Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - La Trémoille. 1. Georges de L. - La Trémoille. 2. Louis II de L. - Latrin - Latrobe - Latta - Lattdragningsmaskin - Latter-day saints - Latticinio - Lattra - Lattuka - Latude, Legris de - Latude, Jean Henri - Latuka - Lau - Laua - Lauag - Laub, Ferdinand - Lauban
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Latrin-Lauban
1366
af afundsjuka draga honom undan jungfruns af Orleans
inflytande. 1433 störtades L. i sin ordning ,af
konnetabeln af Eicheniont. - 2. L o u i s II de L.,
vikomt af Thouars, prins af Talmont, den föregåendes
sonson, f. 1460, eröfrade 1500 hertig-dömet Milano
åt Ludvig XII, men misslyckades i .ett liknande
försök mot Neapel. Han segrade vid Agnadello 1509,
men blef 1513 fullständigt slagen af schweizarna
vid Kovara. Han stupade i slaget vid Pavia 1525. -
Genom gifte mellan F r a n–90 i s de L. (f. 1501,
d. 1541), den förres sonson, och Anne de Laval,
dotter till Charlotta af Ara-gonien, prinsessa
af Tarent, förvärfvade släkt-en L. anspråk på
Neapels tron, hvilka den förgäfves sökte göra
gällande på kongresserna i Miinster, Nijmegen .och
Rijswijk. Hertigarna af L. bära dock af nämnda
anledning titeln prinsar af Tarent.
Latrin (lat. latrīna, sammandragning af
lavatrīna, af lavāre, tvätta), afträde,
afträdesspillning. Människans exkrementer kunna med
rätt stora växlingar beräknas per år uppgå till
i medeltal 50–75 kg. träck och 450–500 kg. urin
med 40–50 kg. torrämne från en vuxen person. I
städer, där de fasta exkrementerna så godt som
fullständigt tillvaratagas, plägar mängden latrin
uppgå till omkr. 100 kg. pr person och år. Latrin
är till följd af sin rikedom på växtnärande ämnen
(omkr. 1,3 proc. kväfve, 1 proc. fosforsyra och 0,4
proc. kali) ett värdefullt gödselmedel, som dock
verkar öfvervägande som kväfvegödsel. Den lätthet,
hvarmed latrin sönderdelas under bildande af ammoniak,
gör, att den hastigt förlorar en betydlig del af
sitt kväfve och använd i oprepareradt skick verkar
frätande på växtligheten. För att undanrödja dessa
båda olägenheter och därjämte göra massan mindre
obehaglig prepareras den på olika sätt. Sålunda
blandas den med torfmull eller med kalk, hvarigenom
bildas pulverformig torfmulls- och kalkpudrett.
Torfmullspudretten innehåller vanligen inemot 1
proc. kväfve, hvaraf ung. hälften lättillgängligt
latrinkväfve, 0,5 proc. fosforsyra och 0,3–0,4
proc. kali. Kalkpudrettens sammansättning växlar
mera, beroende på olika tillblandning. Enligt
en för städers renhållning afsedd metod, som
benämnes nitrammonmetoden, upphettas latrin
med osläckt kalk, hvarigenom kväfvet utdrifves
och tillvaratages som ammoniumsulfat, under det
att återstoden, s. k. nitrammonkalk,
utgöres hufvudsakligen af kolsyrad kalk och
förtjänar användas som jordförbättringsmedel.
H. J. Dft.
Latrobe [lätråu’b], stad i nordamerikanska
staten Pennsylvania, vid Loyalhanna river, 65
km. s. ö. om Pittsburg. 4,614 inv. (1900). Järnverk,
maskintillverkning m. m. Omkr. 5 km. s. v. om L., vid
Beatty, ligger ett 1846 med understöd af kon. Ludvig I
af Bajern uppfördt stort benediktinkloster, Saint
Vincent, sedan 1855 moderkloster för den amerikanska
Casino-kongregationen, nu med mer än 300 medlemmar,
hvaraf 2 ärkeabboter, med seminarium och college
(öfver 400 stud.).
Lätta, sjöv. Se L a 11 r a.
Lattdragningsmaskin. Se Jacquard, J. M.
Latter-day saints [lä’to-déi séi’nts], eng., "de
sista dagarnas heliga". Se Mormoner.
Latticinio Rjiniå], it. Se Filigran, sp. 206.
Lattra l. Latta (ty. latte), sjöv., smal stång eller
bärling, som fästes, "najas", vid vanterna,
för att manskapet skall kunna få bekvämt fotfäste
under utförandet af vanternas vefling. I fig.
betecknar a vant, b vefling, c lattra. Jfr
Bärling, Vant och Vefling.
H. W-l.
Lattuka. Se L a t u k a.
Latude [Iaty7d], L e g r i s de, fransk
skådespelerska. Se C l a i r o n.
Latude [latyrd], Jean Henri, ryktbar fånge i
Bastiljen, f. 1725 i Gascogne, d. 1805. Uppfostrad
till militär, kom L. 1748 till Paris för att studera
matematik. Han förde ett utsväfvande lefnadssätt
och föll på det orådet att uppdikta en komplott mot
Madame de Pompadours lif, för att försäkra sig om den
mäktiga favoritens beskydd. Listen upptäcktes, och
L. kom på Bastiljen 1749,mön flyttades till Vincennes,
hvarifrån han rymde 1750. Återförd till Bastiljen,
flydde han åter 1756, men greps genast, öfverfördes
1764 till Vincennes, hvarifrån han gjorde en tredje
rymning 1765, men togs åter. 1775 inspärrades han
i ett dårhus, men 1777 frigafs han på villkor,
att han skulle återvända till Gascogne. Efter
en stark agitation till hans förmån frigafs han
definitivt 1784, fick pension under revolutionen och
skadeersättning af Madame de Pompadours arfvingar
1793 och lefde sedan i obcmärkthct i Paris. Hans
"Mémoires" om fängelselifvet äro mycket opålitliga.
Latuka (Lattuka), negerstam. Se B a r i, sp. 921,
och pl. Afrikanska kulturföremål.
Lau, socken i Gottlands län, Södra häradet. 2,738
har. 473 inv. (1910). Annex till När, Visby stift,
Södra kontraktet.
Lau a, folkstammar. Se L a o.
Laua’g. Se L a o a g.
Laub, Ferdinand, bömisk violinist, f. 1832 i Prag,
d. 1875 nära Bozen, studerade vid konser-vatoriet i
sin födelsestad, blef 1853 konsertmästare i \Veimar
samt var 1855-57 lärare vid Sterns kon-scrvatorium
i Berlin, sedan konsertmästare och k. kammarvirtuos
till 1864, då han begaf sig på konstresor. Därunder
besökte han äfven Sverige (1865). Han blef slutligen,
1866, violinprofessor i Moskva och konsertmästare vid
ryska Musiksällskapet. L. hör till de gedignaste
bland nyare tidens violinvirtuoser. Han
blef 1870 led. af Mus. akad. i Stockholm.
A.L.».
Lauban, kretsstad i preussiska reg.-omr. Liegnitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
