescia. 3. 1179 under Alexander

III. 27 canones utfärdades ang. kyrkotukt och
disciplin bland de andlige, hvarjämte bestämdes,
att vid påfveval skulle fordras 2/s af de
afgifna rösterna; först genom detta beslut blef
kardinalkollegiet fullt organiseradt och påfvarnas
verkliga väljare. Viktig var ock synodens 27 :e
kanon mot katarerna (se I n-k visit i o n). 4.
Det 4:e lateranska mötet, som hölls af Innocentius
III 1215, var en af de mest lysande kyrkoförsamlingar,
som någonsin egt rum. Det bevistades af 71
ärkebiskopar, 412 biskopar och omkr. 800 abboter
och öfriga prelater förutom många sändebud från
världsliga furstar. Äfven från den österländska
kyrkan, af hvilken en del, det s. k. latinska
kejsardömet, då hyllade påfven, hade ombud infunnit
sig. Detta möte kan anses som en uppenbarelse af
den katolska medeltidskyrkan i all hennes glans. 70
canones uppsattes, i hvilka transubstan-tiationsläran
fastställdes samt obligatorisk årlig bikt
och nattvardsgång påbjödos. Vidare fördömdes
albi-gensernas kätteri (inkvisitionsbeslutet från
1179 upprepades och skärptes) samt Amalriks
af Bena och vissa af Joakims af Floris läror.
Stiftandet af nya munkordnar förbjöds, och en
fyraårig "gudsfred" samt ett nytt korståg till
Heliga landet beslötos. Äfven lagstiftades
om judarna samt fattades en rad beslut om
innerkyrkliga reformer. Domkapitlen tillerkändes
ensamrätt att välja biskopar. På den kanoniska
och civila rättens utveckling öfvade konsiliet stort
inflytande. 5. 1512-17 under Julius II och Leo X.
På detta möte upphäfdes alla de beslut, som fattats
på det schismatiska mötet i Pisa 1511 äfvensom på de
s. k. reformatoriska kyrkomötena i Konstanz och Basel
på 1400-talet. - 1725 hölls åter en lateransynod,
af Benedikt XIII, hvilken därvid lät förklara
konstitutionen "Unigenitus" för tros-norm. -
Hufvudarbete är J. Hefele, "Koncilien-geschichte"
(2:a uppl., medeltiden, band IV-VI, 1879 ff.;
fransk modernare bearbetning under utgif-ning af
H. Leclercq, 1908 ff.). Utmärkta äro A. Hauck,
"Eeception und umbildung der allgemeinen synode im
mittelalter" (1907), c>ch A. Luchaire, "Innocent
III et le quatriéme concile de Latran" (1908).
E. J. ö. (Hj. H-t.)

Laterrgradae, zool. Se Spindeldjur.

Laterit, geol., en tegelröd eller brunröd, lerartad, i
luften delvis hårdnande massa, bildad genom omvandling
af vittringsprodukterna af gnejs, granit, basalt
samt andra bergarter och utgörande ytbetäck-ningen
inom vidsträckta områden af Afrikas, Amerikas,
Asiens och Australiens fastland, hufvudsakligen inom
dessas till den tropiska zonen hörande delar. Jfr
Afrika, sp. 252, Amerika, sp. 792, Asien, sp. 166,
och Australien, sp. 450. Se ock E_l u v i u m.
E. E.

Laterna mägica (lat.; ’’troll-lykta"), fys., är
ett fysikaliskt instrument (se fig.), hvarmed i ett
mörkt rum förstorade bilder af smärre föremål kunna
framställas på en hvit skärm och sålunda förevisas
för många personer på en gång. I ena väggen af en
blecklåda sitter en konkav spegel, i hvars brännpunkt
är placerad en lampa. På motstående vägg är en
vid öppning, i hvilken ett rör är instucket. Detta
innehåller en plankonvex lins, hvarmed de

från spegeln reflekterade ljusstrålarna koncentreras
på föremålet, som har sin plats längre ut i
röret. Förstoringen åstadkommes genom ett konvexglas
eller flera konvexlinser, bildande ett linssystem
af kort

brännvidd och fäst i ett särskildt rör. Detta
in-skjutes så långt i det första röret, att föremålet
kommer att ligga något litet utanför, men helt nära
linssystemets brännpunkt. I detta fall uppkommer
en reell, omvänd och förstorad bild af föremålet
på stort af stånd från linserna. Placeras nu en
hvit skärm midt framför röret och på lämpligt af
stånd därifrån, kan man genom att skjuta ut och
in linsröret afpassa dess läge så, att bilden på
skärmen blir fullt tydlig. Vill man åstadkomma stor
förstoring, måste skärmen placeras på stort afstånd;
men i samma mån blir dess belysning svagare, emedan
en och samma ljusmassa då måste utbreda sig öfver
en större yta. Man måste således använda en-stark
ljuskälla, i synnerhet när föremålen utgöras af
mikroskopiska preparat. I sådana fall begagnas det
elektriska ljuset. Användes solen som ljuskälla,
kallas apparaten solmikroskop (se d. o.). - Numera
användes den egentliga laterna magicar med en vanlig
lampa till ljuskälla, endast som leksak. Föremålen,
som skola aibildas, bestå vanligen af figurer, målade
med genomskinliga färger på glasribbor, hvilka i upp-
och nedvänd ställning inskjutasgenom två motstående
inskärningar i röret på det ställe, där föremålet
skall ligga. I stället för att uppfånga bilden på en
skärm kan man låta den falla i en rökkolonn. Särskilda
partier af bilden komma i detta fall att ligga i
olika plan och synas därjämte vara i rörelse. På detta
sätt uppstå s. k. "fantasmagorier" eller "skenbilder"
(dimbilder). Skioptikon (se d. o.) är en förbättrad
laterna mägica. - Uppfinningen af laterna mägica
har med orätt tillskrifvits den tyske jesuiten
A. Kircher, som be-skrifvit instrumentet i 2:a
uppl. af sin "Ars magna lucis et umbrse" (1671).
R. R.*

Lartet a’ngui$ in he’rb?, lat., "det ligger en orm
dold i gräset", här lurar dold en fara. Uttrycket
förekommer i Vergilius’ "Eclogse", III, 93.

Lateur [-tor], Petrus Maria Francis-cus, flamsk
författare, f. 4 okt. 1871 i Avelghem, bosatt i
Ingoyghem, har under pseudonymen Stijn S t r e u v
e l s författat ett stort antal skildringar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:52:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbo/0691.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free